I den här studien undersöks hur samverkan fungerar i arbetet med våld i nära relation utifrån personers erfarenheter av arbetet. Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem som främst drabbar kvinnor och kan leda till hälsokonsekvenser som både är fysiska och psykosociala. Våld i nära relation kan ske på många sätt och yttra sig som psykiskt våld, fysiskt våld, sexuellt våld samt försummelse. Eftersom att våld i nära relation är en komplex fråga kräver det många aktörers samlade samverkan för att kunna garantera att våldsutsatta individer och våldsutövare får rätt stöd och bästa möjliga hjälp. De aktörer som är iblandade i samverkansarbetet kring våld finns i alla samhällsnivåer och kan vara både statliga och icke-statliga organisationer och samverkan kan ske inom organisationer eller mellan dem.  Studiens syfte var att undersöka erfarenheter av hur samverkan fungerar i arbetet med våld i nära relation. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett nätverksurval genomfördes för att få kontakt med intervjupersoner. Sju kvinnor och en man intervjuades och en manifest innehållsanalys genomfördes för att analysera det insamlade materialet.  Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever att samverkan mellan aktörer är avgörande i arbetet med våld i nära relation. Intervjupersonerna menar också att det måste finnas rätt förutsättningar för en fungerande samverkan där tid, resurser, ekonomiska medel och närhet lyfts fram som avgörande. Resultatet har tydliga kopplingar till RDIC-modellen som används för att utvärdera samverkan.  Olika resurser i form av tid, ekonomiska medel, personal och närhet till varandra både gällande avstånd och perspektiv och kunskap anses viktigt i samverkansarbetet. De utmaningar som finns kring samverkan i arbetet med våld i nära relation är skilda uppfattningar om vem som initierar samverkan, otydlig ansvarsfördelning, skillnader i kunskapstraditionerna, att arbetet sker i stuprör inom den egna organisationen samt en hård sekretess och tystnadsplikt kring individen. Då våld i nära relation är ett område med många inblandade aktörer måste dessa kunna samverkan för att garantera att insatser som riktas mot individen leder till adekvat hjälp och stöd för denne.

Bakgrund: Tidigare forskning inom ämnet kroppsbildsuppfattning har till största del utgått från ett patogent perspektiv. Fokus har utgjorts av att eliminera orsaker till en negativ kroppsbild, istället för att försöka förstå hur faktorer som bidrar till en positiv kroppsbild kan främjas, vilket vidare också leder till hälsofrämjande beteenden. I motsats till tidigare forskning var därför föreliggande studies syfte att undersöka om det fanns en korrelation mellan gymnasieungdomars självskattade hälsa och kroppsbildsuppfattning utifrån ett salutogent perspektiv. Studiens metod har byggt på en kvantitativ enkätundersökning som bestod av de validerade mätinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) och Body appreciation scale 2 (BAS-2). SHIS mäter hälsa utifrån ett salutogent perspektiv, medan BAS-2 används för att mäta individens kroppsuppskattning ur ett positivt perspektiv, vilket är en betydande del av en individs kroppsbildsuppfattning. Studiens resultat kunde påvisa en medelstark positiv korrelation (r= 0,468) p=0,001 mellan självskattad hälsa och kroppsuppskattning. Flickor skattade sin hälsa signifikant högre än pojkar (p= 0,003), med 95 % säkerhet (CI= 1,590- 7,853) och hade också en högre kroppsuppskattning än pojkar på en signifikant nivå (p=0,001, 95 % CI= 2,845- 8,062). Konklusion: fortsatt forskning bör studera den subjektiva hälsan i relation till kroppsbildsuppfattning ur ett salutogent perspektiv, för att generera kunskap gällande vilka faktorer det är som gör att det finns en korrelation mellan hälsa och kroppsbildsuppfattning. / Background: Previous research in the subject body image has largely been based on a pathogenic perspective. The focus has been on eliminating causes of a negative body image, instead of trying to understand how factors that contribute to a positive body image can be promoted, which furthermore leads to health promoting behaviors. In contrast to previous research, the purpose of the present study was therefore to investigate whether there was a correlation between high school students' self-estimated health and body image from a salutogenic perspective. The study's method has been based on a quantitative survey that consisted of the validated measuring instruments Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) and Body appreciation scale 2 (BAS-2). SHIS measures health from a salutogenic perspective, while BAS-2 is used to measure an individual's body appreciation from a positive perspective, which is a significant part of an individual's body image. The study's results showed a positive correlation (r = 0.468) p = 0.001 between self-estimated health and body appreciation. Girls estimated their health significantly higher than boys (p = 0.003), with 95% certainty (CI = 1.590-7.853) and had a higher body appreciation than boys at a significant level (p = 0.001, 95% CI = 2,845-8,062). Conclusion: further research should study the subjective health in relation to body image from a salutogenic perspective, in order to generate knowledge regarding which factors that causes a correlation between health and body image.

