Introduktion Tidigare forskning kan identifiera en tydlig revisorsstereotyp.Trots att revisorer i viss mån har arbetat för att motarbetastereotypen, kvarstår samma stereotyp idag som för 40 årsedan. Skiljer sig omgivningens stereotyp från hur revisornuppfattar sig själv, föreligger ett förväntningsgap. Brist påforskning kring hur revisorerna upplever stereotypen och hurde bemöter den, motiverar vår studie. Syfte Studien syftar till att utforska hur revisorer uppfattar denstereotypa bilden om revisorer samt hur och varför de arbetarför att påverka omgivningens föreställningar om revisorer. Metod Denna kvalitativa studie har genomförts genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter ärrevisionsmedarbetare med olika befattningar och arbetar pånågon av de fyra världsledande revisionsbyråerna. Slutsatser Vi kommer fram till att revisorer uppfattar stereotypen omrevisorer som i huvudsak negativ och icke överensstämmandemed revisorns egen bild av sig själv. Vi har identifierat ett nyttförväntningsgap – skillnader i förväntningar om hur en revisorär. Revisorer arbetar aktivt för att motarbeta stereotypeneftersom det medför fördelar för dem i yrkeslivet. Trotsmotarbetandet kvarstår stereotypen och därmedförväntningsgapet. I viss mån sker dessutom ett omedvetetagerande som tyder på att stereotypen förstärks eller ignoreras. / Introduction Previous research identifies an evident auditor stereotype.Although auditors to some extent have attempted to change thestereotype, the stereotype as it appeared 40 years ago stillremains. Differences between the stereotype and the auditors’perceptions of themselves causes an expectation gap. The lackof research regarding how auditors perceive the stereotype aswell as how they treat it, motivates our study. Purpose The purpose is to examine how auditors perceive the stereotypeof auditors as well as how and why they are working to changethe surroundings perceptions of auditors. Method This qualitative study is based on twelve semi-structuredinterviews. All respondents are audit staff with differentpositions that work in one of the Big 4 accounting firms. Conclusions We conclude that auditors mainly perceive the stereotype ofauditors negative and not consistent with their own images ofthemselves. We have identified a new expectation gap –differences in expectations about the auditor’s traits. Auditorsare working actively to counter the stereotype as it entailsbenefits to them in their professional life. To some extent,auditors are also unconsciously acting in a way that suggeststhat the stereotype is reinforced or ignored.

There is considerable evidence of the existence of audit expectation gap between auditors and the public in Sweden. However, conflicting views exist regarding the role of audit education in narrowing this gap. This thesis, therefore, aims to investigate if the teaching of audit courses for civilekonom students contributes in narrowing the expectation gap resulting from the misunderstanding of audit regulations as contained in ISA and ABL.A survey questionnaire containing seventeen semantic differential belief statements measured using the five-point Likert scale was completed by four groups of students; first-year civilekonom students with/without an audit education background and, final-year civilekonom accounting students with/without an audit education background (n=137). The questionnaire covered topics on; auditors’ responsibilities, audit reliability, and decision usefulness.The results of the study indicate audit education partially (at α 0.05) had an impact in reducing the AEG on the responsibilities of auditors especially on issues related to; auditors’ responsibility in maintaining accounting records, management’s responsibility for preparing the annual financial statements and auditors’ judgment in selecting audit procedures. However, audit education had no impact on auditors’ responsibilities in detecting fraud, audit reliability and reliability of financial statements, and decision usefulness. Furthermore, the limited sample size, low response rate and use of convenience sampling may affect the generalizability of the results. Additionally, the Cronbach Alpha would have been more reliable if more participants were involved.This study concludes by calling on educational institutions in Sweden to update their accounting curriculum to encompass topics related to the nature, scope, and limitations of audits based on ISA and ABL. Moreover, this study recommends the audit profession and regulators to design and implement policies aimed at improving users understanding of the nature, scope, and limitations of an audit through audit education, refresher courses and other forms of audit-user communication. This study extends previous studies on the AEG by ascertaining the role of audit education in narrowing the AEG.

