Idag uppskattas att cirka fem procent av alla skolbarn i Sverige har ADHD. Symtomen yttrar sig som överdriven hyperaktivitet, impulsivitet samt koncentrationssvårigheter, vilket kan medföra stora problem både i skolan, hemmet och i sociala sammanhang. Bristande kunskap leder till att individer i samhället har en stigmatiserad bild av diagnosen, detta påverkar individer med ADHD negativt. Genom att ha analyserat 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar där nyckelfynd om barn och vuxnas upplevelser av att växa upp med ADHD har plockats ut, har ett nytt resultat växt fram. Det framkom i resultatet att när lärare och föräldrar var stöttande, accepterande, omtänksamma och hjälpsamma klarade barnen med ADHD av vardagen på ett mer hanterligt sätt. Barnen upplevde att det var enklare att fokusera i en strukturerad miljö där aktivt och kreativt lärande förekom. Fasta rutiner, regler samt struktur var något som var betydelsefullt för barnen. Vidare tyder resultatet på att det var krävande att växa upp med ADHD. Deltagarna kände sig annorlunda och hade svårt att passa in i sociala sammanhang. När omgivningen inte visade acceptans och förståelse för barnets beteende, upplevde de bland annat frustration, vilket i sin tur resulterade i konflikter och bråk. Det framkom i studien att deltagarna upplevde bristfälligt stöd och hjälp från sjukvården, och fick därför söka information om sin diagnos på egen hand. Bemötandet var viktigt för barn med ADHD och det är därför betydelsefullt att omgivningen, såväl som allmänsjuksköterskan, får en ökad förståelse och acceptans för barnets beteende. Det kan bidra till att livssituationen för individen bli mer hanterbar. Eftersom ADHD är vanligt förekommande möter även allmänsjuksköterskan dessa barn inom vården. Genom att få kunskap om hur individer med ADHD upplever sin situation skapas en tydligare bild kring de behov som finns hos barnet. Kunskapen leder till att sjuksköterskan kan ge ett mer anpassat bemötande, stöd och information i samband med vårdandet. Syftet med denna studie var därför att belysa upplevelser av hur det är att växa upp med ADHD. / Background: Around five percent of all school children in Sweden are living with ADHD. ADHD is a neuropsychiatric disability which is manifested through hyperactivity, impulsiveness and difficulties to concentrate. As more children get diagnosed with ADHD, general nurses are required to meet these children more frequently in health care. It is therefore very important for the nurses to have good knowledge about how these children should be treated. Through increased knowledge about how children with ADHD experience their situation, a better understanding about the needs can be gained. Therefore the aim of this study was to illuminate experiences growing up with ADHD. Method: A literature-based study with analyses of qualitative studies was conducted. The analytical method was based on Friberg's five-step model. The results of a total of 10 scientific articles were compiled. Results: The result revealed three main themes and eight sub themes. The three main themes were; experiences of being different, the experiences of support and understanding from surroundings and impact from the environment. Conclusion: The result showed that the participants were affected by how they were treated by society. An accepting and understanding environment enabled the children to better manage daily life. Better understanding of ADHD by the society, including general nurses, and an increased acceptance of the children’s behavior and how they should be treated, could change their daily life in a positive way.

