High turnover among auditor assistants is a problem in the auditor profession. 61,7 % of young graduates economists have changed profession at least once during their first three years as employees (Hiltebeitel & Leauby, 2001), heavy workload in the auditing profession is considered to be a contributing factor (Axelsson, 2015). The main purpose of the study is to explain how students' views on the workload affects staff turnover among auditor assistants. In addition, the aim is to describe the expectations of a corresponding expectation gap between students and auditor assistants. In order to achieve the purpose of the study, behavioural theories such as Theory of Planned Behavior and Social Cognitive Theory have been adopted. Further, the Expectation Theory, Identity Theory, Theory of Professions and previous studies of the expectation gap and workload, stress and time pressure are used. The study is based on a combination method based on three interviews with auditor assistants, to develop an understanding of auditor assistants experience of the workload. Subsequently a questionnaire was sent to students with a total of 134 received answers. A short questionnaire with three questions similar to those sent out to students has also been sent to the auditor assistants, with a total of 43 received answers. The results shows that there is an expectation gap considering workload between students and auditor assistants. Further aspects have emerged as contributing factors to high staff turnover in the auditor profession, such as expectations for salary and work content.

<p>Bakgrund</p><p>Förväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är. De teorier som finns angående förväntningsgapet inom revision utgår alla från allmänhetens förväntningar på revisorn. I denna uppsats undersöks om det föreligger samma förväntningsgap mellan företag och revisorn.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med företag och revisorer undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företags förväntningar på revisorn och vad revisorn de facto gör, och i så fall beskriva hur det gapet ser ut, och vad det beror på.</p><p>Avgränsningar</p><p>Uppsatsen är avgränsad till att endast undersöka det förväntningsgap som finns mellan små och medelstora ägarledda företag och revisorn. Det medför att uppsatsen inte undersöker och tar ställning till det eventuella förväntningsgap som finns mellan revisorn och andra intressenter i samhället. Vidare har undersökningen avgränsats till att endast undersöka förhållanden mellan utvalda företag och revisorer i Linköpings Kommun.</p><p>Genomförandet</p><p>För att undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorer har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer. Tre intervjuer med revisorer och två intervjuer med företagare har genomförts. Dessa intervjuer utgör uppsatsens empiri. Empirin behandlas vidare i uppsatsens analys, först ställs de svar vi fått från revisorsrespondenterna mot den teori beträffande revisorns regelverks som tas upp i uppsats teoriavsnitt. Vidare ställs företagsrespondenternas svar mot revisorsrespondenternas dito, men även mot teorierna om revisorns regler och de teorier om förväntningsgap som återfinns i teoriavsnittet.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet i denna uppsats kan inte ses som generaliserbart då underlaget för studien inte varit av den omfattning som skulle krävas för att dra sådana slutsatser. Uppsatsen påvisar dock att det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorn i de fall som vi har undersökt. Förväntningsgapet beror till största delen på en kunskapsbrist från företagens sida beträffande revisorernas ansvars- och uppgiftsområde. Den största identifierade kunskapsbristen är att företagen inte förstår gränsdragningen mellan revision och revisionsnära rådgivning. Detta förväntningsgap kan enligt denna uppsats överbyggas med kunskap hos revisorns klienter. Denna kunskap skulle enklast kunna förmedlas genom en klar definition av revisorns roll innan revisionsuppdraget påbörjas och genom specificerade fakturor från revisorerna.</p> / <p>Background</p><p>The auditing expectation gap has been used as a concept in business administration since the early 1970’s. The first definition of the notion was the gap that occur between the financial report users expectations on the auditor, and what the auditor actually is doing. In recent years the role of the auditor has been in the spotlight because of the big corporate scandals and colapses such as the Enron and the Wolrdcom. A lot of people has focused on the auditors role, when they wanted a scapegoat in the scandals. The publics lack of knowledge about the auditors task is said to be the reason for that phenomena. The theories about the gap within the auditing bransch, is most often based on the publics expectations, while this paper is focused on the gap between the auditor and their clients.</p><p>The purpose of this paper</p><p>The purpose of this paper is to explore whether a gap exists between the companies expectations and what the auditor actually do by interviews with auditors and companies. We hope to describe the gap, and find out why it exists.