Personalomsättning är ett omtalat ämne i många organisationer och branscher. En låg nivå av personalomsättning är positivt för organisationen medan en hög nivå leder till stora kostnader. En hög nivå av personalomsättning, oönskad personalomsättning, är ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Drygt hälften av alla revisorsassistenter lämnar yrket inom tre år vilket gör att revisionsbyrån förlorar humankapital som innebär stora kostnader för byrån. Tidigare forskning undersöker problemet med den oönskade personalomsättningen i revisionsbranschen med fokus på vilka motivationsfaktorer som är avgörande för att assistenterna slutar.    Syftet med studien är att förstå om revisionsbyrån arbetar på ett sätt som matchar vad revisorsassistenterna motiveras av för att stanna kvar på byrån. Matchningen bidrar till en bättre förståelse för hur revisionsbyrån kan minska den oönskade personalomsättningen.   Med hjälp av motivationsteori och tidigare forskning har fyra kategorier av motivationsaspekter valts ut. Personal-organization fit teori och teori om förväntningsgap är grund för att kunna identifiera en matchning eller förväntningsgap mellan vad assistenterna motiveras av och byråns arbetssätt. Motivationsaspekterna illustreras i en framtagen modell. Modellen illustrerar även om det föreligger matchning eller förväntningsgap.   För att få en djup förståelse har vi använt semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter och gruppchefer. Från det empiriska materialet tillkommer en kategori av motivationsaspekter, variation. Det är även tydligt att motivationsaspekterna motiverar assistenterna olika mycket. Slutsatsen i studien är att byrån bör fortsätta arbeta med att motivera revisorsassistenterna så individanpassat som möjligt. Byrån bör även fokusera på finansiella belöningar. Vår tolkning är att revisionsbyrån genom detta lyckas minska den oönskade personalomsättningen.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort. Tidigareforskning har visat på att det finns olika uppfattningar gällande rollfördelningen mellanrevisorn och företaget, vilket i sin tur bidrar till missuppfattningar. Den globala finanskrisenoch företagsskandaler i många länder har lyft viktiga frågor om effektiviteten för finansiellrapportering och revision, där revisorsbyråer ofta får stå föremål för kritik och bemöta tryckpå att återställa förtroendet för revisionen. 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolagi Sverige. Den nya lagstiftningen har i viss mån förflyttat ansvaret från revisorn tillföretagsledningen.Syftet med vår studie har varit att analysera och tolka begreppet förtroende förrevisionsarbetet. Vi har belyst begreppet förtroende i samband med avskaffandet avrevisionsplikten, samt reflekterat över hur det påverkat revisorns funktion och förtroendet irelation till användare av redovisningsinformation. För att kunna uppnå syftet ochforskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ och tolkande metod samt genomförtsamtal med kompetenta respondenter i form av revisorer, kreditgivare och småföretagare föratt få del av deras syn på begreppen.Vi har i denna studie kunnat bidra med ökad förståelse för det mångfacetterade begreppetförtroende och vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på relationerna mellanrevisorer, småföretagare och banker, samt om förväntningarna på revisionens funktion harförändrats. Vårt resultat i denna studie bevisade att det finns brister i kommunikationenmellan de olika parterna, vilket påverkar förtroendet. Vi har kunnat identifiera ettförväntningsgap i det avseendet. Revisorerna behöver därför bli bättre på att nå ut tillsmåföretagarna om vilken roll och vilka tjänster de kan utföra. Vi har inte i vår studie kunnatse hur förtroendet har påverkats av den frivilliga revisionen. MenBolagsverket ochSkatteverket upplever att kvalitén på årsredovisningen har försämrats efter införandet avfrivillig revision, vilket visar att revisionen fortfarande har en viktig funktion förkvalitetssäkring av redovisningsinformation vilket höjer förtroendet för den.

