Spelling suggestions: "subject:"ergonomes"" "subject:"ergonomic""
1 |
Occupational health services in the prevention of musculoskeletal disorders : Processes, tools and organizational aspectsEliasson, Kristina January 2017 (has links)
Work-related musculoskeletal disorders are associated with high costs and it is essential to prevent them. Occupational Health Services(OHS) provide expert services regarding work environment, health and rehabilitation of work related disorders. Risk assessments of the work environment can be an initial step for preventive measures, and ergonomists can be assigned by clients to assess exposures in the work environment. For such assignments different tools can be used. The aim of this thesis was to explore prerequisites, processes and practices of OHS consultants in Sweden within the domain of primary prevention of work-related musculoskeletal disorders. This was explored through the work of ergonomists in their role of assessing ergonomics risks. The research methodology was both quantitative and qualitative. Data collection includes a web questionnaire, semi-structured interviews and inter- and intra-observer reliability tests. The results shows that ergonomics risk assessments were most commonly initiated reactively and a systematic work methodology for the risk assessment process was often lacking. Swedish ergonomists used only a few standardized tools for risk assessment. The Ergonomics provision from the Swedish Work Environment Authority, AFS-98, was widely used, but other observation-based tools were used far less often. Ergonomics risks were often assessed solely by means of observation, based on ergonomists’ knowledge and experience. The results also pointed to that that the reliability was not acceptable when risk assessment was performed without any standardized tool. Furthermore, the results point to that support from the OHS organizations is an important prerequisite for ergonomists to work with primary prevention. Further, opportunities for specialization within a specific industry sector seem to facilitate ergonomic interventions. It is also important to have close relationships with clients and to make them aware about ergonomists competence. Conclusively, this thesis identifies a numbers of areas in which OHS must develop to improve primary preventive services regarding work environment. / <p>QC 20170127</p>
|
2 |
Rätt från början : Att verka för användbara och tillgängliga lokaler inom hälso- och sjukvård / Right from start : To Work for Useful and Accessible Space Within Health and CareCallert Jakobsson, Helene January 2017 (has links)
Sammanfattning Arbetsskador är ett problem inom sjukvården i Sverige. Både arbetsolyckor och framförallt arbetssjukdomar orsakade av för höga arbetsbelastningar utgör en stor andel arbetsskador hos vårdpersonal. Syftet med studien var att kartlägga och beskriva arbetet i byggprocessens byggarbetsgrupper för vård- och omsorgsbyggnader och lokaler, i vilka ergonomer och arbetsmiljöingenjörer ingår, då de kopplas in i byggprocessen. Målet var ett kunskapsunderlag som utgörs av detta examensarbete och ett samlingsdokument i appendix med metoder och relevant litteratur. Analysperspektivets grund var byggprocessen, ergonomi, metoder och samtalsmetodik. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien. Åtta personer med olika yrkesbakgrunder och med god erfarenhet av arbete i byggarbetsgrupper, byggfrågor och ritningsgranskning intervjuades individuellt. Resultatet pekar på att ergonomer och arbetsmiljöingenjörer är kunskapsbärarna av arbetsmiljö i byggprocesserna. Metodiken var att följa den av projektledaren uppgjorda planen för byggprocessen. De viktigaste arbetssätten och den viktigaste metoden var att skapa en god dialog och samtal, ha ett lösningsinriktat förhållningssätt samt att visualisera ritningar i byggarbetsgruppen. Deras roll i byggarbetsgruppen var att coacha och handleda framförallt brukare/vårdpersonal för att hjälpa dem att få ett tydligt beslutsunderlag för att kunna ta genomtänkta beslut. Slutsatsen tyder på att ergonomer och arbetsmiljöingenjörer är viktiga i byggprocessen i byggarbetsgrupperna för att sätta fokus på arbetsmiljöperspektivet. De behöver kopplas in i byggprocessens planeringsskeden, de tidiga skedena, för att kunna påverka utformning av framtida arbetsplatser. Medverkan av dessa två yrkesgrupper i byggprocesser, kan alltså komma vårdpersonalen/brukarna tillgodo i form av en arbetsmiljö som till stor del blir utformade efter vårdpersonalens/brukarnas krav och behov samt främjar deras hälsa och förhindrar arbetsskador. Framöver behövs en riktad utbildning för ergonomer och arbetsmiljöingenjörer som ska delta i byggprocesser. Det finns stora möjligheter för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer att utveckla sin roll i byggprocessen till en mer framträdande sådan. Nyckelord: Ergonomer, arbetsmiljöingenjörer, byggprocessen, hälso- och sjukvårdslokaler, metoder, arbetssätt / Abstract Occupational injuries are a problem in healthcare in Sweden. Both occupational accidents and most of all occupational diseases caused by great physical workloads constitute a large proportion of work related musculoskeletal disorders (MSD) of healthcare professionals. The aim of the study was to explore and describe the work process in the design teams of the building design process. The main focus was the building design process of health care buildings and the design teams where ergonomists and safety engineers are asked to participate. The purpose was to create a knowledge base consisting of this study and an appendix with methods and relevant literature. Eight people with different professions were interview. All of them had a good hold on the building design processes and on hospital architecture issues. Among them there were two ergonomists and two safety engineers. The result indicates that ergonomists and safety engineers were those who possessed the knowledge of working environment factors such as ergonomics in the building design processes. The methodology was to follow the agreed plan for the building design process established by the project Manager. Moreover the role of the ergonomists and safety engineers in the design team was to coach and supervise particularly the healthcare professionals. The main approach was to create a good dialogue and conversation and to keep a solution-oriented approach in the design team. Furthermore the most important method was to visualize drawings of Architects which made it possible for the healthcare workers to be able to audit the drawings correctly. This procedure gave the healthcare professionals a decision-making support which helped them to make well-reasoned decisions about their future work environment. The