Diss. Uppsala : Univ., 2003.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate issues concerning librarians’ view on three genres, (a) popular literature for women, (b) popular literature for men and (c) erotic literature, when choosing what to buy for their libraries. A qualitative method has been used and the empery consists of seven qualitative interviews with altogether eight librarians involved in choosing and buying literature. The theoretical framework is built on theories regarding concepts of hegemony and cultural hegemony; the male sex as norm; taste culture and quality. The results show that three of the libraries in the study have a written purchase policy and that the policies that exist are very general. Guiding elements when buying literature are quality, objectivity, diversity and availability. Many of the informants use the library service-lists when choosing what to buy, whilst others try to get away from this for economic reasons. The informants often get proposals from the library visitors. In the cases when they reject suggestions, it is often due to racist, offending, violent or narrow-minded content. All of the informants try to keep a quality perspective when choosing literature. Popular literature is bought as a consequence to high demand, but sometimes it is rejected on grounds of low quality. Earlier, several writers of the romance-genre have been rejected but are accepted nowadays. Popular literature for men is commonly bought and many of the informants confirm that they have been more liberal when buying this genre compared to love novels. Erotic literature was present in all libraries except one, and was bought on grounds of good reviews or for being classics. The study shows that erotic literature is not bought if it is regarded too violent, humiliating or of low quality. Humiliation and violence is accepted to a higher degree if it takes part in an erotic classic compared to a newer book of a less known author.

<p>I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp. Feministiska aspekter diskuteras. Dessutom redovisas omfattande biografisk arkivforskning. Widström växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm, i närhet till hovet. Hon var gift med Sven Widström, violinist vid hovkapellet, och blev mor till fem barn. Som ung umgicks hon i en författarkrets med bland andra Gjörwell, Lidner och Leopold. Hon var också verksam som översättare och pedagog. Sina sista levnadsår bodde hon i Mariestad.</p>

I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp. Feministiska aspekter diskuteras. Dessutom redovisas omfattande biografisk arkivforskning. Widström växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm, i närhet till hovet. Hon var gift med Sven Widström, violinist vid hovkapellet, och blev mor till fem barn. Som ung umgicks hon i en författarkrets med bland andra Gjörwell, Lidner och Leopold. Hon var också verksam som översättare och pedagog. Sina sista levnadsår bodde hon i Mariestad.

Uppsatsen undersöker St. Sebastians ikonografiska koppling till homosexualitet. Syftet är att undersöka den ikonografiska förändring som sker när St. Sebastian går från att vara en kristen martyr i sakrala sammanhang, till att i sekulära sammanhang symbolisera den homosexuella identiteten. Francesco Vezzolis verk Selfie Sebastian analyseras därför för att se hur St. Sebastians homoerotiska arv kan spåras i en samtida kontext. Uppsatsen antar ett genealogiskt perspektiv och tillvägagångssätt, när uppsatsens frågor poserade i nuet försöker besvaras. För att med hjälp av kontextualisering försöka hitta och rama in sammanhang, relevanta för uppsatsens syfte och frågeställningar. På grund av syftets och frågeställningarnas natur involveras ikonografisk analys. Uppsatsens frågeställningar är: ”Vilka diskursiva, historiska och kulturella brytningar eller skiftningar kan identifieras i övergången av St. Sebastians ikonografiska bild från religiös martyr till symbol för homosexualitet?” och ”Vilka aspekter av St. Sebastians homoerotiska arv kan spåras i Francesco Vezzolis Selfie Sebastian?”. Frågor som uppsatsens tre analyskapitel försöker svara på. Det första analyserar St. Sebastians historia och ikonografiska utveckling. Det andra analyser St. Sebastians ikonografiska koppling till eroticism och homoeroticism. Martyrdomens symboliska och metaforiska koppling till feminiserad maskulinitet, homoerotiskt begär och sadomasochism. En fördjupad analys av pilens symboliska och metaforiska betydelse, och helgonets myts koppling till den homosexuella identiteten. Det tredje analyserar Vezzolis verk Selfie Sebastian i utställningen Musei delle Lacrime, och dess koppling till den homosexuella identiteten. Resultaten identifierar följande brytpunkter: Pilens intåg i St. Sebastians ikonografi, ett skifte till ett större fokus på helgonets martyrdom. Renässansens klassiserande, där ikonografin blir mer erotiskt laddad, ett skifte som tillåter symbolisk och metaforisk koppling till homosexualitet. 1800-talets sekelskifte, när martyren skiftar till att bli en subkulturell markör för icke-normativa begär och homosexualitet. Gällande Vezzolis Selfie Sebastian konstateras att verket framhäver och förstärker flera aspekter av St. Sebastians homoerotiska arv, och visar hur St. Sebastian kan ses som en symbol för den homosexuella identiteten och en gayikon idag. / The essay examines St. Sebastian's iconographic connection to homosexuality. The aim is to examine the iconographic change that occurs when St. Sebastian goes from being a Christian martyr in sacred contexts, to symbolizing a homosexual identity in secular contexts. Francesco Vezzoli's work Selfie Sebastian is therefore analyzed to see how St. Sebastian's homoerotic heritage can be traced in a contemporary context. To answer the essay's questions posed in the present, the essay adopts a genealogical perspective and approach. Combined with contextualization, the essay tries to find and frame contexts relevant to the purpose and questions of the essay. Due to the nature of the essays aim and questions, iconographic analysis is also being used to some degree. The essay's questions are: "What discursive, historical and cultural breaks or shifts can be identified in the transition of St. Sebastian's iconographic image from religious martyr to symbol of homosexuality?" and "What aspects of St. Sebastian's homoerotic heritage can be traced in Francesco Vezzoli's Selfie Sebastian?". The essay's three main analytical chapters tries to answer these questions. The first analyzes St. Sebastian's history and iconographic development. The second analyzes St. Sebastian's iconographic connection to eroticism and homoeroticism. The Martyrdom's symbolic and metaphorical connection to feminized masculinity, homoerotic desire and sadomasochism. An in-depth analysis of the symbolic and metaphorical meaning of the arrow, and the connection of the myth of the saint to the homosexual identity. The third analyzes Vezzoli's work Selfie Sebastian in the exhibition Musei delle Lacrime, and its connection to the homosexual identity. The results identify the following breaking points: the entry of the arrow into the iconography of St. Sebastian, a shift to a greater focus on the martyrdom of the saint. The classicism of the Renaissance, where the iconography becomes more erotically charged, a shift that allows a symbolic and metaphorical connection to homosexuality, and the turn of the 19th century, a shift where the martyr becomes a subcultural marker of non-normative desires and homosexuality. Regarding Vezzoli' s Selfie Sebastian, it is clear that the work highlights and reinforces several aspects of St. Sebastian's homoerotic heritage, and shows how St. Sebastian can be seen as a symbol of the homosexual identity and a gay icon today.