Redovisningskonsulternas roll på marknaden för redovisning och revision har förändrats sedan revisionsplikten avskaffades i november 2010. Från att ha varit ett komplement till revisorn, med största fokus på att sköta ett företags ekonomiska handhavanden, till att bli ensam extern ekonomisk handläggare och rådgivare har gjort att även förväntningarna på redovisningskonsulternas prestation har förändrats.  Den tidigare genomförda forskningen på fenomenet förväntningsgap inom redovisning och revision har haft störst fokus på revisionen och revisorerna och hur allmänheten förväntar sig att den ska vara. Denna studie vill bidra till en ökad förståelse över det förväntningsgap som förekommer mellan redovisningskonsulter och egenföretagare som idag är väldigt lite forskat om.  Syftet med studien är att utforska relationen och förväntningsgapet mellan redovisningskonsulter och redovisningskonsulters kunder. Genom att utgå från både redovisningskonsulters och kunders perspektiv avser studien identifiera faktorer som påverkar relationen och därmed bidra till en ökad förståelse av fenomenet förväntningsgap. Den teoretiska referensram som studien bygger på utgår ifrån att ge läsaren en förförståelse om fenomenet förväntningsgap, följt av de teorier som uppsatsen bygger på, nämligen professions-, agent-, intressent- och legitimitetsteorierna. Vidare i kapitlet förs diskussioner om förväntningsgapet, hur samhället ser på redovisningskonsulter och avslutas med uppsatsens analysmodell.   För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes intervjuer med redovisningskonsulter och egenföretagare och genom analys och tolkning av intervjuerna framträdde ett mönster. Dessa mönster kategoriserades i olika attribut som sedan utmynnade i faktorerna legitimitet, kunskap, erfarenhet, ointresse och personkemi.  Slutsatsen av föreliggande studie är att faktorerna erfarenhet och ointresse är de faktorer där förväntningsgapet blir tydligast, samtidigt är det personkemin och legitimiteten som får kunderna att stanna kvar hos sin redovisningskonsult. / The accountants and auditors market situation has changed since the audit requirement was abolished in November 2010. From being a complement to the auditor, with main focus on managing a company's financial dealings, to become the exclusive external financial officers and advisers, the expectations on the accountant’s performance has changed as well. Earlier conducted research on the phenomena audit expectation gap have had its main focus on the auditor and the auditing and how the public expect it to be. With this study, we want to contribute to a better understanding of the expectation gap that appears in the relation between the accountants and entrepreneurs that we have found very little research about. The purpose of the study is to explore the relation and the expectation gap between accountants and accountants customers. By study both sides of the relation the study will identify factors that’s effect the relation and contribute to an increased understanding of the phenomena of the expectation gap. The theoretical framework of this study will give the reader a pre-understanding on the definition of the expectation gap, followed by theories such as profession-, agency-, stakeholder- and legitimacy theory. Furthermore discussions of the expectation gap and a description of the accountants preconditions will follow.  To answer the study's purpose and research question, interviews was conducted with accountants and entrepreneurs, and through analysis and interpretation of the interviews a pattern was emerged. These patterns were categorized into different attributes which then resulted in the factors of legitimacy, knowledge, experience, disinterest and personal chemistry. The conclusion of this study is that factors of experience and lack of interest are the factors where the expectation gap becomes evident, while it is the personal chemistry and the legitimacy that makes the entrepreneur to stay with its accountant.

Vi lever i en föränderlig värld där aktiemarknaden är en komplex miljö. Att fatta välgrundande beslut på aktiemarknaden är svårt för investerare, som  därmed samlar in all den information som finns tillgänglig. Den redovisning och information som företag lämnar ifrån sig är utformad genom en avvägning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvägning som företag använder sig av gällande upprättandet av redovisning är att inte ge ut för mycket information och därmed ”skydda” sig från konkurrenter. Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga och jämföra hur investerare och banker tar beslut baserat på den redovisning som företag publicerar, som kan vara påverkad av Cost Constraint. Vidare ämnar studien identifiera och beskriva de åtgärder som beslutsfattare tar för att skapa ett bättre beslutsunderlag. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Urvalet till studien består av stora svenska företag, banker och investmentbolag samt privata investerare. Studien visar att begreppet Cost Constraint är okänt av aktörerna i studien men arbetssättet är väl känt. Studien är baserad på att kartlägga om avvägning gällande Cost Constraint påverkar de investerings- och beslutsprocesser som tas av investerare och banker. Studien visar att problematiken gällande avvägningarna som finns i företag är känt att investerare och banker. Resultatet från studien visar att dagens avvägningar inte påverkar investerare och banker negativt i deras investerings- och beslutsprocess, men respondenterna från de båda perspektiven påpekar vikten av att informationsskillnaden mellan företag och dess intressenter inte får bli för stor. / We live in a ever changing world where the stock market is a complex environment. To make informed decisions in the stock market is difficult for investors, and therefore they need to collect all available information. The accounting and information that companies relinquishes is formed by a balance between costs and benefits, which is called Cost Constraint. Another trade- off that companies use when they establish their accounting is to not give out too much information to " protect " themselves from competitors. The study's main purpose is to identify and compare how investors and banks take decisions based on the recognition that companies publish their accounting, which may be influenced by Cost Constraint. Furthermore, the study intends to identify and describe the actions that investors and bankers take to create a better basis for decisions. In order to answer the study's purpose and research questions, we used a deductive approach and a qualitative research approach. The sample for the study consists of large Swedish companies, banks and investment companies and private investors. The study shows that the concept of Cost Constraint is unknown by the participants in the study but the approach of Cost Constraint is well known. The study is based on mapping Cost Constraint and its affects on the investment and decision, taken by investors and banks. The study shows that the problem regarding the trade- offs performed by the companies, is known to investors and banks. Results from the study show that today's trade- offs will not affect investors and banks negatively in their investment process and decision making. The participants in the study point out the iv importance of the difference in information between the company and its stakeholders must not be to large.

