The topic for my thesis is sustainable design in the light of critical design. The only simple thing about sustainability is to pronounce it, which is one of the vital results that this project displays. Wearing my critical goggles while digging into the discourse of sustainable design I saw the many factors that play a role in this complex system of networks. Creating reflections rather than fulfilling a new commercial need, posed as a spotlight on the whole design process and also on the context to appreciate this. My artifact is an attempt to visualize the complexity around sustainable development and by pointing out the importance of having a holistic approach to this; my aim is to encourage a new way of looking at products. Seeing them from their entire life, from birth to death, and metaphorically speaking how we, the human species, keep on affecting a products ecological footprint all through its time here on earth. The mediator of my message is a game and by apostrophizing a part of the complexity, my aim is to reach routine-like actions and aknowledging by letting the visitors play an active part in the exhibition, since active actions lead to consciousness.

This thesis aims to introduce new methods within the field of experience design, an emergent interdisciplinary design discipline, using these methods as tools for debate and for the communication of new design concepts. An important part of the methods come from trendspotting practice and future studies methodology. The backbone of the final project is a “meta-method” which incorporates common methods surveyed so far: the “for/from” method. The first part of the “for/from” method is about designing prototypes and creating fictional narratives to project current trends into the future, the second part is perhaps less structured, but more ambitious, carrying fictional futures to the daily lives, to test and evaluate the scenarios created. Staging experiments and experiences around these proposed methodologies and testing the concepts through workshops forms the core of the proposed design practice. Since the domain of futures thinking is not populated by designers, it is of special importance to me as how designers might find a place in such interdisciplinary teams and how the organizational levels of these so-called complex experiential structures could allow designers to participate. I argue that experience designers not only design customer experiences to please and aestheticize products but they have the power to change people’s (rather than customers’) opinions, using the same tools the field of marketing and exhibition design offers them.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, så som TV, tidningar och Internet påverkar kroppsuppfattningen bland eleverna på designprogrammet. Samt att se om, och i så fall hur, lärarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkätstudie gjord med 54 elever på ett designprogram. Baserat på resultatet från enkätundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lärare och elever på designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i väldigt liten utsträckning led av övervikt så eftersträvade de ständigt en slankare och mer vältränad kropp. Vidare framkom att visst påverkades eleverna av medias bild av hur man bör se ut, men att det fanns en ännu större influens, och det var vänner. Slutligen kunde jag konstatera att lärarna i väldigt liten utsträckning arbetade med att förebyga mediers värderingar kring hur kroppen bör se ut.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samverkan mellan slöjd och andra skolämnen. För att få svar på detta utgick jag ifrån fem frågeställningar. De berörde samverkan, och om det förekommer i dagens skola, vilka ämnesområden som är vanligast, vad samverkan tillför de olika ämnena, om elevernas åldrar har betydelse för förekomsten av samverkan samt om lärares skyldighet, enligt Lpo-94, att samverka är känt hos lärare. Den metod jag har använt mig av är strukturerad intervju. De som intervjuats är klasslärare, resurslärare, drama/bild/musiklärare, och slöjdlärare. Alla informanterna är utbildade lärare i det ämne de undervisar i och studien har begränsats från år tre till år sex. Alla har intervjuats på sin arbetsplats. Av studien har framkommit att samverkan förekommer i dagens skola, nästan alla har någon gång varit med och samverkat men i nuläget är det endast tre lärare som samverkar. Det sker i år tre-sex och i år fyra. Följaktligen är alla åldrar representerade i nulägets samverkan. Som svar på varför inte alla deltar i samverkan har olika anledningar framkommit, exempelvis brist på gemensam planeringstid, att organisationen är ett hinder och kollegors brist på intresse. De som samverkar tycker att det har berikat respektive ämne genom att ämnena har blivit mer konkreta för eleverna och att arbetsglädjen har ökat. Det har även gett eleverna möjlighet att se sammanhang mellan skolans alla ämnen.