Schizofreni är en psykisk sjukdom där personens upplevelse av sjukdomen är en viktig utgångspunkt för sjuksköterskans omvårdnad. För att förbättra vården krävs mer kunskap om hur det är att leva med schizofreni. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelsen av att leva med den psykiska sjukdomen schizofreni. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes systematiskt, vilket gav 14 vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. En innehållsanalys genomfördes, vilket resulterade i tre kategorier: utanförskap, förluster och värdefullt liv. Resultatet visade att personer med schizofreni kände ensamhet och utanförskap. Sjukdomen bidrog även till stora förluster i livet. Trots motgångar framkom flera faktorer som kunde leda till ett värdefullt liv. Personer med schizofreni upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal behövde visa hänsyn, lyssna samt ge utrymme för att kunna skapa ett gott vårdande. En ökad kunskap om sjukdomen rekommenderas för att minska stigmatiseringen av schizofreni. Fortsatt forskning om hur hälso- och sjukvårdspersonal bör bemöta personer med schizofreni efterfrågas. / Schizophrenia is a mental illness where the person’s experience of the disease is an important basis for nursing care. To improve the care, more knowledge is required about the experience of living with schizophrenia. The aim of the study was to describe the experience of living with the mental illness schizophrenia. The study was conducted as a literature study. The literature search was done systematically, resulting in 14 scientific articles that shaped the outcome of the study. A content analysis was conducted, which resulted in three categories: alienation, losses and valuable life. The results showed that people with schizophrenia feel loneliness and alienation. The disease also contributed to huge losses of life. Despite setbacks several factors that could lead to a meaningful life was revealed. To create good caring, people with schizophrenia felt that health professionals need to show respect, listen and give space. Increased knowledge about the disease is recommended to reduce the stigma of schizophrenia. Further research on how health professionals should behave against people with schizophrenia is requested.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ses som en definition av många begrepp. Under de senaste åren har psykisk ohälsa ökat bland Sveriges befolkning. Den sjukdom som ökat markant och bidragit till ohälsa är utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom drabbar främst personer som jobbar eller ansvarar för andra människor och har i slutändan visat sig bidra till fysisk och psykisk ohälsa. Resultatet av den psykiska och fysiska ohälsan kan vara en bidragande faktor till de långtidssjukskrivningar som ökat i dagens samhälle. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelser och hantering av att leva med utmattningssyndrom samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: Den föreliggande studien är en beskrivande litteraturstudie grundad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Underlaget till studien hämtades genom sökningar i databaserna Cinahl och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet uppvisade ett upprepande mönster av att personer med utmattningssyndrom upplever fysiska och psykiska besvär. Dessa besvär går att relatera till kroppsliga signaler och symtom som påverkade personernas hälsa negativt samt emotionella upplevelser där självbilden och det sociala livet blev lidande. Vid tillfrisknandet upplevde personerna dock återigen en känsla av glädje och motivation. Flera olika copingstrategier beskrivs som användbara vid hanteringen av utmattningssyndrom. Alla studier redovisade deltagarantal, könet på deltagarna samt majoriteten av studierna redovisade ålder och yrke. Slutsats: Genom att personer med utmattningssyndrom uppgav egna berättelser om deras upplevelser samt hantering av utmattningssyndrom kunde syftet besvaras. Upplevelserna innebar kroppsliga symtom och signaler samt emotionella upplevelser, men även positiva upplevelser som innebar glädje. Det fanns olika copingstrategier som kunde användas vid hanteringen av utmattningssyndrom. Genom ytterligare forskning av personers upplevelser och hantering av utmattningssyndrom kan det bidra till en bättre förståelse för hur personerna känner och deras sjukdom. Genom detta kan vård och behandling förbättras. / Background: Mental illness is seen as a definition of many terms. In recent years, mental health problems has been increasing among the Swedish population. One disease that increased significantly and contributed to illness is burnout professional. Burnout professional mainly affects people who work with, or are responsible for other people and has ultimately proven to contribute to physical and mental illness. The result of the mental and physical illness can be a contributing factor to the long-term sick leave that has increased in today's society. Aim: The aim of this study is to describe people's experiences and strategies of living with burnout professional and to describe the study sample in the included articles. Method: The present study is a descriptive literature review based on 12 scientific articles with qualitative approach. The basis for the study was retrieved through searches of databases Cinahl and PsycINFO. Main Results: The results showed a repeating pattern of people with burnout professional experiencing physical and psychological trouble. These troubles are related to bodily signals and symptoms that affect people's health and contribute to negative emotional experiences where the self-image and sociability suffer. During the recovery people felt joy and motivation again. Several coping strategies are described as useful in the treatment of burnout professional. All studies reported participants, the sex of the participants, the majority of the studies reported age and profession. Conclusion: By people with burnout professional describing their own stories about their experiences and the management of burnout professional, could the aim of this study be answered. The experiences meant physical symptoms and signals and emotional experiences, but also positive experiences like joy. There are different coping strategies that can be used in the management of burnout professional. Through further research of experiences and management of burnout professional, it can gain a better understanding of how people feel and their illness. Through this, care and treatment can be improved.

