No description available.

<p><strong>This paper explains the position of the principle of transparency in the EU up to the year 2010. (Including the changes made by the Lisbon treaty.)</strong></p><p>The question to answer is: how could transparency develop into a general principle without being mentioned explicitly in the legislation? It was also out to try to see what the future of transparency might look like.</p><p>In the conclusion it was found that openness and transparency was not something fixed, but an evolving concept. If it was encoded into a single written principle, it could hamper the institutions‟ adaptation to the developing case-law. In the end I concluded that with will and trust, transparency could continue to grow in the future.</p>

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begränsar den fria rörligheten på spelmarknaden är förenlig med EG rätt samt om det kan misstänkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen än de som åberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen är förenlig med EG-rätten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling på marknaden och rättspraxis kan tala för att en ändring i lagstiftningen är behövd.</p><p>Uppsatsen visar på flera faktorer som pekar på att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte är förenlig med EG-rätten. Den stora ekonomiska hänsynen kan verka avgörande och får inte vara ett huvudskäl till en inskränkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omständigheterna på spelmarknaden i Sverige för att de begränsningar som gjorts inte längre är lämpliga för att uppnå det ursprungliga syftet med inskränkningarna. Bland annat bedrivs en hård marknadsföring och introduktion av nya spelformer av Svenska Spel som rimligtvis uppmuntrar till mer spel, när motivet till en begränsning i den fria rörligheten var att begränsa spelandet. Även en statlig utredning från 2006 talar för att lagstiftningen inte är förenlig med EG-rätten och att en ändring behövs göras, exempelvis föreslås ett Licenssystem som både kan skydda spelarnas intressen men samtidigt öppna upp för fler aktörer på marknaden.</p>

No description available.

<p> </p><p>Föremål för denna magisteruppsats i offentlig rätt är det EG-rättsliga IPPC-direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer på den svenska rätten. Fokus har legat på direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat på att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar på den svenska rätten, men även att många av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rättsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat på att direktivet inte nämnvärt begränsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi. Inom ramen för miljörätten, som IPPC-direktivet är ett uttryck för, har det dessutom undersökts hur rätten till en god miljö erkänns inom olika rättsordningar, med betoning på EU och dess medlemsstater, och hur den är kopplad till god förvaltning. Likaså har en europeisering av förvaltningsrätten diskuterats i uppsatsen.</p><p> </p>

Recently, the potential conflict between intellectual property law and competition law within the European Union has become political as many of the Member States see the economic Holy Grail through the so called knowledge economy, an economy to which intellectual property is inextricable linked. The general rule in EC-law is that a holder of an intellectual property right is not obliged to license the use of that right to others. However, the law can intervene in certain specific circumstances, forcing an owner to license his right. Remedies of this kind are called compulsory licenses and have as their purpose to work as a safety valve, hindering the possible abuse of the exclusiveness following an IPR. An analysis of the EC Commission’s Microsoft Decision reveals that the Decision is inconsistent with settled case law from the European Court of Justice in a number of respects. The Decision is unclear and it will be difficult, close to impossible to predict how this approach will be applied in future cases. The Decision taken by the Commission in Microsoft states a new legal and economic policy for Europe, a paradigm applying a new standard on when a compulsory license could be ordered. The analysis show that this paradigm represent a considerable loosening of the circumstances when a remedy of a compulsory license could be ordered and, as a consequence, introduces a considerable degree of legal uncertainty. This uncertainty can have a substantial effect on innovations by market leaders around the whole world who market their products in Europe.

The freedom of establishment is considered to be one of the essential freedoms in establishing the European internal market. Article 49 and 54 in the Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU) grants persons and companies the right to set up establishments and pursue economic activity within the Member States of the European Union, the articles are however complicated and the Court of Justice has in many case explained how these articles are to be interpreted. A company is free to establish itself through a primary establishment in any Member State and has the right to open up secondary establishment in another Member State. This can be done regardless if this is done just the take advantage of the more favourable legislation in the first state. The transfer of the entire or parts of a company´s establishment fall  outside the scope of freedom of establishment, then national legislation determine if transfer is allowed or not. The outcome of a transfer varies widely because of the differences in national law. In some cases a company is forced to wind-up and liquidate while in other cases the transfer is allowed.  This shows that there is a need for harmonisation in the freedom of establishment for companies. A new distinction of transfer was introduces in the latest ruling in the Cartesio case. A company can transfer from one Member State to another if it intends to convert to a company form of the new state, however, only if the legislation of new state allows it. The Court of Justice allowed a new kind of transfer and it must now be regulated in order for companies to be able to take advantage of this increase in corporate mobility.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begränsar den fria rörligheten på spelmarknaden är förenlig med EG rätt samt om det kan misstänkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen än de som åberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen är förenlig med EG-rätten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling på marknaden och rättspraxis kan tala för att en ändring i lagstiftningen är behövd. Uppsatsen visar på flera faktorer som pekar på att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte är förenlig med EG-rätten. Den stora ekonomiska hänsynen kan verka avgörande och får inte vara ett huvudskäl till en inskränkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omständigheterna på spelmarknaden i Sverige för att de begränsningar som gjorts inte längre är lämpliga för att uppnå det ursprungliga syftet med inskränkningarna. Bland annat bedrivs en hård marknadsföring och introduktion av nya spelformer av Svenska Spel som rimligtvis uppmuntrar till mer spel, när motivet till en begränsning i den fria rörligheten var att begränsa spelandet. Även en statlig utredning från 2006 talar för att lagstiftningen inte är förenlig med EG-rätten och att en ändring behövs göras, exempelvis föreslås ett Licenssystem som både kan skydda spelarnas intressen men samtidigt öppna upp för fler aktörer på marknaden.