It is concluded in this thesis that there are uncertainties on the framework of the right to data protection for several reasons. Firstly, the degree to which personal integrity must be protected by technology companies is not completely clear. This is because the scope of the right to data protection in article 8 of the Charter is dependent on the scope of the right to privacy in article 7 of the Charter. Although there is plenty of case law in the area of privacy in general, privacy in the context of processing personal data from digital platforms is a relatively new European judicial area with a limited amount of case law. This makes it difficult for member states as well as for technology companies to comprehend the level of protection required by the EU law in the processing of personal data in the digital environment.  The unclarity of the protection of personal integrity has come to work for the advantage of technology companies in the processing of data for advertising purposes in particular. This is because the legal bases for lawfully collecting personal data in the GDPR has allowed them to collect large pools of personal data, while at the same time, the assessment of whether an intrusion of the right to private life has occurred is dependent on the member states’ supervisory system. Whether there has been an intrusion of the right to private life further requires an assessment on a case-by-case basis. This means that the data protection system is perhaps not built in a way that effectively protects personal integrity in the digital environment. The EU data protection is rather built to protect the collection of personal data in the first place, for instance by requiring that a consent is informed and freely given or by the balancing test in the legitimate interest. The problem here is however that there is a wide margin of appreciation within these requirements as to the level of protection of personal integrity through the processing of personal data. There seems to be an absence of appropriate guidelines as to how these requirements should be interpreted in order for the data – and the individuals behind the data – to be fully protected.

Many different types of qualification requirement and other forms of regulations of professions exist in the Member States of the European Union. A common qualification requirement for access to a profession or use of a professional title is the possession of a diploma, certificate or other evidence of formal qualifications that proves that the person in questions has the education and experience necessary. The aim of the thesis is to examine what legal strategies the Community has developed to counteract the obstacle against free movement of workers and self-employed persons that national qualifications of this types gives rise to. The analysis is performed using an integration perspective and with its basis in the tensions between European Community law and national law that arise as Community law’s demands for free movement and equal treatment conflict with the interest of the Member States to set their own professional qualifications in accordance with national values and traditions. Central to the examination are the directives on recognition of professional qualifications adopted by the Council and the European Parliament and the European Court of Justice’s case-law on the subject. A central tasks is to analyse the contents of Community law and to study those rules from a development perspective.

Syftet med studien är att skapa en bredare förståelse om hur den svenska lagstiftningen inomkönsdiskriminering med fokus på anställning och graviditet fungerar och vilka effekter lagenger. Vår studie riktar sig till de som intresserar sig för rättssociologi och arbetsrätt och viundersöker även hur den svenska lagstiftningen tillsammans med EU-rätten tillämpas rättsligt. Vi fokuserar på frågeställningar som berör EU-rättens användning i Arbetsdomstolen,skillnader mellan jämställdhetslagens och diskrimineringslagens tillämpning samtdiskrimineringslagens effekter. Metoderna som används i studien är en innehållsanalys av åtta fall i Arbetsdomstolen samt tresemi-strukturerade intervjuer med respondenter från Diskrimineringsombudsmannen,arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation. Vårt resultat visar på att EU-rätten har en stor inverkan på svenska domar och att användningenav EU-rättskällor var vanligare i samband med jämställdhetslagen innan lagförändringen 2009.Resultatet visar även på att trots förändringen i lagstiftningen 2009 gällande den ekonomiskaersättningen som var tänkt att generera högre ersättning vid diskriminering så har det inte skettnågon märkbar skillnad i fallen. / The purpose of this study is to create knowledge of how the swedish law against genderdiscrimination in relation to employment and pregnancy works and the effects of the law. Thisstudy is directed to them with an interest of sociology and labour law. The issues in focus ishow the European Union-law is used in swedish court, how the Swedish law from 2009 hasaffected the outcome in court compared to the earlier law and how the participants look at theeffect of the law. The methods used for this study is a content analysis of eight cases from court and threeinterviews with the Swedish equality ombudsman, a labour union organization and a employersunion organization.We have found that the European Union-law has an impact on the justice system. We also foundthat the use of legal usage from the European Union court were more common before 2009 andthe change in swedish law. We found that despite the change concerning the economiccompensation in the new law 2009 that were supposed to promote higher compensation therewere not any signs of higher compensation in the cases.

