Gender Dysphoria (GD) is defined as significant distress or impairment caused by the discrepancy between an individual's experienced gender and the sex assigned at birth. This work explores the etiology and outcomes of GD through two studies. The first assesses its prevalence in different twin categories, and the second examines the incidence of idiopathic intracranial hypertension (IIH) in individuals undergoing gonadotropin-releasing hormone analogue (GnRHa) treatment for GD. The first study utilizes a population-based approach to analyze the prevalence of GD in twins, using data from a Swedish population-based cohort collected over a 16-year period. The objective is to assess the influence of genetic and environmental factors on the development of GD by comparing its prevalence in different-sex twins, same-sex twins, and non-twin siblings. The results indicate a higher prevalence of GD in different-sex twins and suggest a potential influence of intrauterine factors in the development of GD, necessitating further examination of current genetic and environmental theories. The second study focuses on evaluating the occurrence of IIH in individuals undergoing treatment with GnRHa for GD in Sweden between 2006 and 2016. The study did not observe any cases of IIH within the studied cohort. While better-powered studies are needed to clarify any potential association between GnRHa and IIH, the study results do not present substantial evidence to support this association.

Sveriges kommuner har ett stort ansvar för att informera om friluftsliv. Innehållet på kommunernas hemsidor avseende friluftslivets hälsoeffekter är tidigare relativt outforskat. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kommuner kommunicerar friluftslivets hälsoeffekter via sina hemsidor. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats genom dokumentanalys och inkluderade tjugo svenska kommuners hemsidor med granskning av information i webbdelen, översiktsplaner och friluftsplaner. Analysen genomfördes med innehållsanalys och i analysprocessen söktes efter mönster och bärande innehåll för att identifiera hälsoeffekter av friluftsliv. Resultat: Temat var Friluftsliv - en hälsofrämjande resurs. Identifierade kategorier var psykiska, fysiska, sociala hälsoeffekter och preventiva effekter. Slutsats: Resultatet visade att kommunerna informerade om friluftslivets hälsoeffekter i större utsträckning i översiktsplaner och friluftsplaner än i webbdelen. Informationen i friluftsplanerna var något mer begränsad än i översiktsplanerna och i webbdelen på kommunernas hemsidor var informationen mycket begränsad. Det vore att rekommendera att kommunerna tillhandahåller tydlig information om friluftslivets hälsoeffekter i webbdelen så att den kommer invånarna till del. / <p>Betyg i Ladok 231130.</p>

Bakgrund: Att arbeta hälsofrämjande med levnadsvanor i hälso- och sjukvård är rekommenderat globalt, nationellt och lokalt. Hälso- och sjukvårdspersonal är positiva till att arbeta med levnadsvanor, men upplever att det saknas struktur för att upprätthålla arbetet. Det finns svårigheter med att skapa lokala policys och program. I Region Uppsala finns det samordnande uppdraget hälsokoordinator på vårdcentralerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hälsokoordinatorers upplevelser av sitt uppdrag som helhet samt utifrån ledning, struktur och samverkan. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex hälsokoordinatorer. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta materialet. Ansatsen var induktiv. Resultat: Fyra huvudkategorier och elva underkategorier kunde identifieras under analysen. Huvudkategorierna var tankar och känslor kring uppdraget, ledning och stöd, struktur för hälsofrämjande arbete samt samverkan kring hälsofrämjande arbete. Uppdraget upplevdes som roligt och viktigt att utföra. Ledningen ansågs som god men också som att det saknades insyn och förståelse för vad uppdraget innebar. Det saknades struktur för arbetet och det upplevdes att det fanns för lite tid. Samverkan fungerade olika på vårdcentralerna. Slutsats: Det behövs bättre ledning och stöd i hur strukturen för det hälsofrämjande arbetet ska se ut på vårdcentralerna i Region Uppsala samt att tydliggöra vad uppdraget som hälsokoordinator innebär. / <p>Betyg i Ladok 231124.</p>