Inledning: I takt med digitaliseringen har digital hälsolitteracitet blivit en av de viktigaste hälsoindikatorerna. Då individen förväntas vara mer delaktig i sin egen hälsa krävs en viss nivå av digital hälsolitteracitet, det vill säga förmåga att finna och använda digital hälsoinformation och hantera digitala verktyg. Forskning visar att begränsad digital hälsolitteracitet leder till sämre hälsa och höga samhällskostnader och pekar på demografiska och socioekonomiska skillnader i befolkningen. Syfte: Att undersöka och beskriva faktorer som kan öka och främja människors digitala hälsolitteracitet ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, baserat på den forskning som publicerats de senaste fem åren. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som design. Sökningar gjordes i PubMed och Cinhal och resulterade slutligen i 14 vetenskapliga originalartiklar som analyserades tematisk. Resultat: Fem teman identifierades; Inre drivkrafter, Levnadsvanor, Sociala faktorer, Praktisk erfarenhet och Användarvänlighet. En koppling fanns mellan positiva förväntningar, intresse för att söka hälsoinformation, hälsomedvetenhet, hälsosamma levnadsvanor och digital hälsolitteracitet. Social interaktion och stöd samt omfattningen av tid ägnad åt digitala verktyg motiverade till användning, bidrog till praktisk erfarenhet och främjade digital hälsolitteracitet. Slutsats: Då de inkluderade artiklarna representerar både kvalitativ och kvantitativ forskning från ett flertal delar av världen samt studiepopulationer med varierande ålder och kön är det sannolikt att litteraturstudiens resultat kan bidra till att öka förståelsen för vad som främjar och ökar hälsolitteracitet i befolkningen och även utgöra ett medel för individen att uppnå bättre hälsa. / Introduction: In the digital era, digital health literacy has become one of the most important health indicators. As individuals are expected to be more involved in their own health, a certain level of digital health literacy is required. Digital health literacy is the ability to find and use digital health information and manage digital tools. Research shows that low digital health literacy leads to poorer health outcomes and high costs for the society and indicates demographic and socio-economic differences in the population. Aim: To investigate and describe factors that can increase and promote people's digital health literacy from a public health science perspective, based on research published in the last five years. Methods: A systematic literature review was conducted. Searches were made in PubMed and Cinhal and 14 scientific original articles were analyzed thematically. Results: Five themes were identified; Motivation, Lifestyle behaviour, Social factors, Practical experience and Usability. There were sassociations between digital health literacy and positive expectations, interest in seeking health information, health awareness, and healthy life style. Social interaction and support as well as the amount of time spent on digital tools motivated and contributed to practical experience and promoted digital health literacy. Conclusion: As the articles reviewed represent both qualitative and quantitative research from several parts of the world and study populations of varying ages and sex, it is likely that the results of this literature study may help increase the understanding of what promotes and increases digital health literacy in the population and also constitutes a means for individuals to achieve better health.