I Sverige lever mellan 20- 40 procent av befolkningen med en psykisk ohälsa. Behandlingen av psykisk ohälsa, utifrån en humanistisk människosyn, inriktar sig på en hälsofrämjande process genom att stödja och stärka individen genom stödjande samtal. Syfte; Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stödjande samtal inom psykiatrisk öppenvård. Metod; En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård. Data analyserades med hjälp av en konventionell innehållsanalys. I studien inkluderades totalt 12 sjuksköterskor. Resultat; Stödjande samtal beskrevs av sjuksköterskorna som en viktig och bärande del i relationen mellan sjuksköterska och patient inom psykiatrisk vård. Arbetslivserfarenhet och tillgänglighet beskrevs som betydande faktorer för stödjande samtal. Konklusion; Det fanns en upplevd otydlighet av innehåll och mål med stödjande samtal hos sjuksköterskorna. Otydliga riktlinjer för stödjande samtal kan leda till att sjuksköterskorna blir stressade. Rutiner och struktur är viktiga faktorer och det kan medföra att sjuksköterskorna blir mer stresståliga och finner en ökad trygghet i att utföra stödjande samtal. / In Sweden, 20- 40 percent of people live with a mental illness. The treatment of mental illness is based on a humanistic approach, focusing on health promotion by supporting and strengthening the individual through supportive conversations. Purpose; The purpose of this study was to describe nurses' experiences of supportive conversations in their work with psychiatric outpatients. Method; A qualitative study was conducted, in which data were collected using semi-structured interviews with nurses in outpatient psychiatric care. Data were analyzed by conventional content analysis. The study included a total of 12 nurses. Results; Supporting conversations was described by nurses as an important and fundamental part of the relationship between nurse and patient in psychiatric outpatients. Experience and availability were described as significant factors for supporting conversations. Conclusion; Nurses experienced that content for supporting conversations and aims were indistinct. Indistinct guidelines for supportive conversations may lead to nurses becoming stressed. Routine and structure are important factors that may result in nurses working better under pressure and feeling more confident in supporting conversations.

The primary aim of this dissertation is to demonstrate that Jonathan Edwards's "sense of the heart" as a principle of a new kind of perception or spiritual sensation given by the Spirit of God in regeneration, in which a believer tastes or sees God's beauty, can provide expository preaching with a meaningful direction for the restoration of religious experience. Chapter 1 focuses on the disappearance of religious experience in contemporary expository preaching and introduces, by illustrating the debate between the Old and the New Light in the First Great Awakening, an uncomfortable phenomenon in expository preaching that polarizes affectionate religious experience and cognitive-propositional truth. It argues that expository preaching should aim at affectional application because application is possible only when the listeners' fundamental affections are reoriented. Chapter 2 examines Jonathan Edwards's spiritual epistemology by analyzing Edwards's concept of the sense of the heart, through which the saints can experience God's beauty. The sense of the heart enables the saints to obtain a new habit or the heart that brings about new affections. The chapter contends that experiencing God's beauty through the sense of the heart is central to all genuine religious experiences. Chapter 3 defines the nature of Edwardsean religious experience as a spiritual-linguistic approach in the sense that the Spirit is the producer of genuine religious experience and the word of God illuminated by the Holy Spirit enables people to experience God's beauty and glory. It argues that expository preaching should create an experience for the listener, in Edwardsean sense, assuming that the conviction of the authority of the word of God and the encouragement of religious experience are completely compatible. Chapter 4 presents a homiletical analysis of Edwards's affective preaching. The chapter offers a comprehensive analysis of two of Edwards's sermons, as prime examples of his rhetorical strategies, to demonstrate how vivid and dramatic images are used in his sermons. The chapter suggests that expository sermons should pay more attention to language, just as Edwards recognized that the power in the sermon lies in the masterful use of language. Chapter 5 provides helpful implications for contemporary expository preaching. First, the chapter proposes preaching as a persuasion by illustrating Paul's use of rhetoric. Second, it indicates Edwards's power of imagination and suggests that expository preachers should pursue affective preaching by the use of their imagination and imaginative language. Third, it examines the implication of Edwardsean piety for expository preaching. Fourth, it offers preaching as a means of experiencing God's beauty. Chapter 6 summarizes the overall arguments established in the previous chapters. The goal of our preaching should be to touch the affections of our listener's hearts to bring them beyond a merely theoretical knowledge of spiritual realities.