Den ekonomiska brottsligheten är ett samhällsproblem då det inte endast drabbar enskilda individer utan hela samhället och kostar dessutom staten stora summor pengar varje år. Problemet med ekonomiska brott är att de ofta begås i näringsverksamheter. Ett behov av en revisor har därför växt fram för att en person ska ha tillgång till de miljöer där brotten begås, samt för att samhällets kontrollsystem mot ekonomisk brottslighet är bristfällig. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket är två aktörer inom samhället som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet och de använder granskade rapporter i sitt arbete. En förklaring till varför eller på vilket sätt myndigheterna har behov av revision framgår inte i tidigare studier. Revisorns förmåga att upptäcka och anmäla brott har dessutom ifrågasatts. Syftet med studien är därför att undersöka myndigheternas upplevda behov av revision i det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet samt vilka förväntningar som ställs på revisorn utifrån ett myndighetsperspektiv. Genom åtta kvalitativa intervjuer med respondenter av olika befattningar från respektive myndighet kunde en rättvisande bild av deras upplevda behov tolkas. Från intervjuerna framkommer det att myndigheterna upplever ett indirekt direkt behov av revision. Myndigheterna upplever ett behov av en person nära företaget som kan upptäcka sådant som de själva inte har möjlighet till, vilket innebär att revisorn har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet. Vidare finns ett behov av ett korrekt underlag för beskattning vilket en revisor upplevs kunna försäkra genom sin oberoende granskning. Dessutom upplever respondenterna att ett korrekt underlag i sin tur bidrar till att kvaliteten på de finansiella rapporterna stärks. Utifrån myndigheternas perspektiv finns vissa förväntningar på att revisorn ska ha en mer omfattande roll, men samtidigt har myndigheterna en förståelse för revisionens begränsningar. / Economic crime is a problem for society as it affects not the individual, but the society as a whole, which also cost the government a large sum of money each year. The problem with economic crime is that it often occurs in business environments. Therefore, a need for audit has been developed, which gives access to environments where these crimes are committed and the society’s control systems are weak. The Swedish Economic Crime Authority and the Swedish Tax Agency are two actors in society that are working to prevent economic crime and they are using audited reports in their work. However, previous studies are lacking an explanation to why, and in what way authorities are in need of audited reports. Furthermore the auditor’s ability to detect and report crime has also been questioned in previous studies. Therefore, the purpose of this study is to investigate the authorities' perceived need for audit in the preventive work against economic crime, and to investigate what expectations are being placed on the auditor based on an authority perspective. Through eight qualitative interviews with people with different job descriptions from the two authorities, an interpretation of their perceived needs could be made. Based on these interviews, it appears that there is no direct need for auditing, but the authorities experience an indirect need for audited reports. The authorities are experiencing the need for a person near the company to discover what the authorities do not have the ability to find, which mean that the auditor has a preventive effect on economic crime. Furthermore, there is a need for correct information, which the auditor is able to provide through an independent audit. In addition, the respondents are experiencing that correct information helps strengthen the quality of the financial statements. From the authorities perspective, there are some expectations on the auditor to have a more extensive role. But at the same time, the authorities have an understanding for the limitations of the audit.