Background: Antenatal care (ANC), facility delivery and postnatal care (PNC), are proven to reduce maternal and child mortality and morbidity in high burden settings. However, few rural pregnant women use these services sufficiently and it is essential to identify the barriers. Aim: The aim of this study was to examine barriers, with a focus on water, sanitation and hygiene (WASH), affecting women’s decision to seek care during pregnancy, childbirth and postnatal period in rural Kenya, and to examine if the Afya intervention helped overcome barriers. Methods: A qualitative study was conducted in the Siaya County, Kenya. 25 mothers were selected by using purposive sampling for in-depth interviews and focus group discussions. Assessment of WASH facilities was conducted at 5 healthcare facilities. Data were analysed by content analysis method. The “three delay model” informed the analytic process and discussion. Results: Women delayed seeking or did not attend ANC and PNC or gave birth at home, due to lack of knowledge of benefits of maternal health services and on complications; traditional and religious beliefs; embarrassed over pregnancy; busy with other life activities or of fear of HIV status and hospitals. Gender norms, distance and transport costs were the contributing factor for delaying in reaching the hospital. Unprofessional and inadequate number of staff, lack of equipment and supplies, and the water, sanitation and hygiene quality were factors delaying receiving quality care. The assessment showed on inadequate WASH facilities. Conclusion: Use of antenatal care, delivery and postnatal care in rural western Kenya is influenced by several barriers. The findings suggest a need to increase the knowledge about ANC and PNC, and to lower barriers preventing women from reaching the healthcare facility. There is also a need to improve the WASH facilities and the healthcare personnel’s treatment.

Introduktion: Fallolyckor är globalt den näst största orsaken till dödsfall på grund av skada. Förutom mänskligt lidande är det även ett mycket dyrt folkhälsoproblem vars prevalens dessutom ökar i många länder på grund av den stigande medellivslängden. Syfte: Syftet var att beskriva hur fysisk aktivitet kan förebygga fallolyckor hos äldre. Frågeställningen ville undersöka vilka former av fysisk aktivitet som gav goda resultat för fallprevention. Metod: Litteraturöversikt valdes som studiedesign. Tio artiklar söktes fram och analyserades med hjälp av checklistorna strobe och consort för att sedan ingå i en tematisk analys. Resultat: Resultatet presenterades enligt fyra teman där studier som visade goda resultat för fallprevention samt studier med mindre tydliga resultat presenterades. Därefter följde relevanta fynd gällande fysiologiska, fysiska, psykologiska och sociala faktorer. Exempel på faktorer som gav goda resultat var stark handgreppstyrka, långsiktig fysisk aktivitet, balanskrävande träning, gruppträning med ledare, socialt stöd, motiverande information samt en trygg miljö. Exempel på faktorer som verkade ge sämre resultat var svag handgreppstyrka, kortsiktig fysisk aktivitet, självständig träning med video, att bo på äldreboende, brist på socialt stöd, transportsvårigheter samt en otrygg miljö. Rädsla för fall var vanligt förekommande, men kunde i flera fall motverkas med hjälp av fysisk aktivitet. Slutsats: Litteraturöversikten visar att utförande av regelbunden fysisk aktivitet inte endast är fallförebyggande utan även förbättrar den fysiska funktionen samt främjar den psykosociala hälsan. För att lyckas med implementeringen bör fysiologiska, fysiska, psykologiska och sociala faktorer tas med i planeringen. / Introduction: Fall accidents are globally the second largest cause of death due to injury. In addition to human suffering, it is an expensive public health problem, which is also increasing in many countries due to the rising life expectancy. Aim: The purpose was to describe how physical activity can prevent fall accidents in the elderly. The question aimed to investigate which exercise that gave good results for fall prevention. Methods: Literature review was chosen as study design. Ten articles were found and analyzed using the checklists strobe and consort to be included in a thematic analysis. Results: The results were presented according to four themes where studies that showed good results for fall prevention and studies with less clear results were presented. Thereafter, relevant findings related to physical and psychological factors followed. Factors that gave good results were strong hand grip strength, long-term physical activity, balance-demanding training, training with leaders, social support, motivational information and a safe environment. Factors that seemed to result in poorer results were weak hand grip strength, short-term physical activity, independent training at home with video instructions, living in retirement homes, lack of social support, transport difficulties and an insecure environment. Fear of falling was common, but in several cases it could be counteracted with physical activity. Conclusion: The review shows that physical activity is not only fall preventive but also improves the physical function and promotes psychosocial health. In order to succeed with the implementation, physical and psychological factors should be included in the planning.