</p><p>Delimitation</p><p>This paper is limited to explore the gap between small and medium sized companies and the auditors. The purpose is not to investigate the gap between the public interest and the auditors. Further this paper is limited to reasearch the conditions within the municipal of Linköping.</p><p>Method</p><p>To explore the gap between companies and auditors we have carried out five qualitative interviews. Three with auditors, and two with companies. These interviews are forming the papers empirical part. A part which will later on be analyzed in different ways. First, the auditor interviews will be compared with the acts and standards regulating the auditors work. Then the companies answers will be compared with the auditors dito, and also against the standards and acts mentioned earlier.</p><p>Result</p><p>The conclusions in this report can not be generalized because of the brief extent of the study. Although this paper proves that there is an expectation gap between the auditors and companies examined in this study. The underlaying reason for the gap is the companies lack of knowledge regarding the auditors assigment. The main identified lack of knowledge is that the companies don not know where the line between statutory audit and advisory is. To be able to narrow the gap information is necessary. The companies needs information about the extend of the auditors assigment. That could be done by carefully explaining the assigment for the comapines before the assignment starts and specefied invoices from the auditors.</p>

Vad revision innebär är idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ”att kritiskt granska, bedöma och ge utlåtande om redovisning och förvaltning” (FARs revisions-bok, 2000). Det finns däremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd är dock något allmänheten inte har någon större kännedom om. Detta kan skapa problem mellan revisor och kund som då har skilda förväntningar på vad revisionen ska leda till. För att studera dessa skilda förväntningar valde vi att undersöka två separata fall med revisor och respektive kund. Fallen skiljde sig åt storleksmässigt då det ena kan betraktas som ett medelstort företag och det andra som ett litet företag. Den empiriska studien genomfördes kvalitativt genom fyra intervjuer. Medan de inblandade parterna hävdade att det inte förelåg något förväntningsgap mellan kund och respektive revisor kunde vi genom att ställa intervjusvaren mot varandra jämföra skillnader i förväntningar mellan det medelstora och det mindre företaget och dess revisorer. Svaren skiljde sig åt på ett antal punkter inom områdena revisionens syfte, revisorns roll och förväntningar på revisorn. Vi kunde konstatera att det förelåg att dolt förväntningsgap mellan revisor och kund i de båda fallen. De viktigaste faktorerna bakom det dolda förväntningsgapet var okunskap hos kunderna och brist på kommunikation mellan parterna. Vi kunde även se tecken på att Revisionsstandard kan öka risken för ett förväntningsgap i fallen. Storleken på företagen visade sig vara av mindre betydelse än vad vi hade förutspått i våra utvalda fall. I nuläget är det dolda förväntningsgapet inte något problem i de båda fallen men parterna bör trots detta ta de skilda förväntningarna i beaktande för att på så sätt undvika framtida problematiska förväntningsgap. / What auditing means is not prescribed by law. It is defined by FAR as: critically examine, judge and state an opinion about accounting and administration of the business (FARs Revisionsbok, 2000). There are, however, recommendations that govern the work of the auditor. The meaning of these recommendations is not really clear in the eyes of the public. This can create problems between the auditor and the client who then have different expectations on what the auditing should result in. To study these different expectations we chose to examine two separate cases with auditor and client respectively. The cases differed in sizes where one could be considered a medium-sized enterprise and the other a small enterprise. The empirical investigation was performed qualitatively through four interviews. While the involved parties claimed that an expectation gap did not exist between the client and its auditor, we could compare differences in expectations between the medium-sized enterprise and the small enterprise and their auditors, by putting the answers against each other. The answers differed in a number of ways within the following areas: purpose of the auditing, the role of the auditor and expectations on the auditor. We could conclude that a hidden expectation gap existed between auditor and client in both cases. The most important factors behind the hidden expectation gap was ignorance on the clients’ parts and lack of communication between the parties. We could also see signs of the new standards on auditing in Sweden increasing the risk of an expectation gap in the two cases. The size of the companies turned out to be a less important factor than what we had anticipated in our specific cases. At present time, the hidden expectation gap is not a problem in the two cases but despite this, the parties involved should take the differing expectations under consideration and through this avoid future problematic expectation gaps.

