Bakgrund: När en katastrof inträffar är behovet av sjuksköterskor stort. Sjuksköterskors uppgift vid en katastrof är bland annat att ge akutsjukvård, att ge psykologiskt stöd samt att minska riskerna för ytterligare hälsoproblem. Få studier visar på sjuksköterskors upplevelse av att arbeta i en katastrof. Syfte: Att belysa svenska sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i ett katastrofdrabbat område. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes, därefter analyserades data genom en latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier; Arbetsmiljö, Sjuksköterskekompetens och Kultur. Det var viktigt för sjuksköterskan att kunna anpassa sig till en ny arbetsmiljö. Det var även viktigt att som sjuksköterska ha arbetserfarenhet innan ett uppdrag. Sjuksköterskorna hade en stor kommunikativ roll både i att utbilda och ha en dialog med närstående och patienter. Slutsats: Arbetsmiljö, sjuksköterskekompetens och kultur var betydande faktorer för sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta i ett katastrofdrabbat område. Förslag på vidare forskning: Forskningsområden som författarna av föreliggande studie anser behöver belysas är; utveckling av logistik och kommunikation, hur etiskt vårdande kan genomföras samt forskning angående journalsystem och hur omvårdnadsteorier kan appliceras under katastrofarbete. / Background: When a disaster occurs, the need for nurses is large. Nurses' roles in a disaster is to provide emergency care, support and protect people from health problems. Few studies show the nurse's experiences of working in a disaster. Aim: Is to highlight the Swedish nurses' experiences of caring for people in a disaster area. Method: Five semi-structured interviews were conducted, the data were analysed with a latent qualitative content analysis. Results: Three categories were identified; Working environment, The nursing competence and The culture. The result showed that it is important nurses to be able to adapt to new environments and to have work experience before the mission. The nurses had a great communicative role, both in teaching and in dialogue with relatives and patients. Conclusion: Working environment, the nursing competence and the culture was significant factors in the nurse's experiences of working in a disaster. Further research: Areas of research that the authors of the present study is considered to be illuminated; development of logistics and communications, how the ethical care can be implemented in disaster work, research on medical record systems and how nursing theories can be applied in disaster work. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2017</p>

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i världen, minst var tredje person kommer någon gång under sin livstid att drabbas. Att få bröstcancer påverkar inte bara den drabbade utan även de närstående. Personen står inför olika behandlingar som följd av sjukdomen, vilket medför kroppslig och känslomässig påverkan Att som sjuksköterska kunna bemöta och stödja personen är av allra störst vikt för att personen ska kunna återgå till den normala vardagen. Syfte: Att beskriva hanteringen av att leva med bröstcancer utifrån copingstrategier. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tretton kvalitativa artiklar har inkluderats i resultatet. Fribergs trestegsmodell har används för att granska, bearbeta och analysera artiklarna. Resultat: Huvudkategorierna är problemfokuserad coping och emotionell coping. Underkategorierna som bildades var information/kunskap, användning av religiös tro, socialt stöd, aktiviteter, förnekelse/bortträngning och användning av positivt tänkande. Slutsats: Copingstrategier som personerna använde sig av var att söka information på olika sätt. Användning av trosuppfattning var förekommande. Stöd från bland annat närstående och vänner var av betydelse. Får att komma på andra tankar än sjukdomen, höll personerna sig upptagna genom olika aktiviteter. Andra typer av copingstrategier var att distansera sig från miljöer som påminde dem om cancer och att upprätthålla en positiv livssyn genom att ta vara på det som var av betydelse. / Titel: A persons way to manage how to live with breast cancer. Background: Breastcancer is the second most common type of cancer in the world, every third person will be afflicted during their lifetime. To develop cancer does not only affect the afflicted person, but also those who are related.  The person is standing in front of many different treatments as a consequence of the disease, which brings physical and emotional impact. The ability as a nurse to be able to meet and support the person is of the greatest importance so that the person is able to return to the everyday life. Purpose: Describe how to cope when living with breastcancer by using different coping strategies. Method: A literature review has been done where thirten qualitative  articles  have been included in the result. Fribergs threestepmodel has been used to review, process and analyse the articles. Result: The main catergories of coping strategies are problemfocused coping and emotional coping. The subcategories that were formed were; information/knowledge, using religious faith, social support, activities, denial/displacement and the use of positive thinking. Conclusion: People looked up information on how to cope with this disease. The use of different beliefs was a common practice. Support from relatives and friends was important. The ability to think about other things than the disease, kept people busy using different activities. Other types of coping strategies were to distance themselves from environments that reminded them about the cancer and to maintain a positive view on life, by taking care of things that are important.