Bakgrund: Begreppet förväntningsgap kan beskrivas såsom skillnaden mellan vad revisorer förväntas leverera och vad revisorer i praktiken levererar. Förväntningsgapet ses som ett problem för revisorer eftersom ju större förväntningsgapet är, desto lägre tillförlitlighet, vinstmöjlighet och anseende tillskrivs revisorers arbete. Vikten av att minska gapet har betonats och det menas att kunskapen hos allmänheten måste öka. Trots det omfattande regelverk som revisorer har att förhålla sig till samt förekomsten av standarder med ett starkt fokus på etik, har revisorers moraliska kompass blivit ifrågasatt till följd av ett flertal företagsskandaler. Vad intressenter har för förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig utifrån regelverket och de yrkesetiska standarderna, har föga belysts under begreppet förväntningsgapet. Det har diskuterats huruvida förväntningsgapet verkligen är ett problem och om det ens har någon praktisk betydelse om det finns en förståelse från omgivningen om vad revisorer gör eller inte. Utifrån detta väcks frågan om det finns en annan dimension av förväntningsgapet som gör att det bristande förtroendet för branschen och den ifrågasatta moraliska kompassen är befogad. Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva revisorers uppfattning om revisorers handlande och förhållningssätt samt deras uppfattning om intressenters förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig. Vidare är syftet att jämföra uppfattningarna med regelverk och branschetiska standarder och med hjälp av normativa etikteorier samt rollteori bidra med en djupare förståelse av förväntningsgapet. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med nio stycken auktoriserade revisorer. Slutsatser: Utifrån revisorers uppfattningar visar resultatet att det föreligger ett förväntningsgap, dock inte ur alla aspekter. Det existerar ett kunskapsgap. Resultatet visar även att det förekommer ett utvecklingsgap sett till en del klienter samt från politiskt håll. Det föreligger inte något markant prestationsgap ur ett etiskt perspektiv, dock uttrycks det kritik från revisorerna mot regelverket. / Background: The concept of the expectation gap can be described as the distinction between what auditors are expected to do and what they really do. The expectation gap is seen as a problem for auditors because the greater the gap of expectations is, the lower the reliability, profitability and reputation are attributed to the work of auditors. The importance of reducing the gap has been emphasized and many believes that the knowledge of the public must increase. Despite the extensive regulations that auditors must deal with and the existence of standards with a strong focus on ethics, the auditors’ moral compass has been questioned because of numerous corporate scandals. What kind of expectations stakeholders have regarding how auditors should be able to act and behave on the basis of the regulations and professional ethical standards, has not been elucidated under the concept of the expectation gap. It has been discussed whether the expectation gap really is a problem and even if it has any practical significance if there is an understanding from the environment about what auditors do or do not do. Based on this, the question is raised if there is another dimension of the expectation gap that justifies the lack of confidence in the industry and the contested moral compass. Purpose: The purpose of our survey is to describe auditors' perceptions on auditors' actions and attitudes, as well as their perceptions of stakeholders' expectations regarding how auditors should be able to act and behave. Furthermore, the purpose is to compare these perceptions with the current regulations and the ethical standards and with the help of normative ethics theories and role theory contribute to a deeper understanding of the expectation gap. Method: The survey is based on a qualitative approach. The collected material was gathered through semi-structured interviews with nine authorized auditors. Conclusions: Based on the auditors’ opinions, empirical evidence shows that there is an expectation gap, but not in all aspects. There is a knowledge gap. The result shows that there is also an evolution gap regarding some clients as well as from a political point of view. There is not a major performance gap from an ethical perspective, however, criticism is expressed by the auditors against the regulations.

