<p><strong>Syfte:            </strong></p><p>Denna studie har som syfte att utvärdera påföljdssystemets betydelse för den enskilde fastighetsmäklarens handlande. Vi ska även försöka utveckla det nuvarande påföljdssystemet för att skapa en mer rättvis bedömning av varje enskild fastighetsmäklares handlande.</p><p><strong>Metod:          </strong></p><p>För att kunna uträtta vår studie har vi analyserat Fastighetsmäklarnämndens årsböcker år 2007 – 2009 samt utfört intervjuer med personer inom branschen. Utifrån detta har vi erhålligt vår empiriska data. Dessutom har vi förstärkt vår analysering genom att jämföra systemet med advokatsamfundets påföljdssystem samt använt oss av väsentlig litteratur och lagstiftning.</p><p><strong>Resultat & slutsats:           </strong></p><p>Våra slutsatser visar att branschen är i behov av en nyutveckling av sitt påföljdssystem för fastighetsmäklarna. Detta för att både avskräcka samt inför allmänheten verka som moralbildande men främst för att ge fastighetsmäklaren en rättvis bedömning när denne döms. Vi tycker det är viktigt att de disciplinära påföljderna avspeglar brottets art då fastighetsmäklarna hängs ut allt oftare i bland annat media.  </p><p><strong>Vidare forskning:             </strong></p><p>Då tidigare forskning kring påföljdssystem är begränsat finns ett vidare behov av studier i ämnet. Det finns många inriktningar och frågeställningar som vi tror ej ännu har granskats.</p><p>Vi skulle tycka det vore intressant om lagförslaget går igenom till årsskiftet 2011 att man analyserar vilka typ av fall som kommer att hamna under erinran respektive varning samt vilka kriterier som ställs för respektive disciplinär påföljd.</p> / <p><strong>Aim: </strong></p><p>Our aim is to analyze the Swedish penalties and their consequences on real estate agents. The focus of this essay is to discuss how the current system could be changed so that a more fair assessment of each real estate agents conduct could be given.</p><p><strong>Method:       </strong></p><p>The empirical data was based on interviews with various people in the industry, such as Information officers, consumers, and estate agents themselves. We have also analyzed the Estate Agents Board’s yearbooks from 2007 to 2009. Furthermore, we have enhanced our analysis by comparing the system of estate agent penalties to the lawyers system of penalties. We have also used essential literature and legislation for example Estate Agents Act.</p><p><strong>Result & Conclusions:      </strong></p><p>Our conclusions of this essay show that the industry is in need of a development of the current system for real estate agents. This is to discourage and also act as a moral formation to the public. Mainly it’s about giving the estate agents a fair assessment when they are being convicted. We think the most important reason why the penalties should reflect the crime is because that is good justice. Estate agents nowadays have more coverage in the media and therefore we think it is extremely important that the persons whom sees this understand what lies behind the notification.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong></p><p>We can see that previous research about the system of penalties is limited and we truly think the industry is in need of continued studies about this subject. There are still many questions and directions about this that have not been reviewed before. This essay could be complemented in further studies if the measure will be adopted in 2011. Then it would be interesting if you analyze which case will get an admonitory remark or otherwise a warning and which criteria are required for each penalty.</p>

Syfte:            Denna studie har som syfte att utvärdera påföljdssystemets betydelse för den enskilde fastighetsmäklarens handlande. Vi ska även försöka utveckla det nuvarande påföljdssystemet för att skapa en mer rättvis bedömning av varje enskild fastighetsmäklares handlande. Metod:          För att kunna uträtta vår studie har vi analyserat Fastighetsmäklarnämndens årsböcker år 2007 – 2009 samt utfört intervjuer med personer inom branschen. Utifrån detta har vi erhålligt vår empiriska data. Dessutom har vi förstärkt vår analysering genom att jämföra systemet med advokatsamfundets påföljdssystem samt använt oss av väsentlig litteratur och lagstiftning. Resultat &amp; slutsats:           Våra slutsatser visar att branschen är i behov av en nyutveckling av sitt påföljdssystem för fastighetsmäklarna. Detta för att både avskräcka samt inför allmänheten verka som moralbildande men främst för att ge fastighetsmäklaren en rättvis bedömning när denne döms. Vi tycker det är viktigt att de disciplinära påföljderna avspeglar brottets art då fastighetsmäklarna hängs ut allt oftare i bland annat media.   