Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ” Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?” har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm. Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både individuellt och gruppbaserat arbete. Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och begrepp som sätts i relation till den konstnärliga arbetsprocessen, reflektion och kunskapsbildning. Den konstnärliga arbetsprocessen sätts i relation till det pedagogiska rummet och den betraktas utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. Mitt gestaltningsarbete presenterar den konstnärliga arbetsprocessen ur en annan vinkel. I installationen ”Embodiment” blir den konstnärliga arbetsprocessen gestaltad med hjälp av den rörliga bilden. Jag låter berättelserna av konstnärliga arbetsprocesser utvecklas till en visuell berättelse, där själva den konstnärliga arbetsprocessen blir personifierad och dess interna monolog blir hörd. Det är berättelser om tillkomst, grobarhet, visshet, och sökande. Den blir en visuell resa som samtidigt utgör en metareflektion över en konstnärlig arbetsprocess.

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt. Samt att kunskapsinlärningen av utomhuspedagogik underlättas i autentisk miljö. Sökord: Utomhuspedagogik, biologisk mångfald, hållbart samhälle.

Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna. En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep. Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur. Ett framträdande resultat är att textil- och trä/metallslöjdlärares resonemang kring slöjdprocessens upplägg inte skiljer sig åt nämnvärt. Studiens resultat anknyts till engelska undervisningsmetoder i dess motsvarighet till slöjdämnet. Där styrs innehåll och metodik centralt genom utformade läromedel för ämnet. Om den svenska skolslöjden ska anamma detta för att uppnå en mer likvärdig bedömning och struktur av ämnet diskuteras slutligen i denna uppsats.

Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev våren 2005 utnämnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning på den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelområdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt också medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering på ”Malmstens”, dvs. Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design vid Linköpings universitet. Från 1700-talet och framåt finns det belägg för att kända snickarmästare också sysslat med renovering av gamla möbler. Som yrkesmässig sysselsättning har möbelrestaurering bedrivits sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Det dröjer dock fram till mitten av 1900-talet innan vi för första gången hör talas om begreppen möbelkonservering och möbelkonservator. Sedan 1887 har fyra generationer Sylvén arbetat med äldre högreståndsmöbler. Verksamheten har gått i arv från far till son. Andreas Sylvén startade verksamheten i Tierp, förde den vidare till sin son Bernhard, som i sin tur tillsammans med fadern lärde upp sina söner Bengt och Torsten i yrket. Bengts son Lars blev den sista generationen att lära sig snickarkonsten. Lars Sylvén lämnade verkstaden redan under 1980-talet. I december år 2005 stängde Torsten Sylvén, vid en ålder av 90 år verkstaden för gott. En epok är förbi.

No description available.

<p>Studien syftar till att undersöka hur dansen påverkar människan socialt samt mentalt. De frågeställningar vi haft är, vad innebär dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans påverkar människan mentalt och socialt? Hur används dansterapi för att stärka människan?</p><p>Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjälp av hermeneutiken. Respondenterna är fem danspedagoger samt två dansterapeuter.</p><p>Vårt resultat visar att dans mestadels påverkar människan på ett positivt sätt. Den stärker kroppsbilden, självförtroendet, självkänslan och den sociala utvecklingen. Respondenterna ger en mängd olika beskrivningar och tolkningar på hur de anser att dans påverkar människan socialt samt mentalt.</p> / <p>The purpose of this thesis is to understand how man is affected socially and mentally from dancing. The questions of issue are: What is dance? How is man affected by dancing according to dance educationalists and therapists? How is dance therapy used to strengthen a person?</p><p>Through qualitative method and semi structured interviews, interpreted by hermeneutics, of five dance educationalists and two dance therapists.</p><p>Our result states that we are mainly affected in a positive way from dancing. It fortifies physical apprehension, self-confidence, self-esteem and social development. The respondents describes and interprets the affects dancing has socially and mentally in a diverse but satisfactory manner.</p>

<p>Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev våren 2005 utnämnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning på den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelområdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt också medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering på ”Malmstens”, dvs. Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design vid Linköpings universitet.</p><p>Från 1700-talet och framåt finns det belägg för att kända snickarmästare också sysslat med renovering av gamla möbler. Som yrkesmässig sysselsättning har möbelrestaurering bedrivits sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Det dröjer dock fram till mitten av 1900-talet innan vi för första gången hör talas om begreppen möbelkonservering och möbelkonservator.</p><p>Sedan 1887 har fyra generationer Sylvén arbetat med äldre högreståndsmöbler. Verksamheten har gått i arv från far till son. Andreas Sylvén startade verksamheten i Tierp, förde den vidare till sin son Bernhard, som i sin tur tillsammans med fadern lärde upp sina söner Bengt och Torsten i yrket. Bengts son Lars blev den sista generationen att lära sig snickarkonsten. Lars Sylvén lämnade verkstaden redan under 1980-talet. I december år 2005 stängde Torsten Sylvén, vid en ålder av 90 år verkstaden för gott. En epok är förbi.</p>