Background and Problem: The audit expectation gap is an interesting phenomenon whereseveral academics and researchers have studied this subject in the audit environment. However,in relation to the research conducted on the audit expectation gap in the private sector, a lack ofresearch exists on the audit expectation gap in the public sector. The importance ofunderstanding and realising the audit expectation gap in the public sector relies on the threatthe gap has on the legitimacy and trust of the national audit offices and public auditors. Purpose: This research study aims to explore the audit expectation gap in the public sector.The study seeks to investigate what manifests the audit expectation gap between the SwedishNational Audit Office and the society of Sweden. In addition, the study aims to moreoverunderstand the reasons for making the audit expectation gap emerge. Method: The study includes two different research methods aimed to explore the differentperceptions of the public auditors and the society concerning the roles and responsibilities ofpublic state auditors. Semi-structured interviews with auditors from the Swedish National AuditOffice were conducted to comprehend their perception of public auditors. In comparison,content analysis on a published news article of the Swedish National Audit Office was observedto comprehend the Swedish society’s perceptions of public auditors. The two research methodswere then analysed and compared to explore if an audit expectation gap exists between thedifferent perceptions. Findings: The findings provide an understanding of different contributors causing an auditexpectation gap to emerge between the Swedish National Audit Office and Swedish society.The findings suggest that the audit expectation gap can be a consequence of the public lack ofknowledge in the office, poor performance or failure to adhere to core ethical principles byeither the individual auditor or office or the efficiency of the standard and its sufficiency toprovide with high-quality auditing. When such situations or circumstances emerge, the findingsindicate that an audit expectation gap is manifested between the Swedish National Audit Officeand the Swedish society.

Background: Previous research has shown that an expectation gap exists between the public and auditors. It has also shown that there is a strong link between the expectation gap and in detecting fraud. Like the public's expectations, there is an imbalance between the authorities and auditors' expectations of the auditor's role. They expect more from the auditors than the auditors think they can provide. This leads to disagreement between the parties. When the auditor has expectations that do not correspond to what the auditor considers to be their role, they end up in a role conflict. The authorities' interest in using the auditor as a law enforcement actor can be a contributing factor to the expectation gap, as the legislation lacks clear guidance and it creates scope for authorities to formulate their own expectations. Based on all of the above, it is interesting to investigate how the Swedish Tax Agency and the economic crime authority view the auditor's responsibility in detecting fraud. Questions: How do authorities view the auditor’s responsibility in detecting fraud? Purpose: The purpose of the essay is to investigate how Ekobrottsmyndigheten (the economic crime authority) and Skatteverket (the swedish tax agency) view the auditor’s responsibility in detecting fraud. The intention is to explain and describe what expectations these authorities have of the auditor in detecting fraud. Method: A qualitative method has been applied in this essay where data collection happened through five semi-structured interviews with people from a certain authority. A strategic selection was made where informants were chosen due to their specific workplace, which is either the Economic Crime Authority or the Swedish Tax Agency. Results and conclusion: The results show that the authorities look at the auditor's role according to legislation, thus no expectation gap arises. The authorities do not expect the auditor to actively seek or look for financial crime or be held liable for financial scandals without cause. On the other hand, the authorities consider that the auditor is an important player in reducing financial crime and expect the auditor to fulfill his reporting obligation when fraud is discovered. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att ett förväntningsgap existerar mellan allmänheten och revisorer. Det har även visat att ett starkt samband finns mellan förväntningsgapet och i att upptäcka bedrägerier. Likt allmänhetens förväntningar finns det en obalans mellan myndigheterna och revisorer förväntningar på revisorns roll. De förväntar sig mer från revisorerna än revisorerna tror de kan tillhandahålla. Detta leder till oenighet mellan parterna. När revisorn har förväntningar som inte stämmer överens med vad revisorn anser är deras roll hamnar de i en rollkonflikt. Myndigheterna intresse i att använda revisorn som brottsbekämpande aktör kan vara en bidragande faktor till förväntningsgapet eftersom lagstiftningen saknar tydlig vägledning och det skapar utrymme för myndigheter att formulera egna förväntningar. Med utgångspunkt av ovanstående är det intressant att utreda hur Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Problemformulering: Hur ser myndigheter på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Avsikten är att förklara och beskriva vilka förväntningar dessa myndigheter har på revisorn i att upptäcka bedrägerier. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i denna uppsats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem personer från myndigheter. Ett strategiskt urval gjordes där informanterna valdes med anledning av deras specifika arbetsplats, vilket är antingen Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Resultat och slutsats: Resultatet visar att myndigheterna ser på revisorn roll enligt lagstiftning därmed uppstår inte förväntningsgap. Myndigheterna förväntar sig inte att revisorn aktivt ska söka eller leta efter ekonomisk brottslighet eller hållas ansvariga för finansiella skandaler utan grund. Däremot anser myndigheterna att revisorn är en viktig aktör i att minska ekonomisk brottslighet och förväntar sig att revisorn uppfyller sin anmälningsskyldighet när bedrägerier upptäcks.