<p>Tidigare har slöjden varit mer inriktad på produktion. Med vår senaste läroplan har slöjdprocessen fått en betydande roll. Vi är medvetna om att pedagogiska förändringar sker långsamt, men med vår enkätundersökning vill vi se om elever är delaktiga i processen och om lärarna arbetar utifrån skolverkets kursplan 2000. Vi vill även se om lärarna arbetar med den förståelseinriktade kunskapen. Vi har vänt oss till 100 elever och 10 lärare som arbetar i år 5 med slöjd. Resultatet av enkätundersökningen visade på att de flesta av eleverna känner sig delaktiga i ett processarbete där de är aktiva från idé till utvärdering. Eleverna påverkar och ser på så sätt sitt eget lärande. När vi sammanställde resultatet arbetade de flesta lärarna utifrån elevens egna idéer, också de lärare som examinerats tidigare än 1980.</p><p>Vi tror att när det kommer nya läroplaner borde slöjdlärare från närliggande skolor samlas i seminariegrupper och arbeta med djupgående analyser av texterna. På detta sätt får man möjlighet att utvecklas som lärare och risken att köra fast i samma arbetssätt minskar.</p>

<p>Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång lektion. Vid de tre observationerna använde jag mig av metoden löpande protokoll. Vid alla tre observationstillfällen visade det sig att eleverna kunde arbeta koncentrerat i ungefär femton minuter. Därefter visade eleverna att de var okoncentrerade genom att påkalla någons uppmärksamhet, prata om annat än skolarbete eller röra på kroppen. Då detta skedde fick läraren eleverna att åter bli koncentrerade genom att bland annat visa dem något som fångade deras uppmärksamhet eller genom att byta arbetsuppgift till eleverna, vilket medförde viss fysisk aktivitet.</p>

<p>Syftet med min undersökning var att studera om textillärare tillämpar elevreflektion i sin undervisning och på vilket sätt, samt att se hur de ser på elevreflektion. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier och en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes med verksamma textillärare i Västerbottens län. Enkätsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrån enkäten visar att lärarna använder sig av elevreflektion i sin undervisning och tycker det är viktigt. Det är dock skillnad i hur lärarna arbetar med elevreflektion och i hur stor utsträckning de arbetar med det. Detta har olika orsaker, såsom okunskap, tidsbrist och prioriteringar. Vissa lärare låter eleverna skriva ner sina reflektioner medan andra ställer reflekterande frågor till eleverna under arbetets gång. Flera av lärarna ansåg bland annat att elevernas kunskaper i slöjdämnet blir mer synliga genom att de får reflektera. Arbetet med elevreflektion skulle kunna förbättras genom att man fick bättre kunskap om hur man på bästa sätt arbetar med reflektion på slöjden.</p>

<p>Vad är det som gör att bildundervisningen har den form den många gånger har? Under vår VFU har vi många gånger noterat att de elever som förkovras i bildämnet allt som oftast sitter och harvar med samma uppgifter som vi själva gjort under vår skolgång. Dessa uppgifter som helt saknar anknytning till framtida yrkesverksamhet eller ens samhället. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka i hur hög grad lärare inom ämnet bild och befintliga läromedel knyter an till bildämnets roll i samhället samt hur ett läromedel ska se ut för att uppfylla kraven i Lpf 94. Vi har valt att bygga arbetet på litteraturstudier av befintliga läromedel ämnade för bild samt intervjuer med yrkesaktiva bildlärare. Det hela har resulterat i att vi tydligt kunnat se att bildlärarna arbetar mer mot samhället än vad läromedlen syftar till samt att lärarna sällan eller aldrig använder sig av läromedel eftersom de anser att det i nuläget saknas ett relevant läromedel. För att uppfylla kraven i Lpf 94 måste läromedlet fungera som en knytpunkt mellan skola, samhälle och yrkesverksamma aktörer.</p><p>För att se det alternativa arbetet, gå till: http://www.estet.se/alt.exarb</p>

<p>Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande:</p><p>• Hur arbetar förskollärare respektive danslärare med dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning?</p><p>• Är dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt?</p><p>För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss. Att dansen passar alla barn var samtliga intervjupersoner eniga om, bara övningarna utgick från barnens behov, intressen samt vad de kan och klarar av. I vår undersökning fann vi ingen stor skillnad på hur arbetssättet med dans och rörelse skiljde sig mellan förskollärare och danspedagoger. Undersökningen har visat att danspedagoger troligtvis har ett mer utvecklat arbetssätt och en djupare kunskap kring dans. De har vidare en större chans att genom sitt breda register hjälpa barnen med utvecklande av sin självuppfattning.</p>

