<p>Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket är arbetsrelaterade besvär som inte beror på arbetsplatsolycka vanliga inom trädgårdsnäringen. Orsakerna till besvären är huvudsakligen en följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trädgårdsmästare bör tänka på vad gäller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.</p><p>Resultatet visade att när det gäller lyftteknik och arbetsställningar bör man i möjligaste mån undvika att utföra dessa med en framåtböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshållning visade sig vara sämre i jämförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hänsyn taget till påfrestningsgraden av ländryggen.</p><p>Även vid grävning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsätts för krafter som kan vara skadliga. En stor del i detta har spadens utformning. En adekvat design på redskapet kan minska påfrestningen.</p><p>Detsamma gäller inom beskärningsområdet. Utformningen av grensågar och sekatörer spelar en avsevärd roll i hur stor påfrestningen blir på muskler och leder i hand/arm och handled. Utöver ergonomisk formgivning är det också viktigt vid beskärningsarbetet att sekatören är bra slipad och att man även här tänker på arbetsställningen för att undvika onödig belastning. </p>

Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket är arbetsrelaterade besvär som inte beror på arbetsplatsolycka vanliga inom trädgårdsnäringen. Orsakerna till besvären är huvudsakligen en följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trädgårdsmästare bör tänka på vad gäller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries. Resultatet visade att när det gäller lyftteknik och arbetsställningar bör man i möjligaste mån undvika att utföra dessa med en framåtböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshållning visade sig vara sämre i jämförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hänsyn taget till påfrestningsgraden av ländryggen. Även vid grävning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsätts för krafter som kan vara skadliga. En stor del i detta har spadens utformning. En adekvat design på redskapet kan minska påfrestningen. Detsamma gäller inom beskärningsområdet. Utformningen av grensågar och sekatörer spelar en avsevärd roll i hur stor påfrestningen blir på muskler och leder i hand/arm och handled. Utöver ergonomisk formgivning är det också viktigt vid beskärningsarbetet att sekatören är bra slipad och att man även här tänker på arbetsställningen för att undvika onödig belastning.

This master thesis report presents a 20 weeks long project within Industrial design engineering at Luleå University of Technology, performed at Volvo Group Trucks Operations in Umeå. Since the company from a previous study knew that the operators on segment two work in unfavorable work postures, a further investigation of the operators’ work environment was needed. Therefore, the subject of investigation in this project became the physical workload and more specifically, the factors related to the appearance of work related musculoskeletal disorders (MSDs). Segment two is positioned at the end of Volvos’ production line called finishline where the work is primarily done manual by two shift teams with approximately 14 operators in each one. The project objective was to map the current situation for the manual welding operators at segment two and identify potential ergonomic risks within their everyday work. The focus was placed on finding improvements that could decrease the operators’ risk for developing MSDs during work. The project aim was to develop improvements that direct, and over a longer time span, could ease and improve the operators work situation. By observing, filming, interviewing and hand out questionnaires, the current state for the operators could be mapped. Three interviews were held, 22 questionnaires were answered and almost 50 film sequences were made. The work on segment two are station based where the operators are allocated a specific time for each operation within the station. Usually, the operators rotate after ten truck cabs and then move to the next station. The work consists of screwing, welding, grinding, drilling and controlling. The situation analysis was done by investigating the questionnaire responses further, explore the body postural MSD risks with help of RULA and REBA and using the software AviX to let the operators self-estimate the strain in different muscle groups during work. According to the questionnaires, the operators are highly or partly strained physical and psychological where the experienced psychological strain variates more than the physical strain. Furthermore, most of the operators experienced the occurring work acceleration as positive and the manager and coworker relationship as good. Also, ten operators expressed that they had experienced pain in their body the last 12 months caused by their work and over 70 % of the operators wanted to have a greater opportunity to affect the number of work tasks. By relating this to the findings in the study made at Volvo in 2011, where the investigators identified knee-standing work together with some critical work postures that caused the operators an unfavorable strain in mainly the neck, the back and the arms, I assume that the work on segment two today is performed during similar circumstances and in a similar way. The concept development started with an ideation session together with the operators. Here, the analysis findings were discussed, and my own ideas and improvement suggestions were presented. From these discussions, three tests were arranged including a step construction to facilitate when entering and leaving the truck cab, new knee pads and a stretch program, developed by Volvos’ ergonomist. The findings from the two first tests showed how different the operators found the concepts where some operators appreciated both the step construction and the knee pads, and some didn’t. The stretch test on the other hand, were appreciated by all operators where over 50 % felt an improvement in their body. Also, an educational approach including an additional introduction, updated work instructions and a continuous dialogue about work environmental risks during the group meetings were proposed. The tests resulted in a concept development, a concept evaluation with help of previous established specifications of requirements and the ergonomist, together with an implementation strategy. The strategy proposes an implementation of stretch during the workday within the following months, a further investigation of the knee pads and the step construction, and an implementation of the complete educational approach within 5-10 years. Also, based on the results of this thesis, Volvo are recommended to establish guidelines for how to measure work environmental factors linked to physical and psychosocial work environment. Further, the company are recommended to prioritize their employees’ health, well-being and work environment by working systematically in a close cooperation with the workforce to not risk costs in terms of dissatisfaction, sick leaves and poor reputation.