conclusion indicates that ergonomists and safety engineers are important because of their unique knowledge of working environment, especially ergonomics. Ergonomists and safety engineers need to be involved in the early phases of the building design process in order to be able to influence the design of new workspaces. The participation of these two professions in the design team may also benefit the healthcare workers with a future work environment which is largely designed according to their requirements and needs and will probably help to prevent MSDs. In the future there is a need for a specific education just for the ergonomists and the safety engineers participating in the building design process of healthcare buildings. There are great opportunities for them to develop their role towards a more prominent one in the building design process. Keywords: Ergonomists, safety engineers, building design process, health care architecture, methods, procedures / Planering och projektering av nya arbetsmiljöer
|
3 |
Assessment and design of industrial manual handling to reduce physical ergonomics hazards : – use and development of assessment toolsLind, Carl January 2017 (has links)
Despite efforts of reducing harmful physical ergonomics exposures related to manual handling, the occurrence of heavy or repetitive manual handling, and non-neutral postures is high in many occupational sectors. To reduce these exposures, interventions and job design strategies can utilize risk assessment. A need was identified of an observation-based tool which supported occupational health and safety practitioners for assessments of risk factors related to manual handling. The aim of this thesis was to explore the use and important usability-related aspects of observation-based assessment tools among professional ergonomists, and to develop new research based assessment and screening tools, to present their scientific basis and to evaluate their reliability and usability. A web-based questionnaire was employed to gain knowledge on the use and usability aspects of risk assessment tools among ergonomists in Sweden. The assessment tools RAMP I and RAMP II were developed in an iterative process, including literature searches, expert group judgments, and with input from more than 80 practitioners. The reliability and usability evaluations included assessments and ratings by practitioners. The thesis points to a low use of several internationally spread assessment tools among Swedish ergonomists, and a relatively higher use of tools promoted by the Swedish Work Environment Authority. Several usability-related aspects were identified as important, such as being easy and quick to use, its ability to communicate and visualize the results, and its ability to facilitate improvement measures. The developed tools support assessment of a broad range of risk factors related to manual handling. The thesis supports that assessments with acceptable reliability can be achieved for the majority of items of the two developed tools. The thesis supports that the tools are usable in supporting risk assessments targeting risk factors related to industrial manual handling. / Trots ansträngningar för att minska belastningsergonomiska exponeringar relaterade till manuell hantering är förekomsten av exponering av riskkällor såsom tung eller repetitiv manuell hantering, obekväma arbetsställningar, hand–armvibrationer och helkroppsvibration omfattande inom flera sektorer. Dessa belastningsergonomiska exponeringar tros i betydande utsträckning bidra till en stor andel av arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär och arbetssjukdomar inom flera sektorer som exempelvis tillverkningsindustrin. Riskbedömningar kan användas inom det förebyggande arbetet kopplat till interventioner eller arbetsutformning för att minska dessa skadliga exponeringar (risk faktorer), vilket även är ett krav om arbetet innefattar manuell hantering eller andra riskkällor. Trots det stora antalet observationsbaserade bedömningsverktyg utvecklade för att stödja riskbedömningar av arbete som innefattar manuell hantering identifierades ett behov av ett nytt observationsbaserat bedömningsverktyg som stödjer praktiker i utförliga bedömningar av flertalet riskfaktorer relaterade till manuell hantering och som ger stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med avhandlingen är att utforska användningen av, och viktiga användbarhetsrelaterade aspekter av observationsbaserade bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige. Dessutom är syftet även att utveckla nya forskningsbaserade screeningverktyg och bedömningsverktyg, presentera deras forskningsbas samt att utvärdera deras reliabilitet och användbarhet. En webbaserad enkät användes för att inhämta kunskap om i vilken omfattning dessa verktyg används av professionella ergonomer och vilka användbarhetsrelaterade aspekter som ansågs särskilt betydelsefulla för dessa verktyg. För att utveckla de nya verktygen (dvs. RAMP I och RAMP II) genomfördes litteratursökningar för att identifiera kvantitativt beskrivna riskfaktorer relaterade till manuell hantering och betydelsefulla faktorer som påverkar arbetstagares kapacitet vid manuell hantering. Verktygen utvecklades i en iterativ process med input från mer 80 praktiker, varav mer än 30 professionella ergonomer, samt expertgruppsbedömning. De två verktygen utvärderades med avseende deras interbedömarreliabilitet utifrån bedömningar genomförda av ergonomer och ingenjörer/tekniker utifrån videofilmade arbeten inom industriell manuell hantering. Verktygens användbarhet utvärderas av 20 praktiker med en pappersenkät och verktygens ’användarvänlighet’ av 22 ergonomer. Avhandlingen pekar på en relativt låg proportionell användning av flera internationellt spridda bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige, och en relativt hög proportionell användning av bedömningsverktyg som stöds av Arbetsmiljöverket. Flera användbarhetsrelaterade aspekter identifierades som betydelsefulla bland ergonomerna, i synnerhet betydelsen av att bedömningsverktygen är enkla och snabba att använda, deras förmåga att kommunicera och visualisera resultatet av bedömningar, och deras förmåga att stödja åtgärdsarbetet. Det utvecklade screeningverktyget och bedömningsverktyget stödjer bedömning av flertalet riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering. Avhandling ger stöd att majoriteten av verktygens bedömningspunkter har acceptabel interbedömarreliabilitet och förbättringsområden för verktygen har identifierats. Avhandling ger stöd att de två utvecklade verktygen är användbara vid riskbedömningar av belastningsergonomiska riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering. / <p>QC 20170510</p>
|
Page generated in 0.0455 seconds