Inledning: Arbetsplatser  är den mest utvecklade arenan för att förebygga sjukdom. Stress som sjukdomstillstånd i arbetsmiljön har blivit allt vanligare. Tanken med studie är att se om det går att förebygga  både stress och psykisk ohälsa på arbetsplatser med hjälp av en teknisk uppfinning, ett hälsoarmband. Metod: Systematisk litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar använts som grund till resultatet. Artiklarna analyserades, bearbetades och granskades för att nå tillförlitlighet i resultatet. Resultat: Resultatet visade på flertal metoder och möjligheter att identifiera riskfaktorer i ett tidigt stadium hos arbetstagare, med hjälp av hälsoarmband eller annan teknisk utrustning och på så sätt förebygga stress och psykisk ohälsa. Diskussion: Hälsoarmbandet kan vara en arbetsmetod för kommande generationer som ska ut i arbetslivet och även för dem som redan befinner sig där. Det är en innovation som kan utvecklas vidare. / Introduction: Workplaces are the most developed arena for disease prevention. Stress as a disease condition in the work environment has become more common. The idea of this study is to see if it is possible to prevent both stress and mental health at workplaces with the help of a technical invention, a health bracelet. Method: Systematic literature study, in which eleven scientific articles were used as the basis for the result. The articles were analyzed, processed and reviewed to achieve reliability in the result. Results: The results showed several methods and possibilities for identifying risk factors at an early stage in employees, using health bracelets or other technical equipment, thus preventing stress and mental illness. Discussion: The health bracelet can be a working method for future generations who are going to work and also for those who are already there. It´s an innovation that can be developed further.

Denna studies syfte är undersöka hur elevhälsoteamet på en gymnasieskola inom Västmanlands Län arbetar med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa. För att möjliggöra studien tillämpades en kvalitativ metod för att få ta del av personers erfarenheter och upplevelser kring ämnesområdet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett antal intervjupersoner som identifierades genom ett målinriktat urval där alla deltagare arbetar inom elevhälsoteamet på en gymnasieskola inom Västmanlands Län. Det insamlade materialet analyserade med en manifest innehållsanalys där ett resultat kunde uttolkas.   Intervjupersonerna upplevde att det den psykiska hälsan påverkades av den fysiska hälsan. För att kunna vara nöjd med sig själv beskrev intervjupersonerna att det krävdes att uppnå ett stabilt och positivt hälsotillstånd. I det praktiska arbetet upplevdes en avsaknad av en handlingsplan eller tydliga riktlinjer trots att intervjupersonerna arbetade aktivt med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa. Intervjupersonerna betonade att det var bristande fokus på psykisk hälsa och främjande arbete. Hur intervjupersonerna uppskattade sitt hälsofrämjande arbete var främst genom betyg, gymnasieelevernas skolutveckling och förändring i närvaro, engagemang och humör. Det föreligger utvecklingsmöjligheter där implementering av handlingsplan eller arbetsmodell skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet på gymnasieskolan. Denna studie tar slutligen upp SESAME arbetsmodell som ett förslag att tillämpa för elevhälsoteamet och deras arbete med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa. / The purpose of this study is to examine how the school health unit at a high school in Vastmanlands County is working to promote mental health among the students. To enable the study a qualitative method was applied in order to understand how the health unit works around the subject. Semistructured interviews was carried out with a number of persons who were identified through a targeted selection. Where all were working as a part of the school health unit at a high school in Vastmanlands County. With a manifest content analysis the collected material could show a result from those interviewed.  The result demonstrated that there was a connection between how the mental health was affected by the physical health. In order to achieve a stable and positive health condition it required a person to be satisfied with oneself. The practical work lacked a plan of action or guidelines although personel were working actively to promote the mental health among the students. It was underlined that there was a lack of attention specifically regarding the mental health and the health promotion. The results of the health promotion work were estimated mainly via grades, students school development and changes in attending school, commitment and mood. There are development possibilities in which implementation of a plan of action or a working model could improve the health promotion work in high school. Finally this study suggests applying SESAME as a working model in the health promotion work for the health school unit in order to promote the mental health among the students.