<p>Syften med studien är att undersöka läromedelsanvändningen inom textilslöjden. Mina frågeställningar har varit: Vilka läromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer är det som påverkat lärarens val av läromedel? Hur använder lärarna läromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och läromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lärare, samt undersöka vilka läromedel som fanns att tillgå i textilsalarna. De lärare som deltog i undersökningen arbetar inom ämnet textilslöjd. De är verksamma inom Umeå tätort och undervisar framför allt vid grundskolans senare år. Undersökningen visar att det finns en begränsad tillgång av läromedel att tillgå som är tillverkad specifikt för slöjdämnet. Däremot använder sig textilslöjdslärarna av ett brett läromedelsystem, av vilka den största delen är riktad mot den kommersiella marknaden. Undersökningen visar även att det är vanligt att lärare i slöjdämnen ofta tillverkar eget studiematerial för användning inom undervisningen, vilket i sin tur kan skapa en viss problematik kring den etiska aspekten av läromedelstillverkning. De faktorer som påverkar lärarnas val vid införskaffningen av läromedel är dels ekonomiska, men även vilka läromedel man har möjlighet att få tillgång till styr införskaffningen.</p>

<p>I vår undersökning har vi fokuserat på hur kommunikationen ser ut mellan elever i ämnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda på om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Våra frågesällningar var ”vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?” och ”hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?” Vår undersökning grundade sig på en elevenkät, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser på en skola inom Umeå kommun. Genom vår undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utsträckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och värdering) med varandra. Genom våra frågeställningar kunde vi se att eleverna dels använde sig av verbal kommunikation (språk och ljud), men även av icke verbal kommunikation (gester, miner, kroppsspråk av olika slag). Även verktyg och redskap visade sig vara vanliga inslag för att just kommunicera slöjdprocessen.</p>

<p>The intention has been to look at the school system in South Africa and specifically at arts and culture in grade 10 to 12. I have visited a number of classes and interviewed the teachers working at the art centre PJ Olivier in Stellenbosch. By doing this I wanted to get to know the system and to understand the intentions that the curriculum describes.</p><p>I have all through the study related the areas I’ve looked at to the curriculum to see how well the intentions are implemented. I have also compared everything with the Swedish school system.</p><p>The curriculum has good intentions but the country has a lot to do before they reach the goals with a school system where everybody is included and where there is ”ubuntu” (Zulu word for humanity or I am what I am because of what we all are). In the curriculum I have seen a lot of similarities to the Swedish school system. The intentions and the goals are very much alike.</p><p>I have realised that South Africa is a country with a lot of complexity and this shows in the school system and in the way the teaching is performed. Arts and culture has a part to play even if the subject is small. In many areas in South Africa, Europe and the western world is the role model for how things should be done. In art it is significant and it leads to self-neglect.</p>

<p>Samhället och arbetsmarknaden efterfrågar idag fler och nya kunskaper av de elever som lämnar gymnasiet. Utvecklingen på den tekniska fronten går snabbt framåt och idag är det nästan en självklarhet att man ska ha datorvana och känna till de vanligaste användningsområdena. För bildeleverna blir det viktigt att de får möjlighet att känna till och hantera de program som idag är allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildområdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs på två olika skolor i en kommun i Västerbotten. De frågeställningar som jag har arbetat med är, om och vilka digitala verktyg som används i bildundervisningen. Samt vad man kan uppnå med det digitala skapandet, vilka fördelar/nackdelar som finns. För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med ett antal lärare från två olika gymnasieskolor, samt kompletterat med egna observationer från mina verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Jag har också gjort litteraturstudier och bearbetat dessa som bakgrund till mitt arbete. I mitt resultat har jag kommit fram till att de digitala verktygen har en plats i bildundervisningen på dessa skolor, dock inte i så stor utsträckning ännu som det borde vara utifrån målen. Idag används de mest som en tillgång i skissarbeten eller efterbehandling av bilder, snarare än att de ligger som fokus i utbildningen.</p>

<p>Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:</p><p>- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?</p><p>- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?</p><p>- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?</p><p>Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.</p>