<p>Detta arbete har genomförts i samarbete med Ekdahls Möbler, ett företag verksamt i Småland som utvecklar och producerar möbler. Resultatet av detta projekt är att en stol för offentliga miljöer och med svanenmärkningens grundtankar och principer som ledord tagits fram. I utarbetningen av stolen anser jag att det bevisas att ett företag kommer tjäna pengar på att svanenmärka sina produkter. Kan då ett företag vinna på att svanenmärka sina produkter? I dagsläget ter det sig som marknaden för miljömedvetna möbler främst finns inom den offentliga miljön där man kan se en ökad efterfrågan efter mer miljöanpassade produkter. Offentlig upphandling sker för 500 miljarder i Sverige varje år så det finns både finansiella medel och efterfrågan. Eftersom efterfrågan förväntas växa kommer även behovet av miljöanpassade möbler att mer och mer uppstå på den marknad som rör möbler för hemmabruk.</p><p>Som designer har man möjlighet att påverka en producent till ett val av mer miljömedvetna möbler genom att känna till de krav som svanenmärkningen ställer. Om det finns vetskap om kraven kan de tillämpas i ett tidigt stadium i designarbetet och utveckla produkten mot mer miljöanpassade möbler.</p><p>Stolen har nu goda chanser att både komma i produktion och att svanenmärkas. Prototyper har tillverkats och dessa kommer att visas för första gången vid examensutställningen på Carl Malmsteens- Center för Träteknik och Design, 2008.</p> / <p>This work was carried out in cooperation with Ekdahls furniture, a company that designs and manufactures furniture in Småland. As a result of this project, a chair for public environments has been developed with the fundamental ideas and principles of the Swan ecolabel. In the development of the chair, I think that it proves that a company will earn money by having the Swan ecolabel on its products. Can a company then profit by marking its products with the Swan ecolabel? In the present situation it seems as though there is a market for environmentally-conscious furniture within the public environment first and foremost, where one can see an increased demand for more environmentally-suitable products. Public purchasing amounts to 500 billion SEK each year, so there are both the demand and financial means. Based on the fact that the demand is expected to increase, the need for environmentally-suitable furniture will increasingly arise in the market for furniture for home use.</p><p>As a designer, one has the opportunity to influence a producer to select more environmentally-conscious furniture by recognising the demand that the Swan ecolabel creates. If there is knowledge of the demand, it can be applied at an early stage in the designprocess.</p><p> </p><p>The chair now has a good chance of both entering into production and bearing the Swan ecolabel. Prototypes have been produced and they will be shown for the first time at the graduation exhibition at Carl Malmsten - Centre for Wood Technology and Design 2008.</p>

<p>Denna Rapport beskriver examensarbetet ”En Hyvelbänk för Hemmet” som utförts av Olov Undeman, student vid Möbeldesignprogrammet på Carl Malmsten Centrum för träteknik och design vid Linköpings Universitet. Examensarbetet är genomfört i samarbete med företaget Bröderna Sjöbergs AB i Stockaryd.</p><p>Syftet med framtagandet av de produkter som genererats under projektets gång har varit att motivera människor att aktivera sig inom olika hantverksområden genom att göra en verkstadsmöbel mer tillgänglig i hemmet. Jag har valt att avgränsa mitt arbete till att arbeta med hemestetik. Syftet med projektet är alltså inte att skapa en optimal verkstadsmöbel. Mina val beträffande estetik och funktion är grundade på mitt eget kunnande om form och mina handledare och klasskamrater.</p><p>Mina förväntningar på projektet var att få ta del av Sjöbergs kunnande om hyvelbänkar och verkstäder. Jag ville också prova på hur det kändes att arbeta som frilansande designer som ska sätta sig in i företaget under en kort tid. Sedan ville jag också leverera en bra produkt som Sjöbergs kunde känna sig stolt över att sälja.</p><p>För att man ska kunna övertyga människor att använda en hyvelbänk i hemmet krävs det att man börjar ifrågasätta hyvelbänkens grundutformning eftersom denna inte verkar tilltala så många på det ”hemestetiska” planet. Jag, som designer, som inte sedan tidigare har någon erfarenhet av att utveckla denna typ av produkter har kunnat angripa uppgiften på ett mer professionellt sätt eftersom jag inte varit låst vid traditioner och hyvelbänksnormer. Jag har utvecklat användningsområdet för en hyvelbänk genom att låta den bli mer multifunktionell med tillbehör för exempelvis datoranvändning. Därför anser jag att Sjöbergs borde ha stor nytta av mina idéer om deras ambition är att nå en ny kundkrets.</p>

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var: - Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning? - Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning? - Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter? Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.