Fysisk aktivitet är viktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Rörelseförståelse är ett teoretiskt ramverk som beskriver de bakomliggande faktorerna till fysisk aktivitet. Forskning visar att rörelseförståelse är en framgångsrik förklaringsmodell till hur en kan arbeta för att främja rörelse bland barn och unga. Forskning visar också att inflytande är viktigt för att stärka barns självständighet och självskattade hälsa. Ändå är inflytande ingenting som tydligt lyfts i ramverket för rörelseförståelse. Genomförd studie syftade till att studera skolpersonals upplevelser av vilken roll inflytande spelar för att stärka rörelseförståelse bland elever. Detta gjordes genom en deduktiv kvalitativ intervjustudie, genomförd våren 2023. Åtta personer anställda på kommunala låg- och mellanstadieskolor i en västsvensk medelstor kommun deltog i studien. Analysen gjordes genom riktad innehållsanalys. Genomförd studie visar att inflytande kan vara viktigt för att stärka barns motivation och vilja att delta. Den visar också att andra arbetssätt, såsom att arbeta individanpassat, att se varje barn och att arbeta trygghets- och relationsskapande är viktigare för att stärka självförtroende och motorisk kompetens. Slutsatsen är således att inflytande inte har en så explicit betydelse som har antagits. Mer forskning behövs kring rörelseförståelse vad gäller kopplingar, både till teoretiska förklaringsmodeller som lyfter social påverkan och stödjande miljöer samt pedagogik. / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att sjuksköterskor upplever tung arbetsbelastning under COVID-19 pandemin vilket kan resultera i förlust av kvalitet i omvårdnaden av patienter. Vidare visar tidigare forskning på att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap om hur patienter med COVID-19 som isoleras på sjukhus ska vårdas. Därför anses det vara av vikt att beskriva patienters upplevelser av isolering. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser hos patienter med COVID-19 under isoleringstiden på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie enligt Evans.  Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman. Det första temat beskrev patienterna upplevelser av omgivningens påverkan med två subteman; Att ses som en fara för andra och Att vara i en främmande miljö. Det andra temat beskrev patienternas upplevelser av bemötande med två subteman; Att få otillräcklig vård och Att få omvårdnad. Slutsats: Den framkomna kunskapen om patienter upplevelser av isoleringstiden på sjukhus kan användas för framtida isoleringar av patienter med COVID-19. Examensarbetets resultat kan användas av sjuksköterskor för att öka förståelsen om patienters upplevelser av isoleringen samt för att reflektera över eget vårdande och bemötande av dessa patienter. Nyckelord: COVID-19, isolering, patienters upplevelser, sjukhus. / Background: Previous research shows that nurses experience heavy workloads during the COVID-19 pandemic, which may result in a loss of quality in patient care. Furthermore, previous research shows that the nurses experience a lack of knowledge about how the COVID-19 patients who are isolated in hospital should be cared for. Therefore, it is considered important to describe patients' experiences of isolation. Purpose: The aim is to describe the experiences of patients with COVID-19 during the isolation period in hospital. Method: A qualitative literature study according to Evans. Results: Two themes and four subthemes emerged. The first theme described the patients' experiences of the environment's influence with two subthemes: To be seen as a danger for others and Being in a foreign environment. The second theme described the patients' experiences of treatment with two subthemes; To receive inadequate care and To receive nursing care. Conclusion: The emerging knowledge about patients' experiences of isolation time in hospitals can be used for future isolations of patients with COVID-19. The results of the thesis can be used by nurses to increase understanding of patients' experiences of isolation and to reflect on their own care of these patients. Keywords: COVID-19, hospitals, isolation, patients' experiences