Background: Diabetes is a chronic metabolic disease and an increasing public health problem. Treatment of type 1 diabetes requires daily insulin injections. Young people living with diabetes may feel that they do not fit in among others of the same age. Aim: Illustrate young people's experiences of living with diabetes type 1. Method: This study was a qualitative literature-based study with an inductive approach. The result was based on 10 qualitative scientific articles. Result: The analysis resulted in three main themes and seven subthemes. The main themes were: To live in a process of adaptation, A buffet of challenges and How the social surroundings impact the life. Conclusion: The results showed that young people who lived with type 1 diabetes felt that they had to adapt their lives to the disease. For young people it was also important to become independent in their illness. It was obvious that living with type 1 diabetes was an experience of both physical and mental challenge, and the people in the studies expressed a desire to be normal and to be able to compare themselves with others. The social surroundings had a clear impact in many ways, though the support from the environment was perceived as valuable. / Diabetes typ 1 är en ständigt ökande folksjukdom som ofta drabbar unga människor. Diabetes typ 1 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som ställer krav på den unga individen och skapar utmaningar i vardagen. Unga som lever med diabetes påverkas av sin omgivning och är i behov av stöd på olika sätt. Diabetes innebär att individen ständigt har förhöjda blodsockernivåer, till följd av brist på insulin. Unga människor lever i en turbulent period av livet, och att leva med en kronisk sjukdom kan förhindra en utveckling av den egna identiteten. Egenvården upplevs som en viktig del på vägen mot självständighet hos de unga, och sjuksköterskan har en central del i att hjälpa den unga individen att främja hälsa. Syftet är att belysa unga människors upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har använts som material i resultatet. Resultatet visar att sjukdomen kräver en anpassning av livet. Det är en dragkamp om ansvaret för sjukdomen mellan de unga och deras föräldrar, då självständighet anses viktigt av unga människor för att uppnå frihet, vilket relateras till begreppen livsvärld och hälsa. De unga upplevde både känslomässiga och praktiska utmaningar i livet med diabetes, vilket diskuteras i relation till livskvalitet. En önskan om att få vara normal och kunna jämföra sig med andra i samma ålder finns, eftersom det är en betydande del i de ungas sökande efter en egen identitet. De unga anser att omgivningen påverkar dem på olika sätt, stödet från vänner och familj upplevs som betydelsefullt.