Bakgrund Förväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är. De teorier som finns angående förväntningsgapet inom revision utgår alla från allmänhetens förväntningar på revisorn. I denna uppsats undersöks om det föreligger samma förväntningsgap mellan företag och revisorn. Syfte Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med företag och revisorer undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företags förväntningar på revisorn och vad revisorn de facto gör, och i så fall beskriva hur det gapet ser ut, och vad det beror på. Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad till att endast undersöka det förväntningsgap som finns mellan små och medelstora ägarledda företag och revisorn. Det medför att uppsatsen inte undersöker och tar ställning till det eventuella förväntningsgap som finns mellan revisorn och andra intressenter i samhället. Vidare har undersökningen avgränsats till att endast undersöka förhållanden mellan utvalda företag och revisorer i Linköpings Kommun. Genomförandet För att undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorer har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer. Tre intervjuer med revisorer och två intervjuer med företagare har genomförts. Dessa intervjuer utgör uppsatsens empiri. Empirin behandlas vidare i uppsatsens analys, först ställs de svar vi fått från revisorsrespondenterna mot den teori beträffande revisorns regelverks som tas upp i uppsats teoriavsnitt. Vidare ställs företagsrespondenternas svar mot revisorsrespondenternas dito, men även mot teorierna om revisorns regler och de teorier om förväntningsgap som återfinns i teoriavsnittet. Resultat Resultatet i denna uppsats kan inte ses som generaliserbart då underlaget för studien inte varit av den omfattning som skulle krävas för att dra sådana slutsatser. Uppsatsen påvisar dock att det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorn i de fall som vi har undersökt. Förväntningsgapet beror till största delen på en kunskapsbrist från företagens sida beträffande revisorernas ansvars- och uppgiftsområde. Den största identifierade kunskapsbristen är att företagen inte förstår gränsdragningen mellan revision och revisionsnära rådgivning. Detta förväntningsgap kan enligt denna uppsats överbyggas med kunskap hos revisorns klienter. Denna kunskap skulle enklast kunna förmedlas genom en klar definition av revisorns roll innan revisionsuppdraget påbörjas och genom specificerade fakturor från revisorerna. / Background The auditing expectation gap has been used as a concept in business administration since the early 1970’s. The first definition of the notion was the gap that occur between the financial report users expectations on the auditor, and what the auditor actually is doing. In recent years the role of the auditor has been in the spotlight because of the big corporate scandals and colapses such as the Enron and the Wolrdcom. A lot of people has focused on the auditors role, when they wanted a scapegoat in the scandals. The publics lack of knowledge about the auditors task is said to be the reason for that phenomena. The theories about the gap within the auditing bransch, is most often based on the publics expectations, while this paper is focused on the gap between the auditor and their clients. The purpose of this paper The purpose of this paper is to explore whether a gap exists between the companies expectations and what the auditor actually do by interviews with auditors and companies. We hope to describe the gap, and find out why it exists. Delimitation This paper is limited to explore the gap between small and medium sized companies and the auditors. The purpose is not to investigate the gap between the public interest and the auditors. Further this paper is limited to reasearch the conditions within the municipal of Linköping. Method To explore the gap between companies and auditors we have carried out five qualitative interviews. Three with auditors, and two with companies. These interviews are forming the papers empirical part. A part which will later on be analyzed in different ways. First, the auditor interviews will be compared with the acts and standards regulating the auditors work. Then the companies answers will be compared with the auditors dito, and also against the standards and acts mentioned earlier. Result The conclusions in this report can not be generalized because of the brief extent of the study. Although this paper proves that there is an expectation gap between the auditors and companies examined in this study. The underlaying reason for the gap is the companies lack of knowledge regarding the auditors assigment. The main identified lack of knowledge is that the companies don not know where the line between statutory audit and advisory is. To be able to narrow the gap information is necessary. The companies needs information about the extend of the auditors assigment. That could be done by carefully explaining the assigment for the comapines before the assignment starts and specefied invoices from the auditors.

<p>Vad revision innebär är idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ”att kritiskt granska, bedöma och ge utlåtande om redovisning och förvaltning” (FARs revisions-bok, 2000). Det finns däremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd är dock något allmänheten inte har någon större kännedom om. Detta kan skapa problem mellan revisor och kund som då har skilda förväntningar på vad revisionen ska leda till.</p><p>För att studera dessa skilda förväntningar valde vi att undersöka två separata fall med revisor och respektive kund. Fallen skiljde sig åt storleksmässigt då det ena kan betraktas som ett medelstort företag och det andra som ett litet företag. Den empiriska studien genomfördes kvalitativt genom fyra intervjuer.</p><p>Medan de inblandade parterna hävdade att det inte förelåg något förväntningsgap mellan kund och respektive revisor kunde vi genom att ställa intervjusvaren mot varandra jämföra skillnader i förväntningar mellan det medelstora och det mindre företaget och dess revisorer. Svaren skiljde sig åt på ett antal punkter inom områdena revisionens syfte, revisorns roll och förväntningar på revisorn.