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen får arbetsrelaterade besvär. Detta innebär sjukskrivningar och höga kostnader för samhället, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar på att ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser är en källa till arbetsrelaterad smärtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebär oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smärta och överbelastning på utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hänsyn till människans förutsättningar. Ett hjälpmedel som kan användas för bedömning av arbetsplatsens risker och förebyggande av dessa är olika typer av standarder som innehåller gränsvärden och faktorer som ska uppfyllas för att arbetsplatsen ska få säga att de uppfyller standardens krav. En sådan är den harmoniserade europastandarden EN 1005-4: Maskinsäkerhet – Människans fysiska förmåga – Del 4: Utvärdering av arbetsställningar och rörelser i relation till maskiner. Problemet med att utföra bedömningar enligt denna standard idag är brist på tillgängliga, enkla metoder och utrustning för att genomföra mätningarna på ett effektivt och noggrant sätt. Syfte med studien var att, i en användarcentrerad process, ta fram och utvärdera ett applikationsunderlag till en iPhone-applikation för mätning och bedömning av arbetsställningar och arbetsrörelser. Underlaget skulle bestå av funktioner och informationsstruktur med tillhörande gränssnittslayout för varje steg i strukturen. Funktionerna skulle utformas utifrån användarnas önskemål och behov, standarden EN 1005-4 och iPhones tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen och gränssnittslayouten skulle designas med hänsyn till människans kognitiva förutsättningar, vedertagna interaktionsdesignprinciper och Apples designriktlinjer. Syftet uppfylldes genom studerande av användarnas behov och önskemål med hjälp av intervjuer. Utifrån detta togs funktioner till applikationsunderlaget fram. Funktionerna analyserades i funktionsanalyser utifrån användaren, standarden EN 1005-4 samt iPhonens tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen byggdes genom framtagning av fiktiva scenarier som baserades på kontexter utifrån intervjuerna och EN 1005-4. Utifrån dessa scenarier förutsågs möjliga fysiska och kognitiva utmaningar vid interaktion med applikationsunderlaget, och en lo-fi pappersprototyp utvecklades. Målet vid sammanställandet av prototypen var att användarna skulle göra så få felhandlingar som möjligt vid lösande av uppgifter i prototypen. Slutligen gjordes användartester för att utvärdera prototypens användbarvänlighet och undersöka brister i prototypen som ledde till felhandlingar. Genom att besvara studiens frågeställningar har författarna kunnat identifiera ett flertal funktioner samt kunnat ta fram och användbarhetstesta förslag på en gränssnittsdesign och informationsstruktur för fem olika scenarier.