No description available.

No description available.

No description available.

The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means. Is the protection against age discrimination appropriate or are the prohibitions against age discrimination deficient? Both Swedish and EU-law applies in this essay, since the Swedish Discrimination Act has been influenced by EU-law. From the prohibition of age discrimination there are a few exemptions which are permissible under Swedish and EU-law. There are three possibilities to make exemptions to the age discrimination ban in Swedish law, one of which can be made in individual contracts and collective agreements as regards the right to pension- survivor - or invalidity benefits. The other two exemptions are more general and vague and therefore do not provide much guidance. Consequently, the main question is whether or not the Swedish Discrimination Act provides a protection with no actual effect, since the preparatory works mention situations where exceptions to the prohibition of age discrimination are considered to be permitted. In 2001 a mandatory rule came into force in the Employment Protection Act (LAS) which gave employees the right, to remain in their post until the month in which he or she reaches the age of 67. The issue however occurs after the employer has reached this age and whether or not this rule constitutes a direct discrimination by law.

Under handläggning av ett ärende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde måste rätta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrätten ska präglas av ett rättssäkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det är också något som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut från myndigheter. Polismyndigheten utreder ärenden, med stöd av till innehållet skiftande förvaltningsrättslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmänheten mot hundar som är under bristande tillsyn. Uppsatsen fokuserar på att redogöra för rättssäkerhet och kartlägga polismyndighetens beslutsprocess med stöd av FL. Tillsynslagen utrönas för att klargöra vad ett föreläggande enligt lagen innebär. Rättsfall och myndighetspraxis gällande föreläggandebeslut framställs med syftet att analysera dem utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Den rättsvetenskapliga metoden används för att i ett tydligt juridiskt perspektiv besvara uppsatsens frågeställningar och metoden tillåter en granskning av olika material för att utvidga vetenskapen om rättstillämpningen.   Rättssäkerhet innehåller både formella och materiella aspekter som fungerar som ett skydd mot godtycke. Legalitet, proportionalitet och förutsägbarhet är principer som skapar en förutsättning för rättssäkerheten. Vid myndighetsutövning ska till exempel det minst ingripande medel som krävs för att åtgärda ett problem väljas och en myndighets handläggning ska genomsyras av EU:s princip om rätten till god förvaltning. Polismyndighetens beslutsprocess vid ärenden om förelägganden enligt tillsynslagen innebär enligt FL ett iakttagande av serviceskyldighet, kommuniceringskrav och beslutsmotivering. Förutom FL är det många aspekter som ska beaktas när ett föreläggandebeslut tas, framför allt hur stor risken är att ägaren brister i tillsynen i framtiden. Genom myndighetspraxis kan konstateras att ett föreläggande ska syfta till att komma tillrätta med bristande tillsyn över hundar som riskerar att skapa olägenheter, vilket kan innehålla ålägganden om koppeltvång eller munkorg.   En förutsättning för att uppfylla rättssäkerhetens krav vid föreläggandebeslut och i domslut är att de rättsliga principerna iakttas. Kammarrätten kritiserar polismyndighetens beslut om föreläggande i ett fall där avsaknaden av ett tydligt motiverat beslut inte uppfyllde rättssäkerhetskravet. Effektiviteten vid polismyndighetens beslutsprocess måste vara i balans med korrekt avvägda beslut enligt de rättsliga principerna för att uppfylla rättssäkerhetens krav på handläggningen. Detsamma gäller även vid domstolens resonemang om bristande tillsyn av hund. Tillämpningen i praxis av FL, tillsynslagen och art. 41 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna präglas i huvudsak av rättssäkerhet. Däremot kan rättssäkerheten ifrågasättas i praxis varvid otydliga beslut fattats av polismyndigheten och domstolen tenderar att förbise förutsägbarheten av tillsynslagens tillämpning.

No description available.

No description available.