</p><p>Vi kunde konstatera att det förelåg att dolt förväntningsgap mellan revisor och kund i de båda fallen. De viktigaste faktorerna bakom det dolda förväntningsgapet var okunskap hos kunderna och brist på kommunikation mellan parterna. Vi kunde även se tecken på att Revisionsstandard kan öka risken för ett förväntningsgap i fallen. Storleken på företagen visade sig vara av mindre betydelse än vad vi hade förutspått i våra utvalda fall.</p><p>I nuläget är det dolda förväntningsgapet inte något problem i de båda fallen men parterna bör trots detta ta de skilda förväntningarna i beaktande för att på så sätt undvika framtida problematiska förväntningsgap.</p> / <p>What auditing means is not prescribed by law. It is defined by FAR as: critically examine, judge and state an opinion about accounting and administration of the business (FARs Revisionsbok, 2000). There are, however, recommendations that govern the work of the auditor. The meaning of these recommendations is not really clear in the eyes of the public. This can create problems between the auditor and the client who then have different expectations on what the auditing should result in.</p><p>To study these different expectations we chose to examine two separate cases with auditor and client respectively. The cases differed in sizes where one could be considered a medium-sized enterprise and the other a small enterprise. The empirical investigation was performed qualitatively through four interviews.</p><p>While the involved parties claimed that an expectation gap did not exist between the client and its auditor, we could compare differences in expectations between the medium-sized enterprise and the small enterprise and their auditors, by putting the answers against each other. The answers differed in a number of ways within the following areas: purpose of the auditing, the role of the auditor and expectations on the auditor.</p><p>We could conclude that a hidden expectation gap existed between auditor and client in both cases. The most important factors behind the hidden expectation gap was ignorance on the clients’ parts and lack of communication between the parties. We could also see signs of the new standards on auditing in Sweden increasing the risk of an expectation gap in the two cases. The size of the companies turned out to be a less important factor than what we had anticipated in our specific cases.</p><p>At present time, the hidden expectation gap is not a problem in the two cases but despite this, the parties involved should take the differing expectations under consideration and through this avoid future problematic expectation gaps.</p>

Strategic innovation networks are formed to through collaboration and joint activities fuel the innovation performance and economic growth for the network members and the regions they are based in and their presence has been more and more common in recent times. Many studies have been made to explore the relations between the innovation performance and the network structure and some has suggested commitment as an intermediate variable. The effect of expectations on joining such network and especially the fulfillment of those expectations has however not been studied. This study explores, on the network level, the relationship between expectation gap, structure, commitment and innovation performance. A questionnaire was sent to all members of three Swedish strategic innovation networks in different industries and regions to collect data to check the relations. The result gives support to the results from previous studies with regard to relationship between network structure, commitment and innovation performance. Furthermore it indicates there is a negative relation between expectation gap and both network structure and commitment. The results of this can help network actors realizing the importance of managing expectations rather than experiencing the negative effects if they are not fulfilled.

<p>The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap.</p><p>In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap.</p><p>With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use.</p><p>We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization. From our analyse we came to following conclusion: All three levels use strategies in the process to reduce the expectation gap, but not to all interests and not in the same range. We can se a common denominator for the strategies that are used by the levels, they are built on communication. The difference between them is that they take way thru different communication channels. Examples of communication channels are commission letters and oral communication.</p> / <p>Förväntningsgapet är definitionen på skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn i själva verket tillhandahåller. Det har utförts en rad studier gällande förväntningsgapet och generellt pekar de på existensen av ett förväntningsgap.</p><p>Vi vill i vår uppsats upptäcka och se hur strategier används i arbetet mot att reducera förväntningsgapet utifrån tre nivåer. Nivåerna vi behandlar är revisorer, revisionsbyråer och professionen. Vi har valt att undersöka de tre nivåernas strategier för att reducera gapet till följande tre intressentgrupper, ägare, kreditgivare och ledning/styrelse.</p><p>Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur revisorn, revisionsbyrån och professionen använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet till intressenterna.</p><p>Med existerande teorier som grund har vi tolkat och utvecklat en egen teori för vilka tänkbara strategier som kan användas av de tre nivåerna.</p><p>Vi har intervjuat revisorer, representanter från byråer och en talesman för professionen. Vi har i undersökningen använt oss av telefonintervjuer med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi fram till följande: alla tre nivåer använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet, men inte till alla intressenter och inte i lika stor omfattning. Vi kan se en gemensam nämnare för strategierna som idag används av de tre nivåerna, nämligen att de bygger på kommunikation. Skillnaden mellan de är att de sker via olika kommunikationskanaler. Exempel på kommunikationskanaler är uppdragsbrev och muntlig kommunikation.</p>