Bakgrund: Studien var avsedd att ge bidrag till kunskapsutvecklingen om ökat hälsofrämjande arbete för skolan. Syfte: Att undersöka vilka kompetenser och insatser arbetsterapeuter kan tillföra svenska skolan så att denna kan arbeta mer hälsofrämjande för barn och unga. Metod: Kvalitativ studie där tio informanter i svenska kommuner intervjuades våren 2023, tre skolledare och sju arbetsterapeuter som arbetade på skola eller vid central elevhälsa. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman med budskap som upplyste om vikten av Teamarbete – samverkan med och mellan aktörer där de manifesta kategorierna var professioner, förhållningssätt, färdigheter och förmågor, kunskaper och organisation som beskrev vikten av salutogent förhållningssätt, se hela eleven i dess kontext, om neuropsykiatri och samverkan mellan professioner. Det andra temat lyfte Strategier och aktiviteter - på olika nivåer och då kategorierna fysisk miljö, psykosocial miljö, pedagogisk lärmiljö och strategier som beskrev arbetsmiljöfrågor, motorik, schemabrytande aktiviteter, gemenskap, observationer, kartläggningar, hjälpmedel, samtal och hälsomöten. Konklusion: Arbetsterapeuter som arbetar i eller för skolor gör värdefulla insatser i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga, men även för kollegor och den arbetsmiljö som skapas gemensamt på en arbetsplats. Med anledning av att ett stort antal elever i nuläget inte ges det stöd som de är berättigade till under skolgången är det viktigt att kompetenstillskott som kan stärka arbetet på flera nivåer tillförs skolan. Ett sådant tillägg av legitimerade arbetsterapeuter kan då antas ge denna fördel på individnivå om så även sker i större skala kan detta få positiv betydelse för samhällsutvecklingen / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>

The Swedish child health services (CHS) is an important arena for health promotion and reducing inequalities in health. Addressing overweight has shown to be challenging for nurses. The aim of this study was to investigate CHS nurses’ experiences of supporting and talking with parents and children about overweight and obesity. An inductive, qualitative approach was used, and semi-structured interviews were made with ten CHS nurses working in different CHS-centers. The transcribed material was analyzed by thematic analysis. The findings highlight the sensitivity of the topic, and that the conversation is dependent on parents’ reactions and strategies used by nurses for handling a difficult situation. Nurses emphasized that the ultimate responsibility lies with the parents but to some extent also rests on the nurse. Nurses expressed an intention to have the child’s best in mind in their conversations. A wish for clearer guidelines, more knowledge and collaboration were emphasized regarding prerequisites for nurses’ future work. With this study highlighting difficulties experienced by CHS nurses regarding overweight and obesity, it might contribute to customize educational efforts and interventions aimed for the CHS. This may improve care for these families, being of importance from an individual as well as a public health perspective.

Bakgrund: Stress kan vara både positiv och negativt för människans kropp. Långvarig stress utan återhämtning kan leda till folkhälsoproblem. Användning av sociala medier är något som ökar bland ungdomar. Även hög användning av sociala medier kan leda till allvarliga konsekvenser. Stress-och sårbarhetsmodellen har tillämpats till denna studie som teoretiskt ramverk.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan användandet av sociala medier och stress bland gymnasieelever. Metod: En kvantitativ studie har tillämpats till denna undersökning med tvärsnittsdesign. Deltagarna var gymnasielever. Bekvämlighetsurval användes till denna studie där svarsfrekvensen låg på 100 procent bland 105 respondenter. Spearmans rangkorrelation tillämpades för att analysera sambandet. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats. Resultat: Den största delen av respondenterna använder sociala medier i minst tre timmar per dag. Tre av fyra respondenter känner sig stressade dagligen. Studien visade ett svagt positivt samband mellan sociala medier och stress. Slutsats: Studien visade att nästan alla respondenter använder sociala medier. Majoriteten spenderade tre timmar eller mer per dag på sociala medier. Studien visade även ett svagt positivt signifikant samband mellan användning av sociala medier och stress / Background: Stress can have both positive and negative effects on the human body. Prolonged stress without recovery can lead to public health issues. The use of social media is increasing among young people. Even lot of use of social media can lead to serious consequences. The stress-vulnerability model has been applied to this study as a theoretical framework. Aim: The aim of the study was to study if there is a relationship between use of social media and stress among high school students.  Method: A quantitative study with a cross-sectional design was conducted among high school students. Convenience selection was used, with a response rate of 100 precent among 105 respondents. Spearman's rho correlation was used to analyze the relationship. Three research questions were formulated to answer the purpose of the study. Result: The majority of respondents use social media for at least three hours per day. Three out of four respondents experience daily stress. The study showed a weak positive correlation between social media use and stress. Conclusion: The study showed that almost all respondents use social media. The majority spent more than three hours per day on social media. The study also revealed a weak positive significant associations between social media and stress.