Bakgrund: Att en god hälsa uppnås är ett av målen med hälso- och sjukvården. För att sjuksköterskan ska nå detta mål är hen i behov av sina kunskaper och egenskaper. Den personcentrerade vården ligger till grund för sjuksköterskans profession varpå den respektfulla kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är essentiell. Likaså är det verbala samt icke verbala språket avgörande för kommunikationen. Stress och tidsbrist kan leda till att sjuksköterskor upplever den givna informationen som otillräcklig. Därför är det betydelsefullt att undersöka sjuksköterskans kommunikation utifrån ett patientperspektiv.   Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans kommunikation i vårdmötet. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt av redan befintligt material, varpå tolv vetenskapliga artiklar framtagits genom sökningar i två databaser. Dessa artiklar analyserades enligt Fribergs metod av författarna, som därefter framställde det nya resultatet i huvud-och subteman. Resultat: Resultatet för denna litteraturöversikt presenteras i två huvudteman: (1) Sjuksköterskans egenskaper i kommunikationen och (2) Betydelsefulla aspekter i kommunikationen. Dessa genererar i två subteman; (1) Stödja och involvera samt Engagemang och respektfullhet, (2) Språket samt Lyhördhet. Diskussion: Kommunikationen är en betydelsefull del i vården och blir således ett komplext område för sjuksköterskan att främja. De centrala fynden som diskuteras är sjuksköterskans egenskaper, kunskaper, språket samt patientens delaktighet. Resultatet diskuterades även utifrån Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen samt utifrån konsensusbegreppet hälsa. / Background: One of the goals in the health care is that good health is achieved. For the nurse to achieve this goal he or she is in great need of his or her skills and qualities. The person-centered care is the basis of the nurse profession whereupon the respectful communication between the nurse and patient is essential. Similarly the verbal and non-verbal language is important for the communication. Stress and lack of time can lead to nurses experiencing the given information as inadequate. Thus, it is important to examine the nurses’ communication from a patient perspective. Aim: To explore patients’ experiences of nurses’ communication within the healthcare meeting. Method: This study is a literature review of existing material, whereupon twelve articles were developed by searches in two databases. The selected articles were analyzed by the authors according to Friberg's method, whom then presented the new results in main and subthemes. Results: In this literature review the results are presented in two main themes; (1) The nurse characteristics in the communication and (2) Significant aspects in the communication. These generated in two subthemes each; (1) Support and involve and also Commitment and respectfulness (2) Language and Responsiveness. Discussion: Communication is significant in the healthcare and thus becomes a complex area for the nurses to encourage in the all patients care. The main findings discussed in this study is the nurse’s characteristics, knowledge, language and the patient participation. The results of this study were also discussed based on Jean Watson’s theory of human caring, as well on the basis of the consensus concept health.

Bedsiderapportering är ett relativt nytt rapporteringssystem i Sverige, som innebär att överrapporteringen mellan förmiddagssjuksköterskan och kvällssjuksköterskan sker inne hos patienten. Syftet med studien var att undersöka patienternas upplevelse av rapporteringsmodellen samt belysa eventuella förbättringsområden. För att besvara syftet utfördes semi-strukturerade intervjuer på åtta patienter som var inneliggande på en avdelning där bedsiderapportering tillämpades. Resultatet visade att patienterna är positivt inställda till rapporteringsmodellen, då det ökar patienternas delaktighet och ger ett ökat förtroende till personalen. Dock ansåg informanterna att sekretessen var bristande, då majoriteten låg på flerbäddssalar. Trots detta var bedsiderapportering något som samtliga intervjupersoner tyckte skulle införas på fler avdelningar på sjukhuset. / Bedside report is a relatively new reporting system in Sweden, which imply that the shift report between the nurse who has been working the morning shift and the nurse who shall work the evening shift, appears in the patient's room. The aim of this study was to examine patients experience of the report model and illuminate any potential area of improvement. To answer the aim of the study we conducted semi-structured interviews on eight patients who were admitted at a division of the hospital which used bedside report. The result showed that the patients had a positive attitude to the shift report model, because it increases the participation and gives a gained trust to the nursing staff. However did the participants consider the confidentiality was inadequate, since the majority laid on multi-bed rooms. Despite this was bedside report something that all of the participants thought should be applied to other divisions at the hospital.