Vidare forskning:             Då tidigare forskning kring påföljdssystem är begränsat finns ett vidare behov av studier i ämnet. Det finns många inriktningar och frågeställningar som vi tror ej ännu har granskats. Vi skulle tycka det vore intressant om lagförslaget går igenom till årsskiftet 2011 att man analyserar vilka typ av fall som kommer att hamna under erinran respektive varning samt vilka kriterier som ställs för respektive disciplinär påföljd. / Aim: Our aim is to analyze the Swedish penalties and their consequences on real estate agents. The focus of this essay is to discuss how the current system could be changed so that a more fair assessment of each real estate agents conduct could be given. Method:       The empirical data was based on interviews with various people in the industry, such as Information officers, consumers, and estate agents themselves. We have also analyzed the Estate Agents Board’s yearbooks from 2007 to 2009. Furthermore, we have enhanced our analysis by comparing the system of estate agent penalties to the lawyers system of penalties. We have also used essential literature and legislation for example Estate Agents Act. Result &amp; Conclusions:      Our conclusions of this essay show that the industry is in need of a development of the current system for real estate agents. This is to discourage and also act as a moral formation to the public. Mainly it’s about giving the estate agents a fair assessment when they are being convicted. We think the most important reason why the penalties should reflect the crime is because that is good justice. Estate agents nowadays have more coverage in the media and therefore we think it is extremely important that the persons whom sees this understand what lies behind the notification. Suggestions for future research: We can see that previous research about the system of penalties is limited and we truly think the industry is in need of continued studies about this subject. There are still many questions and directions about this that have not been reviewed before. This essay could be complemented in further studies if the measure will be adopted in 2011. Then it would be interesting if you analyze which case will get an admonitory remark or otherwise a warning and which criteria are required for each penalty.

This thesis addresses the exception regarding lawyers in the Swedish fastighetsmäklarlagens §5 and aims to understand the background and meaning of the exception. Further the thesis addresses whether the main purpose of the estate agents act, the protection of consumers, is satisfying when a lawyer is practicing real estate agency. The study is based on the Swedish fastighetsmäklarlagen and aims to investigate the application of the act on both real estate agents and lawyers as they convey real estate. In order to clarify and understand the application of the law and to receive a view of the specific characteristics of each occupation, the occupational roles are investigated in detail and compared. The act distinguishes between conveying real estate professionally and conveying on single occasions. The demarcation of the concept determines whether the person conveying real estate is obliged to follow fastighetsmäklarlagen or not. A lawyer that is professionally conveying real estate should, according to Sveriges Advokatsamfund, practice the intermediary within the lawyer’s activity. Since professional ethics in practicing real estate agency and practicing law is incompatible the lawyer is obliged to make an assessment of what is professional intermediary within and outside the lawyer’s activities. The study points out that the boundary should be clarified in order for the lawyer to facilitate the assessment. The exception in the Swedish fastighetsmäklarlagen is important if a lawyer is professionally conveying real estate within the lawyer’s activity, but if the intermediary is solely within the lawyer’s general activity the exception has no function. A lawyer is suitable to pursue only those activities that are included within the scope of legal services, including intermediary corresponding to advocacy and not professional intermediary. For those situations that can be listed as professional intermediary, a real estate agent should be hired. Consideration whether the §5 should be changed or removed is required. / Uppsatsen behandlar undantaget avseende advokater i fastighetsmäklarlagens 5 § och syftar på att förstå undantagets bakgrund och innebörd. Vidare behandlar uppsatsen huruvida fastighetsmäklarlagens huvudsakliga syfte, konsumentskyddet, tillgodoses då en advokat utövar fastighetsförmedling. Studien utgår från fastighetsmäklarlagen och utreder lagens tillämpning på respektive yrkesroll, fastighetsmäklaren och advokaten, vid förmedling av fastigheter. För att få klarhet i och förstå tillämpningen av lagen utreds yrkesrollerna ingående samt jämförs för att ge en inblick i yrkesspecifika egenskaper. Lagen skiljer på den som yrkesmässigt förmedlar och den som enbart förmedlar vid något enstaka tillfälle. Gränsdragning avseende förmedlingsbegreppet avgör huruvida den som utövar förmedlingen har skyldighet att följa fastighetsmäklarlagen eller inte. En advokat som yrkesmässigt förmedlar fastigheter ska, enligt Sveriges advokatsamfund, utöva förmedlingen inom ramen för