Bakgrund: Många kemikalier som produceras och används i olika vardagsprodukter, material och byggnader är hälso- och miljöfarliga. Det finns lagstiftning för att göra kemikaliehanteringen säkrare och för att skydda människors hälsa och miljön. Trots insatser på strukturell nivå exponeras människor vid kontakt med produkter där farliga kemikalier ingår eller via damm, inomhusluft, vatten och livsmedel samt genom hudabsorption. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxnas kännedom om hälso- och miljöfarliga kemikalier samt deras attityd och beteende kopplat till att bidra till att skapa en giftfri miljö. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 176 respondenter samlades in. Datainsamlingen gjordes med verktyget Survey & Report och databearbetningen och analysen gjordes i SPSS. Chi2-tester genomfördes för att undersöka samband mellan studiens variabler (p-värde <0,05 var signifikant). Resultat: Resultatet visade att nästan 65 procent av respondenterna hade hög kännedom om kemikalier och att det fanns samband mellan kännedom och beteende samt att 70 procent i hög omfattning vidtog kemikaliesmarta beteenden. Det framkom att mindre andel respondenter med barn var helt ointresserade av kemikalier (9,0%) jämfört med respondenter utan barn (24,4%). Dessutom hade större andel respondenter med barn hög kännedom om kemikalier jämfört respondenter utan barn (69,2 respektive 46,3%). De vidtog också i högre omfattning beteenden för att skapa giftfria miljöer. Resultatet visade signifikanta samband mellan beteenden och den allmänna attityden respektive attityden gentemot statligt ansvar för respondenter med barn. Vidare fanns kopplingar mellan vissa bakgrundsfaktorer och kännedom, beteende och attityder. Slutsats: Det genomförs insatser på olika nivåer för att skydda människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier. Respondenternas intresse för och kännedom om kemikalier och beteenden för att skapa giftfria miljöer i vardagen skilde sig mellan grupper. I syfte att skapa giftfria miljöer och därmed jämlik hälsa för alla är det av intresse att ytterligare undersöka skillnader mellan olika grupper och vad dessa beror på samt hur individer kan motiveras till kemikaliesmarta beteenden. / Background: Many chemicals that are being produced and used in products, materials and buildings are hazardous for human health and the environment. There are laws to make chemical usage safer and to protect human health and the environment. Despite efforts on a structural level people are still being exposed through contact with products that contain hazardous chemicals or through dust, indoor-air, water and food as well as skin absorption. Aim: The aim of the study was to examine adults’ awareness of hazardous chemicals and attitudes and behaviors to contributing to create non-toxic environments. Method: This study was performed as a cross-sectional study in which data from 176 respondents was collected. For data collection the software Survey & Report was used, and data processing and analysis were done in SPSS. Chi-square tests were done to examine associations between the variables used in the study (p-value <0,05 was significant). Results: The results showed that nearly 65 percent of the respondents had good awareness of chemicals and that there was an association between awareness and behavior and 70 percent of the respondents did take actions to minimize chemical exposure. Only 9 percent of the respondents with children were uninterested in chemicals compared to almost 25 percent of the respondents without children. Also, a larger part of respondents with children were highly aware of chemicals than those without children (69,2 and 46,3% respectively). They also took actions in a larger extend. Results showed significant associations between behavior and general attitudes and attitudes towards governmental responsibilities for respondents with children. Furthermore, there were connections between some background factors and awareness, behavior and attitudes. Conclusion: Actions are being taken on different levels in order to protect human health and the environment against hazardous chemicals. The respondents’ interest in and awareness of chemicals and behaviors to create non-toxic environments in everyday-life differed between groups. In order to create non-toxic environments and equal health for everyone it is important to further examine differences between groups and the cause of these as well as how people can be motivated to proactively minimize their exposure to chemicals.