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och är ett allvarligt folkhälsoproblem. Negativ attityd och diskriminering är vanligt i mötet med personer med psykisk ohälsa. Patienter har upplevt att de blivit annorlunda behandlade och att de inte fått vara delaktiga i sin vård. Sjuksköterskan har ett juridisk och etiskt ansvar att upprätthålla en god attityd och bedriva icke-diskriminerande vård för att undvika kränkningar av patientens rättigheter. Tidigare forskning tyder på osäkerhet och oro hos sjuksköterskan vid vård av patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar varav sex var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman; Sjuksköterskans syn på sig själv, Sjuksköterskans syn på patienten, Sjuksköterskans känslor och Sjuksköterskans upplevelse av miljön. Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist och hade differentierad attityd och fördomar mot patientgruppen. Känslor som rädsla och oro samt miljöaspekter var faktorer som försvårade vårdandet. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor och svagheter och i resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån Barkers omvårdnadsteori och konsensusbegreppet “vårdande” som är det centrala i teorin. / Background: Mental illness is increasing in today’s society and is a serious public health problem. Negative attitudes and discrimination is common against people with mental illness. Some patients experience that they have been treated differently and that they are not involved in their own care. The nurse has a legal and ethical responsibility to maintain a good attitude and to conduct non-discriminatory care to avoid violations of patient rights. According to previous research nurses feel insecure and concerned regarding the care of patients with mental illness in somatic wards. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with mental illness in somatic wards. Method: A literature review based on ten scientific articles, of which six were qualitative and four were quantitative. Articles were sought out in the databases Cinahl Complete and PsycINFO. Results: The results are presented in four main themes; The nurse’s view on him-/herself, the nurse’s view on the patient, the nurse’s feelings and the nurse’s perception of the environment. Nurses experienced a lack of knowledge and had different attitudes and prejudices towards patients with mental illness. Feelings such as fear and anxiety, as well as environmental aspects were factors that aggravated the caring. Discussion: The discussion is divided in two parts, the method discussion and the result discussion. In the method discussion the method’s strengths and weaknesses are discussed. The result discussion discusses the results based on Barker’s nursing theory and its central term, “caring”.

Stroke är den näst vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och död i världen. Vid en stroke kan livet förändras plötsligt och medför ofta en stor omställning för individen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av att ha drabbats av en stroke, upplevelse av tiden på sjukhus i direkt anslutning till stroke. Litteraturstudien genererade elva vetenskapliga artiklar och vars resultat resulterade i fyra teman: Den oförutsägbara kroppen, Förlusten av identitet, I vårdarens händer och Viljan och hoppet om livet. Patienters upplevelser visar att god omvårdnad är anpassad utefter varje individ. Att drabbas av en stroke upplevdes som att mista sin självständighet, genom förlust av förmågor som medförde att patienter blev beroende av andra. Att bli beroende upplevdes som en svår situation och det skapade en känsla av att förlora sin kropp och identitet, då förmågor som tagits för givet var förlorade. Upplevelserna och behoven var individuella och bör utgå från varje enskild person. Genom att ta reda på hur patienter upplever att drabbas av en stroke kan det bidra till en ökad förståelse för enskilde individen och dess behov, vilket resulterar i en bättre omvårdnadskvalitet. / Stroke is worldwide the second common cause to disabilities and death. At a stroke life can sudden change and is often a great conversion for the individual. The purpose with this literature review was to investigate patients experiences of suffering a stroke, in directly connection to hospitalization. The literature review generated in eleven scientific articles that resulted in four themes: The unpredictable body, Loss of identity, In the hands of the caregiver and The will and hope of life. Patients´ experiences show that they consider the care as good when the care is custom along each individual. Suffering a stroke was experienced as a loss of independency, thru loss of abilities that resulted in that patients became dependent of others. To become dependent of others was experienced as difficult and it created a feeling of losing its body and identity, when abilities that were taken for granted was lost. The experiences and the needs from individuals should arise from each person. By investigating how patients experience the suffering of a stroke it could contribute to an increased understanding for the individual and its needs, which results in a better quality of nursing.