Bakgrund: När livet på grund av sjukdom börjar närma sig slutet och döden är nära, kan patienten befinna sig i en situation då ett besked ges att botande behandling kommer avslutas. Den fortsatta vården kommer istället riktas mot symtomlindring och att få en värdig sista tid i livet. Övergången från vardagen till palliativ vård kan ses som en hälso- och sjukvårdsrelaterad transition som påverkar patientens livsvärld. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av övergången från vardagen till palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt där induktiv design användes. Tio artiklar med kvalitativ analys inkluderades. Med hjälp av Fribergs femstegsmodell har artiklarna granskats, bearbetats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer att patienter i övergången från vardagen till palliativ vård upplever känslor av ovisshet och förlust. Stöd i övergången påverkar patienters upplevelser av hopp och värdighet. Resultatet visar också att introduktion till palliativ vård tidigt i sjukdomsförloppet påverkar känslan av trygghet och värdighet. Resultatet presenteras i fem teman, Ovisshet, Förlust, Hopp, Stöd samt Värdighet. Slutsats: Patienter upplever osäkerhet och ovisshet i övergången från vardagen till palliativ vård. Tidig introduktion till palliativ vård och därmed stöd från sjuksköterskan och närstående i transitionen skapar trygghet och värdighet. / Background: When life due to illness is approaching the end and death is near, often the patient is informed that curative treatment must be discontinued and that care instead focus on symptom relief and to get a worthy last time in life. The transition from everyday life to palliative care can be seen as a health-related transition that affects the patient's life-world.Purpose: To describe patients' experience of the transition from everyday life to palliative care. Method: A literature overview with inductive design has been conducted. Ten articles with qualitative analysis were included. With the help of Friberg's five-step model, the articles have been reviewed, processed and analyzed. Result: The result shows that patients in the transition from everyday life to the palliative care experience feelings of uncertainty and loss. Support in the transition affect patients' experiences of hope and dignity. The result also shows that early introduction to palliative care affects the sense of safety and dignity. The results presented in five themes, Uncertainty, Loss, Hope, Support and Dignity. Conclusion: Patients experiencing insecurity and uncertainty in the transition from everyday life to palliative care. Early introduction to palliative care with support from nurses and relatives in the transition creates security and dignity.

E-handeln har visat sig vara en av de mest fortlöpande och slagkraftiga förändringskrafterna. Detta kan bero på att möjligheter inom köpande, försäljning, betalning och informationssökning finns lättillgängligt på Internet. Konsumtionen av varor och tjänster kategoriseras av låga och höga värden för konsumenten, en sinnesupplevelse för konsumenten kan således anses utgå ifrån rationella och emotionella aspekter. Sinnesmarknadsföring grundar sig i att företag skapar sensationer som genom sinnesintryck kan leda till en sinnesupplevelse hos konsumenten. Stimulans av sinnena kan vara ledande för utvecklingen av konsumentbeteende och kan i sin tur resultera i konsumentupplevelser. Konsumentupplevelse definieras via positiva och negativa integrationer mellan företag och konsument.   Denna studie avser en kvalitativ forskning där vi vill beskriva konsumentupplevelsen inom e-handelsföretag, samt analysera konsumenters upplevelse av e-handel. Undersökningen har begränsats till ett undersökningsobjekt vilket är e-handelsföretaget Boozt.com. För att undersöka syftet med studien har tre fokusgrupper med konsumenter genomförts samt en intervju med företaget. Studien kan slutligen belysa hur och med vilka sinnen e-handelsföretaget Boozt arbetar medvetet respektive omedvetet med, samt hur konsumenterna upplever detta. / E-commerce has proven to be one of the most continuous and powerful forces of change. This may be due to the fact that opportunities within purchases, sales, payments and information are easily accessible online. The consumption of products and services is categorised by low and high values for the consumer, and therefore a sensory experience may be based on rational and emotional aspects. Sensory marketing is achieved by companies creating sensations through sensory input, which can lead to a sensory experience for the consumer. Stimulation of the senses can be the leading factor in developing consumer behaviour, which may result in consumer experiences. Consumer experiences are defined by positive and negative integration between business and consumer. This study aims to present qualitative research where we want to describe the consumer experience in E-commerce, and to analyse the consumer experience within Ecommerce. The investigation was limited to one example object, this being the E-commerce company Boozt.com. To further examine the purpose of the study three focus groups with consumers have been conducted, as well as an interview with the company. The results of the study will illustrate how and which senses the E-commerce company Boozt.com are using, whether it be consciously or unconsciously, as well as describe how consumers experience them.