Denna studie handlar om hur förskollärare uppfattar estetiska lärprocesser. . Undersökningens syfte är att ta reda på några aktiva förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnås. Studien utgår från en empiriinsamling baserad på intervjuer. Intervjuerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollärarna har olika föreställningar om vad estetiska lärprocesser innebär. Förskollärarna använder frekvent mer eller mindre omedvetet arbetssätt som på olika vis kan skapa förutsättningar för estetiska lärprocesser. Estetiska lärprocesser kretsar främst kring de sinnliga upplevelserna och de erfarenheter som bildas i olika sammanhang. Förskollärarnas fokus ligger på barns erfarenhets- och kunskapsbildning samt deras möjlighet att utforska sin omvärld. Detta blir möjligt främst när förskollärarna erbjuder aktiviteter med bild, musik och drama i sin verksamhet (som används av samtliga intervjuade förskollärare) men resultatet visar även att estetiska lärprocesser inte nödvändigtvis är direkt kopplat till konstnärliga ämnen utan kan nås genom exempelvis experiment. De intervjuade förskollärarna uppmärksammar även hur de arbetar utifrån tema eller projekt, gärna i samarbete med kontakter som möjliggör att arbetet går vidare, till exempel teaterbesök. Förskollärarna ser också det viktigt att ta bort barnens prestationsångest och höja deras självkänsla. Avslutningsvis visar analysen att huruvida man når de estetiska lärprocesser handlar mycket om förskollärarnas roll och hur de väljer att forma verksamheten.

Syftet med vår fallstudie var att undersöka om läraren arbetar med multimodala uttryckssätt, såsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssätt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelämnas.Metodvalet som användes för vår undersökning var observationer vilket gjordes under två hela dagar respektive en heldag och två halvdagar. De som observerades var två grundskollärare i årskurs 3 respektive årskurs 4, läraren för årskurs 3 kallar vi för Lärare 1, hon arbetar på en mindre skola ute på landsbygden några mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra läraren som observerats kallar vi för Lärare 2, hon arbetar i årskurs 4 på en medelstor skola belägen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) där de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de båda lärarna tillämpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vår tid som observatörer. De olika uttrycken lärarna använde sig av var bild, CD, film, IT och musik men dessa olika uttrycksformer användes i olika stor utsträckning och vissa visade sig därför mer än andra. Av de uttrycksformer vi valt att titta efter så var det endast drama och teater som inte visade sig.

<p>The topic for my thesis is sustainable design in the light of critical design. The only simple thing about sustainability is to pronounce it, which is one of the vital results that this project displays. Wearing my critical goggles while digging into the discourse of sustainable design I saw the many factors that play a role in this complex system of networks. Creating reflections rather than fulfilling a new commercial need, posed as a spotlight on the whole design process and also on the context to appreciate this. My artifact is an attempt to visualize the complexity around sustainable development and by pointing out the importance of having a holistic approach to this; my aim is to encourage a new way of looking at products. Seeing them from their entire life, from birth to death, and metaphorically speaking how we, the human species, keep on affecting a products ecological footprint all through its time here on earth. The mediator of my message is a game and by apostrophizing a part of the complexity, my aim is to reach routine-like actions and aknowledging by letting the visitors play an active part in the exhibition, since active actions lead to consciousness.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp. Resultaten från mina intervjuer visade hur lärarna valt att lägga upp undervisningen i glas och hur innehåll och utformning av undervisningen i stor utsträckning var beroende av lärarens personliga intresse och kunskaper inom materialet. Det framkom även att arbetet med glas i den estetiska undervisningen i stor utsträckning motiverades med hänvisning till materialets karaktär och elevernas slutgiltiga produkter.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns språkinlärning. Jag ville ta reda på vilka metoder lärare idag använder för att lära ut språk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet är byggt på intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år och en musiklärare som arbetat som kompanjonlärare i grundskolan. Samtliga lärare såg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de använde sig av musiken var olika. Två lärare spelade själva instrument, medan övriga lärare använde sig av CD-skivor och kassettband. Musikläraren, som skulle samarbeta med klasslärarna, ansåg inte att många lärare var tillräckligt engagerade och lade istället upp sina lektioner självständigt. Lärarna får medhåll av flera författare som skriver om hur viktigt det är med musik i skolans undervisning och då speciellt vid språkinlärningen. Kritiker menar dock att att det ännu inte finns några undersökningar som konkret visar på ett orsakssamband mellan musikintegrering och språkinlärningen.</p>

<p>Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år. Jag har genom intervjuerna påvisat förskollärarnas egen syn på musik. Undersökningen ger även en överblick om hur det ser ut med mål, ambitioner och arbetet med läroplanen kring musik ute på de intervjuades förskolor. Resultatet visade att fyra av sex förskolor har musik dagligen i sin verksamhet. Vid intervjuerna framkom att att musik används som medel eller metod för att utveckla språket, samt att samtliga förskollärare menar att musik stimulerar barnens motoriska utveckling. De intervjuade förskollärarnas med musik handlar bland annat om att skapa trygghet, glädje och att träna språket.</p>