Despite efforts of reducing harmful physical ergonomics exposures related to manual handling, the occurrence of heavy or repetitive manual handling, and non-neutral postures is high in many occupational sectors. To reduce these exposures, interventions and job design strategies can utilize risk assessment. A need was identified of an observation-based tool which supported occupational health and safety practitioners for assessments of risk factors related to manual handling. The aim of this thesis was to explore the use and important usability-related aspects of observation-based assessment tools among professional ergonomists, and to develop new research based assessment and screening tools, to present their scientific basis and to evaluate their reliability and usability. A web-based questionnaire was employed to gain knowledge on the use and usability aspects of risk assessment tools among ergonomists in Sweden. The assessment tools RAMP I and RAMP II were developed in an iterative process, including literature searches, expert group judgments, and with input from more than 80 practitioners. The reliability and usability evaluations included assessments and ratings by practitioners. The thesis points to a low use of several internationally spread assessment tools among Swedish ergonomists, and a relatively higher use of tools promoted by the Swedish Work Environment Authority. Several usability-related aspects were identified as important, such as being easy and quick to use, its ability to communicate and visualize the results, and its ability to facilitate improvement measures. The developed tools support assessment of a broad range of risk factors related to manual handling. The thesis supports that assessments with acceptable reliability can be achieved for the majority of items of the two developed tools. The thesis supports that the tools are usable in supporting risk assessments targeting risk factors related to industrial manual handling. / Trots ansträngningar för att minska belastningsergonomiska exponeringar relaterade till manuell hantering är förekomsten av exponering av riskkällor såsom tung eller repetitiv manuell hantering, obekväma arbetsställningar, hand–armvibrationer och helkroppsvibration omfattande inom flera sektorer. Dessa belastningsergonomiska exponeringar tros i betydande utsträckning bidra till en stor andel av arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär och arbetssjukdomar inom flera sektorer som exempelvis tillverkningsindustrin. Riskbedömningar kan användas inom det förebyggande arbetet kopplat till interventioner eller arbetsutformning för att minska dessa skadliga exponeringar (risk faktorer), vilket även är ett krav om arbetet innefattar manuell hantering eller andra riskkällor. Trots det stora antalet observationsbaserade bedömningsverktyg utvecklade för att stödja riskbedömningar av arbete som innefattar manuell hantering identifierades ett behov av ett nytt observationsbaserat bedömningsverktyg som stödjer praktiker i utförliga bedömningar av flertalet riskfaktorer relaterade till manuell hantering och som ger stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med avhandlingen är att utforska användningen av, och viktiga användbarhetsrelaterade aspekter av observationsbaserade bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige. Dessutom är syftet även att utveckla nya forskningsbaserade screeningverktyg och bedömningsverktyg, presentera deras forskningsbas samt att utvärdera deras reliabilitet och användbarhet. En webbaserad enkät användes för att inhämta kunskap om i vilken omfattning dessa verktyg används av professionella ergonomer och vilka användbarhetsrelaterade aspekter som ansågs särskilt betydelsefulla för dessa verktyg. För att utveckla de nya verktygen (dvs. RAMP I och RAMP II) genomfördes litteratursökningar för att identifiera kvantitativt beskrivna riskfaktorer relaterade till manuell hantering och betydelsefulla faktorer som påverkar arbetstagares kapacitet vid manuell hantering. Verktygen utvecklades i en iterativ process med input från mer 80 praktiker, varav mer än 30 professionella ergonomer, samt expertgruppsbedömning. De två verktygen utvärderades med avseende deras interbedömarreliabilitet utifrån bedömningar genomförda av ergonomer och ingenjörer/tekniker utifrån videofilmade arbeten inom industriell manuell hantering. Verktygens användbarhet utvärderas av 20 praktiker med en pappersenkät och verktygens ’användarvänlighet’ av 22 ergonomer. Avhandlingen pekar på en relativt låg proportionell användning av flera internationellt spridda bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige, och en relativt hög proportionell användning av bedömningsverktyg som stöds av Arbetsmiljöverket. Flera användbarhetsrelaterade aspekter identifierades som betydelsefulla bland ergonomerna, i synnerhet betydelsen av att bedömningsverktygen är enkla och snabba att använda, deras förmåga att kommunicera och visualisera resultatet av bedömningar, och deras förmåga att stödja åtgärdsarbetet. Det utvecklade screeningverktyget och bedömningsverktyget stödjer bedömning av flertalet riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering. Avhandling ger stöd att majoriteten av verktygens bedömningspunkter har acceptabel interbedömarreliabilitet och förbättringsområden för verktygen har identifierats. Avhandling ger stöd att de två utvecklade verktygen är användbara vid riskbedömningar av belastningsergonomiska riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering. / <p>QC 20170510</p>