The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap. In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap. With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use. We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization. From our analyse we came to following conclusion: All three levels use strategies in the process to reduce the expectation gap, but not to all interests and not in the same range. We can se a common denominator for the strategies that are used by the levels, they are built on communication. The difference between them is that they take way thru different communication channels. Examples of communication channels are commission letters and oral communication. / Förväntningsgapet är definitionen på skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn i själva verket tillhandahåller. Det har utförts en rad studier gällande förväntningsgapet och generellt pekar de på existensen av ett förväntningsgap. Vi vill i vår uppsats upptäcka och se hur strategier används i arbetet mot att reducera förväntningsgapet utifrån tre nivåer. Nivåerna vi behandlar är revisorer, revisionsbyråer och professionen. Vi har valt att undersöka de tre nivåernas strategier för att reducera gapet till följande tre intressentgrupper, ägare, kreditgivare och ledning/styrelse. Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur revisorn, revisionsbyrån och professionen använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet till intressenterna. Med existerande teorier som grund har vi tolkat och utvecklat en egen teori för vilka tänkbara strategier som kan användas av de tre nivåerna. Vi har intervjuat revisorer, representanter från byråer och en talesman för professionen. Vi har i undersökningen använt oss av telefonintervjuer med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi fram till följande: alla tre nivåer använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet, men inte till alla intressenter och inte i lika stor omfattning. Vi kan se en gemensam nämnare för strategierna som idag används av de tre nivåerna, nämligen att de bygger på kommunikation. Skillnaden mellan de är att de sker via olika kommunikationskanaler. Exempel på kommunikationskanaler är uppdragsbrev och muntlig kommunikation.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O presente estudo objetiva analisar as características das diferenças de expectativas entre o público geral e os auditores independentes, no que diz respeito às demonstrações contábeis. Para isso, incorreu-se em uma pesquisa de artigos científicos em que os autores investigam o problema, cada um em determinado país, e as causas de sua ocorrência. Essa análise da literatura permitiu verificar as similaridades e sugestões para reduzir o fenômeno, em cenário globalizado, e compará-las. Os principais achados demonstram que, de maneira geral, os problemas são globalmente relacionados, assim como as sugestões, e que se torna essencial medidas para amenizar o problema. Tanto os auditores independentes quanto os usuários das demonstrações contábeis tem conhecimento da existência dessa diferença de expectativa, sendo uma ameaça para o bom andamento de uma economia capitalista o desconforto dos usuários caso ocorra à manutenção dessa diferença de expectativa. Dessa maneira, uma mudança na estrutura do cenário atual das empresas de auditoria independente torna-se fundamental. / The purpose of this study is to analyze fairness of expectations gap between the public and independent auditors regarding the financial statements. A articles survey was provided to support this study, which the authors investigate the matters, each in a given country, and the causes of its occurrence. This literature review has shown the similarities and suggestions to reduce the phenomenon. The main results show that, in general matter, the expectation gap really exist globally, as well as suggestions and measures to mitigate such issues become essential. The existence of the differences in expectation is already known by independent auditors and public users of financial statements. For this fact, the discomfort for the users caused by the maintenance of these differences may be a threat to the capitalist economy ongoing. Therefore, a change in the actual scenario of the independent audit firms and auditors behavior is fundamental.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O presente estudo objetiva analisar as características das diferenças de expectativas entre o público geral e os auditores independentes, no que diz respeito às demonstrações contábeis. Para isso, incorreu-se em uma pesquisa de artigos científicos em que os autores investigam o problema, cada um em determinado país, e as causas de sua ocorrência. Essa análise da literatura permitiu verificar as similaridades e sugestões para reduzir o fenômeno, em cenário globalizado, e compará-las. Os principais achados demonstram que, de maneira geral, os problemas são globalmente relacionados, assim como as sugestões, e que se torna essencial medidas para amenizar o problema. Tanto os auditores independentes quanto os usuários das demonstrações contábeis tem conhecimento da existência dessa diferença de expectativa, sendo uma ameaça para o bom andamento de uma economia capitalista o desconforto dos usuários caso ocorra à manutenção dessa diferença de expectativa. Dessa maneira, uma mudança na estrutura do cenário atual das empresas de auditoria independente torna-se fundamental. / The purpose of this study is to analyze fairness of expectations gap between the public and independent auditors regarding the financial statements. A articles survey was provided to support this study, which the authors investigate the matters, each in a given country, and the causes of its occurrence. This literature review has shown the similarities and suggestions to reduce the phenomenon. The main results show that, in general matter, the expectation gap really exist globally, as well as suggestions and measures to mitigate such issues become essential. The existence of the differences in expectation is already known by independent auditors and public users of financial statements. For this fact, the discomfort for the users caused by the maintenance of these differences may be a threat to the capitalist economy ongoing. Therefore, a change in the actual scenario of the independent audit firms and auditors behavior is fundamental.