Psykisk ohälsa är den primära anledningen till sjukfrånvaro i Sverige och ger i snitt längre sjukskrivningar än fysiska diagnoser. Det behövs mer kunskap gällande vilka insatser som kan främja återgång i arbete vid pågående sjukskrivning och arbetsträning kan tillämpas, om det bedöms ha en främjande effekt på möjligheten att återgå i arbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser av arbetsträning hos individer med pågående sjukskrivning för psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades sex kvinnor och en man som var sjukskrivna för psykisk ohälsa med pågående arbetsträning i en kommun i Sverige. Intervjuerna ägde rum mellan februari och april 2023 och varade mellan 25–30 minuter. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Främjande faktorer, Svårigheter och rädslor och Mål med arbetsträningen. Sjukskrivning skapade utanförskap och arbetsträning var ett sätt att bryta det. Det var viktigt att känna trygghet och att få förståelse för sina svårigheter. Handledarens och arbetskonsulentens kunskap och insikt för processen, likaså att ha en öppen dialog kring nödvändiga anpassningar som behövdes för att arbetsträningen skulle fungera, var viktigt. En önskan att ingå i ett sammanhang och dessutom att försörja sig själv utan hjälp från myndigheter, uttrycktes. Konklusion: Arbetsträning har en positiv inverkan på återgång i arbete vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Ofta förekommer samtidiga negativa aspekter som ökad ångest eller rädsla att göra fel, men de positiva effekterna uppväger de negativa. Trygghet, kommunikation och förståelse är viktiga faktorer för en lyckad återgång i arbete. / <p>Betyg i Ladok 230601.</p>

Health literacy handlar om att som individ ha kunskap, motivation och kompetens att få tillgång till, förstå, bedöma och tillämpa hälsoinformation och fatta hälsosamma och hållbara beslut. Hälsofrämjande arbete är en förutsättning för att stärka health literacy. Kommunen spelar en nyckelroll i hälsofrämjande arbete eftersom den samlar olika aktörer med gemensamma mål. Därför är strategier och förankring inom kommunen nödvändiga för att möta utmaningar inom detta område. Syftet med studien är att belysa hur kommunanställda hälsoutvecklare beskriver att de arbetar hälsofrämjande med health literacy samt hur arbetet kan utvecklas i framtiden.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 hälsoutvecklare i skildakommuner. Resultatet visade att de använde sig av anpassade verktyg och strategier för att skapa lärtillfällen för individer och grupper. Resultatet visade även att tvärsektoriellt arbete är en nyckel för framgång. Vidare visade resultatet att reflektion och kritiskt tänkande var betydande verktygsamt att möjliggöra aktiviteter, som utöver det fysiska, främjade flera aspekter av hälsan. Utvecklingsmöjligheter ansågs bland annat vara mer integrerat hälsofrämjande arbete och resurser för att möjliggöra insatser.Slutsatsen som drogs var att ytterligare anpassade strategier och verktyg behöver utformas för att underlätta hälsoutvecklares arbete med health literacy, därigenom ges fler möjlighet att stärka sin och andras hälsa.