advokatens verksamhet. Då god fastighetsmäklarsed och god advokatsed är oförenliga medför det att advokaten själv måste göra en bedömning av vad som är yrkesmässig förmedling inom och utom ramen för advokatens verksamhet. I studien menas att gränsdragningen bör tydliggöras för att underlätta advokatens bedömning. Undantaget i fastighetsmäklarlagen kan ha betydelse om advokaten yrkesmässigt förmedlar inom ramen för sin verksamhet, men fyller ingen funktion i de fall då advokaten enbart förmedlar inom ramen för advokatens generella verksamhet. Advokaten är lämplig att ägna sig åt enbart sådan verksamhet som ingår inom ramen för advokatverksamhet, däribland förmedling som motsvarar advokatverksamhet och inte yrkesmässig förmedling. I de förmedlingsfall som kan räknas till yrkesmässig förmedlingsverksamhet bör istället en fastighetsmäklare anlitas. Det bör övervägas om 5 § ska förändras och undantaget avlägsnas

<p>During several years influencing opinions has been working for a renewal of the Estate agents act. One of the matters that the Commission of Inquiry is handling is the question whether estate agents will be permitted to offer support services to their customers. In the light of the current investigation it has been my objective with this memorandum to describe the complexity about support services and also to what use these services could be for the consumers as well as to the estate agency branch. During my work with this memorandum I have identified two main theories. While one of the theories is emphasising customer orientation, the other theory is stating that there is a disadvantage with scattered services and that the service company should focus on its core business. When the theories were brought together with the empirics it became my opinion that estate agents should use these services to position themselves towards competitors. Above all it’s my opinion that for smaller estate agents support services can be of decisive importance for the future survival.</p> / <p>Under många år har opinionsbildare såsom Mäklarsamfundet arbetat för en förnyelse av Fastighetsmäklarlagen. Den 31 december 2007 skall utredningsarbetet kring den nya Fastighetsmäklarlagen vara klart och en av de frågor som utredningsgruppen avhandlar är huruvida fastighetsmäklare skall få förmedla kringtjänster till sina kunder eller ej. Mot bakgrund till det utredningsarbete som för närvarande förs kring den nya Fastighetsmäklarlagen har det varit mitt syfte med denna promemoria att beskriva komplexiteten om kringtjänsternas vara eller icke vara, och med vilken nytta tjänsten kan bidra med till konsumenterna och fastighetsmäklarbranschen. Jag har under mitt arbete stött på teorimotsättningar då den ena teorin förespråkar att det är kunden som är i fokus och bestämmer, menar den andra teorin att det är ej bra att ha en alltför spridd tjänst då tjänsteföretaget skall fokusera på kärntjänsten. När dessa teorier har sammanvävts med empirin anser jag att fastighetsmäklarföretagen kan använda sig av kringtjänsterna för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och framförallt för mindre fastighetsbyråer kan det vara avgörande för hur de skall överleva i framtiden.</p>

During several years influencing opinions has been working for a renewal of the Estate agents act. One of the matters that the Commission of Inquiry is handling is the question whether estate agents will be permitted to offer support services to their customers. In the light of the current investigation it has been my objective with this memorandum to describe the complexity about support services and also to what use these services could be for the consumers as well as to the estate agency branch. During my work with this memorandum I have identified two main theories. While one of the theories is emphasising customer orientation, the other theory is stating that there is a disadvantage with scattered services and that the service company should focus on its core business. When the theories were brought together with the empirics it became my opinion that estate agents should use these services to position themselves towards competitors. Above all it’s my opinion that for smaller estate agents support services can be of decisive importance for the future survival. / Under många år har opinionsbildare såsom Mäklarsamfundet arbetat för en förnyelse av Fastighetsmäklarlagen. Den 31 december 2007 skall utredningsarbetet kring den nya Fastighetsmäklarlagen vara klart och en av de frågor som utredningsgruppen avhandlar är huruvida fastighetsmäklare skall få förmedla kringtjänster till sina kunder eller ej. Mot bakgrund till det utredningsarbete som för närvarande förs kring den nya Fastighetsmäklarlagen har det varit mitt syfte med denna promemoria att beskriva komplexiteten om kringtjänsternas vara eller icke vara, och med vilken nytta tjänsten kan bidra med till konsumenterna och fastighetsmäklarbranschen. Jag har under mitt arbete stött på teorimotsättningar då den ena teorin förespråkar att det är kunden som är i fokus och bestämmer, menar den andra teorin att det är ej bra att ha en alltför spridd tjänst då tjänsteföretaget skall fokusera på kärntjänsten. När dessa teorier har sammanvävts med empirin anser jag att fastighetsmäklarföretagen kan använda sig av kringtjänsterna för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och framförallt för mindre fastighetsbyråer kan det vara avgörande för hur de skall överleva i framtiden.