Introduktion: Enligt WHO dör det per år ungefär 3,8 miljoner människor av exponering från inomhusluftföroreningar och ungefär 3 miljarder människor lagar mat och värmer upp sina hem med förorenade bränslen, så som trä, kol, fotogen och gödsel. Både genom kortvarig och långvarig exponering för dessa föroreningar så kan hälsoproblem uppstå.  Syfte: Vårt syfte med denna studie är att beskriva hälsoeffekterna för inomhusluftföroreningar hos barn som lever i hushåll där matlagning och uppvärmning sker med förorenade bränslen.  Metod: en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Analysen genomfördes med tematisk analys. Databaserna som användes var PubMed och WorldCat. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultat: Analysen resulterade i två teman och tre underteman. Prevalensen för förorenad bränsleanvändning var högre i hushåll där barn dog vid ålder 1-4 år. Barn som bor i de länder med högst förorenat bränsleanvändning hade en sjufaldig ökning av frekvensen av lunginflammation per barnår. Förorenad bränsleanvändning var signifikant i förhållande till låg födelsevikt. Två studier visade att risken för att drabbas av Acute respiratory infection (ARI) på grund av hushållens användning av förorenade bränslen var 1,5 gånger högre, än för barn från hushåll med renare bränslen.  Slutsats: Utifrån resultaten i dn här studien har det framkommit att respiratoriska symtom/sjukdomar är det vanligaste hälsoeffekterna som drabbar barn som bor i hushåll där förorenade bränslen används för matlagning eller uppvärmning. resultaten tyder även på tt platsen för användning av förorenade bränslen har stor betydelse, då matlagning inomhus utan ventilation har ett högre utfall av respiratoriska symtom hos barn, jämfört med barn som lever i hushåll där matlagning sker utomhus eller där det finns ventilationsmöjligheter i matlagningsområdet. / Introduction. According to WHO, about 3,8 million people die from indoor air pollution exposure each year and about 3 billion people cook and heat their homes with polluted fuels such as wood, coal, kerosene and manure. Both through short-term and prolonged exposure to these contaminants, health problems can arise. Aim. Our aim with this study is to describe the health effects for indoor air pollution in children living in households where cooking and heating takes place with polluted fuels. Method. A qualitative systematic review. The analysis was conducted with thematic analysis. The databases used were PubMed and WorldCat. Twenty articles were included in the study. Result. The analysis resulted in two themes and three sub-themes. Prevalence of polluted fuel use was higher in households where children died at age 1-4 years. Children living in countries with the highest levels of polluted fuel use experienced a sevenfold higher rate of pneumonia per child year. Polluted fuel use was also related to low birth weight. Two studies showed that the risk of suffering from Acute Respiratory infection (ARI) due to household use of polluted fuels was 1.5 times higher than for children from households using cleaner fuels. Conclusion. Based on the results of this study, it has emerged that respiratory symptoms and diseases are the most common health effects among children living in households where solid fuels are used for cooking or heating. Results also indicates that the location of the use of solid fuels is of great importance since indoor cooking without ventilation, has a higher outcome of respiratory symptoms in children, compared to children living in households where cooking takes place outdoors or where there are ventilation possibilities in the cooking area.

Introduktion: De senaste åren har användning av sociala medier ökat kraftigt hos ungdomar. 92 procent av alla 13 till 16 åringar använder idag sociala medier där de vanligaste medierna är Facebook, Instagram och Snapchat. Något annat som ökar i samma takt som sociala medier är psykisk ohälsa hos ungdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka huruvida ungdomar och unga vuxnas (13-24 år) användande av sociala medier har några effekter på deras psykiska hälsa och välbefinnande. Metod: Metoden är en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar har analyserats för att besvara frågeställningarna. Resultat: Sociala medier visade sig både  ha en negativ och en positiv effekt på unga människor. Psykologiska konsekvenser kunde påvisas och förklaras genom såväl hur sociala medier används, hur ofta de används och olika medierande variabler. Den starkaste medieringen visades vara FoMO, rädslan över att råka missa något om man inte ständigt kollar igenom sina sociala medier. Social medier påvisades även vara ett hälsofrämjande verktyg om de används med måtta, individen utvecklar då dels sin kommunikationsförmåga och stärker sitt sociala umgänge och stöd. Slutsats: Sociala medier har såväl positiva som negativa effekter på den psykiska hälsan. Däremot blir slutsatsen i denna litteraturstudie att de negativa effekterna överväger och att sociala medier således bör användas med mer varsamhet och eftertanke. / Introduction: In recent years, the use of social media has increased significantly in young people. 92 percent of all 13 to 16-year-olds today use social media where the most common media are Facebook, Instagram and Snapchat. Something else that increases at the same rate as social media is mental illness in young people. Aim: The purpose of this literature study is to investigate whether adolescents and young adults (age 13-24) use of social media has any effects on their mental health and well-being. Method: The method is a literature study in which 21 peer reviewed articles have been analyzed to answer the questions. Result: Social media proved to have both a negative and a positive effect on young people. Psychological consequences could be demonstrated and explained by how social media are used, how often they are used and different mediating variables. The strongest mediation was shown to be FoMO, the fear of missing something out if not constantly checking through their social media. Social media was also shown to be a health-promoting tool if used in moderation, as the individual then develops his or her communication skills and strengthens the social interaction and support. Conclusion: Social media have both positive and negative effects on mental health. However, the conclusion in this literature study is that the negative effects outdo the positive effects, and social media should therefore be used with more caution and reflection.