The main purpose of this study is to examine how preschool children experience dance. Starting from the child's experiences and perceptions, I also want to investigate in which manner the child's creativity and learning are promoted through dancing. A qualitative approach was chosen to the study and the information was gathered through observations and open interviews with participating children. In order to understand and interpret children's experiences, a hermeneutic and phenomenological stance was taken. Data were analysed using Vygotsky's, Winnicott´s and May´s theory of play and creativity together with Dewey’s theory of experience and learning as points of view. The results indicate that dance created a forum and an opportunity for children to act out and express their creativity and learning. The children's curiosity was awakened by body movement, which allowed them to develop their creative and practical skills in an expressive, aesthetic manner. Dance enabled the children to establish a sensitive relationship and intensive interaction with each other and the surrounding world.

Narkolepsi är en relativt okänd sjukdom som kan ha stor påverkan på det dagliga livet. Sjukdomen kännetecknas av symtomen överdriven dagtrötthet (EDS), kataplexi (muskelsvaghet), sömnparalys samt hallucinationer. Symtomen upplevs ofta som problematiska och blir lätt missförstådda. Dagliga aktiviteter så som arbete, skolgång, bilkörning och sociala aktiviteter kan påverkas negativt. För att uppmärksamma hur narkolepsi upplevs av drabbade människor och deras anhöriga samt hur deras vardag påverkas behövs mer kunskap kring ämnet. Studiens syfte var att belysa hur människor med narkolepsi och deras anhöriga upplever sjukdomen. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie och resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Begränsningar i vardagen och Sjukdomsrelaterad påverkan utgjorde resultatets två huvudteman. I resultatet framkom att narkolepsi orsakar svårigheter för både de människor som drabbats av sjukdomen och deras anhöriga. Barn och ungdomars skolgång samt vuxnas arbetssituation påverkades negativt. Även sociala relationer till både familj och vänner kunde försämras. Sjuksköterskan kan utgöra ett stöd för både människor som drabbats av narkolepsi och deras anhöriga och genom kunskap, omtanke och ansvar kan mening i situationen uppnås. Aktuell forskning är otillräcklig och mer kunskap krävs för att människor drabbade av narkolepsi och deras anhöriga ska få en ljusare vardag. / Narcolepsy is a relatively unknown disease that can have a major impact on daily life. The disease is characterized by symptoms of excessive daytime sleepiness (EDS), cataplexy (muscle weakness), sleep paralysis and hallucinations. The symptoms are easily misunderstood and daily activities such as work, school, driving and social activities may be adversely affected. To observe how narcolepsy is experienced by affected people and their families and how their everyday lives are affected, more knowledge is needed on the subject. The study’s purpose was to identify how people with narcolepsy and their families are experiencing the disease. The method used was a literature overview and the results were based on 14 scientific articles. Limitations in everyday life and Disease-related impacts were the two main themes. The result showed that narcolepsy is causing difficulties. Children and young peoples’ schooling, adults’ job situations and social relationships are negatively affected. The nurse can be a support for both the people who suffer from narcolepsy and their families and by knowledge, consideration and responsibility the nurse can accomplish meaning in the situation. Current research is lacking and more knowledge is required to bring those who sufferers from narcolepsy and their families a brighter everyday life.

Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett problem som ökar i hela världen. När MRSA identifieras på en vårdavdelning ingår det i sjuksköterskans arbete att kontrollera och förebygga spridning genom att följa rutiner och riktlinjer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med MRSA. En strukturerad litteraturstudie genomfördes där systematiska artikelsökningar mynnade ut i relevanta artiklar som granskades och värderades. För att analysera artiklarna genomfördes en induktiv innehållsanalys som resulterade i tre teman: Rädsla för att bli smittad, Trygghet i sin kompetens och Känsla av stress. Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med MRSA varierade. Rädsla uttrycktes för att själv bli smittad samt för att smitta den egna familjen. God kunskap och en fungerande kommunikation var viktigt för att sjuksköterskan skulle kunna ge patienter med MRSA god vård. Slutsatsen som dras från litteraturstudien är att rädslan försvinner genom kunskap, fungerande kommunikation och adekvat bemanning. Vidare forskning behövs om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med MRSA med avsikt att utveckla strategier för att hantera rädslan och uppnå god vård. / Methicillin resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a growing problem worldwide. When MRSA is identified on a care unit, it is part of the nurses’ responsibility to control and prevent further spread by following the infection control routines. The aim of this literature review was to investigate nurses’ experiences of caring for patients with MRSA. A structured literature review was conducted where systematic searches resulted in relevant articles which were viewed and valued. An inductive content analysis was performed and resulted in three themes: Fear of becoming contaminated, Feeling secure in your competence and Feeling stressed. The experiences of caring for patients with MRSA varied among the nurses. Fear of becoming contaminated and of contaminating ones’ family were expressed. Adequate knowledge and functioning communication was important in order for the nurses to care for patients with MRSA. The conclusion of this study is that the fear diminishes with knowledge, functioning communication and enough staff. Further research is needed about nurses’ experiences of caring for patients with MRSA in order to develop strategies to manage the fear and achieve adequate care-giving.

Sömn är en livsviktig funktion för människans välmående och en tredjedel av livet spenderas till att sova. Sömnproblem är ett växande folkhälsoproblem som påverkar det dagliga livet för miljontals människor i världen. Insomni är den vanligaste sömnstörningen och definieras som svårigheter att initiera eller upprätthålla sömn, en icke-rogivande sömn, tidigt uppvaknande, eller en kombination av dessa upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av insomni. Resultatet uppkom efter kategorisering av elva vetenskapliga artiklar. Tre teman framkom: försämrat välbefinnande, maktlöshet, och en kamp. Tio kategorier uppstod: att uppleva fatigue, att känna sig ur funktion, att känna oro och ångest, att känna sig fysiskt sjuk, att känna sig utanför, att känna frustration, att känna sig kontrollerad, att inte förstå, att ej vara betrodd och att längta efter bot. I resultatet framkommer det att insomni upplevs som en kamp mot fatigue och ohälsa. Besvär med insomni styrde det dagliga livet samt begränsade möjligheten till uppnådd livskvalité. Upplevelsen av att inte känna sig betrodd av sjukvården var framträdande hos patienter med insomni. Ökad kunskap om hur insomni kan upplevas, identifieras och behandlas bör belysas i sjuksköterskans profession för att främja en bättre hälsa hos patienter med insomni. / Sleep is a vital function for peoples’ well-being and one third of life is spent sleeping. Sleep issues are a growing public health problem that affects the daily lives of millions of people worldwide. Insomnia is the most common sleep disorder and is defined as difficulty initiating or maintaining sleep, a non-restful sleep, early awakening, or a combination of these experiences. The purpose of this study was to describe patients' experiences of insomnia. The result arose after a categorizing of eleven scientific articles. Tree themes emerged: impaired well-being, powerless, and a struggle. Ten categories appeared: to experience fatigue, to feel out of function, to feel concern and anxiety, to feel physically ill, feeling like an outsider, to feel frustrated, feeling controlled, not understanding, not being trusted and to long for cure. The result shows that insomnia is experienced as a struggle against fatigue and illness. Trouble with insomnia ruled the daily life and limited the possibility of attaining quality of life. The experience of not being trusted by healthcare was common in patients with insomnia. Increased knowledge of how insomnia can be experienced, identified and treated should be developed in the nursing profession in order to promote better health in patients with insomnia.

Mastektomi är en vanlig behandlingsform vid bröstcancer vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Upplevelsen av en mastektomi är individuell och framkallar olika känslor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur kroppsuppfattningen kan påverkas hos kvinnan efter en mastektomi. Syftet med studien var att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord användes i databassökningen utifrån syftet. Studiens resultat bestod av 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I studien framkom två teman och sex kategorier vilka var Förlust i relation till kroppsuppfattning: Att förlora ett bröst, Att förlora sin femininitet och identitet samt Tacksamhet över förlusten och Kvinnans förhållningssätt efter mastektomin: Kvinnans begränsningar i vardagen, Att distansera sig och Att sträva efter en förbättrad kroppsuppfattning. Resultatet visade att det var vanligt med en negativ kroppsuppfattning efter mastektomin. Det fanns även kvinnor som inte upplevde att mastektomin förändrade deras kroppsuppfattning. Det är viktigt att sjuksköterskan får mer kunskap om kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi för att kunna identifiera och vårda dessa kvinnor. Vidare forskning behövs angående vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för en kvinna med negativ kroppsuppfattning.