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gäller fastighetmäklarlagens (2011:666) tillämpningsområde. I ett avgörande från Svea hovrätt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmäklarlagens bestämmelser är tillämpliga på kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. Frågeställningen har varit föremål för diskussion i motiven till fastighetsmäklarlagen, och efter hovrättens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhållit att det inte kan betraktas såsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkråmsaffär, ska vara tvungen att anlita både en företags- och en fastighetsmäklare eller att valet av överlåtelseform[2] ska tillmätas någon betydelse. Regeringen var av samma åsikt som Lagutskottet, men påpekade att det i praktiken ändå oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ. Någon särreglering av kommersiell fastighetsförmedling var därför inte på tal, enligt regeringen. Hovrätten valde i domskälen till förevarande mål att tillmäta det “värdejämförandebedömningskriterium”, vilket återfinns i förarbetena till fastighetsmäklarlagen, betydelse. Detta kriterium har av två förespråkare från Mäklarsamfundet kritiserats och domen är, enligt dem, att anse såsom “rättpolitiskt olämplig”. Vi har i analysen intagit ståndpunkten att domen inte är självklar, men att den går att anse som korrekt, vilket även en i uppsatsen omnämnd doktorand i mäklarrätt ansett, ur ett rättskälleperspektiv. Genomgående har vi eftersträvat att, i uppsatsen, utreda vilket tillämpningsområde fastighetsmäklarlagen har. Beroende på målets utgång i Högsta domstolen, vilket förväntas komma tidigast under sommaren 2015, kan det komma att stå klart huruvida en jurist är behörig att förmedla inkråm med tillhörande fastighet. Rättsläget är tillsvidare oklart med anledning av de i analysen, enligt oss, möjliga tolkningsförfaranden, vilka finns att tillgå vid fastställandet av gällande rätt. För att bemöta problematiken på detta område har vi resonerat kring vilken utformning lagen bör ha, för att i framtiden tillvarata de intressen som är i behov av en lagreglering. Sammantaget har vi, trots allt, ansett en avreglering av kommersiell fastighetsförmedling såsom bäst lämpad.   [1]Mål nr B 4377-14. [2]Härvid åsyftas andels- eller inkråmsaffär. / At the time of writing there is some ambiguity in terms of the Estate Agents Act´s (SFS 2011:666) scope. In a ruling by the Svea Court of Appeal[1] the problem of whether the real estate brokerage Act's provisions apply to commercial real estate agencies has materialized. The issue has been discussed in the preamble to the Estate Agents Act, and raised to a lively debate after the decision in the Court of Appeal. Committee on Civil Law has stated in the legislative history of the Act that it can not be regarded as reasonable that one, in an asset deal, is forced to hire both a business and a real estate agent or that the choice of the transfer form, share or asset deal, will attract some importance. The Government was of the same opinion as the Committee on Civil Law, but pointed out that in practice lawyers in offices, of this type, are often hired. No special regulation of commercial real estate was deemed necessary according to the Government. In the foundations of the decisions of the present case, the Court of Appeal decided to measure the "dividing line criterium” importance. The criterium is found in the legislative history of the Estate Agents Act and has been criticized by two proponents from the Association of Swedish Real Estate Agents. The judgment is according to the proponents considered as "inappropriate according to a legal source perspective". In the analysis we have taken the standpoint, that the judgment is not obvious but that it can be regarded as correct. A standpoint also shared with a graduate student in brokerage right, mentioned below.  Throughout this essay we have endeavored to explore which scope the Estate Agents Act has. Depending on the outcome of the case in the Supreme Court, which is expected at the earliest in summer 2015, it may come to be clear whether a lawyer is authorized to convey property associated with assets. The legal position is also, according to us, unclear because of the in the analysis possible interpretation procedures, which are available in the determination of the applicable law. In order to address the problems in this area we have discussed which design the Estate Agents Act should have, in order to ensure the interests which in the future are in need of legal regulation. After all we have considered the deregulation to be the best suited. [1]Objective no. B 4377-14.