Med allt fler äldre i samhället ökar belastningen inom vård- och omsorgssektorn. E-hälsa kan bidra till en effektivare vård av äldre med medicinsk information och vårdtjänster via internet samt vårdrelaterad service som utförs via ny teknologi. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldres erfarenheter av e-hälsa. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlag. Resultatet visade att e-hälsa kunde skapa empowerment hos den äldre vårdtagaren genom möjligheten att få stanna i sitt hem samtidigt som det gav egenkontroll av sjukdom och hälsa. Det fanns dock en oro hos äldre att e-hälsa skulle ersätta fysisk kontakt och äldre uppfattade att tekniken var komplicerad. E-hälsa kunde öka tillgängligheten av vård men för att den ska fungera optimalt behöver den individanpassas. Äldres erfarenheter av e-hälsa bör ligga till grund för utveckling av lämpligare och bättre e-hälsolösningar. Kunskapen om äldres erfarenheter kan hjälpa sjuksköterskan att implementera e-hälsolösningar på ett bra och effektivt sätt. Genom ökad kunskap om äldres erfarenheter kan e-hälsa bli ett värdefullt verktyg för en bättre och effektivare vård av äldre. / Telehealth can contribute to a more effective system of health care for elderly patients through medical information and support given via the Internet as well as health related services initiated through new technology. The aim of the study was to highlight older people's experiences of telehealth. The study was conducted as a literature review in which ten scientific articles provided input and formed the basis. The results showed that telehealth could create empowerment amongst the elderly patients as they would be able to stay at home whilst providing self-monitoring of their health and illness. However, there are concerns among the elderly who believe that telehealth would replace physical contact and many think that the technology is to complex to comprehend. Telehealth could be the solution to increasing the availability of health care, but in order for it to function optimally it needs to be individualized. Older people's experiences with telehealth should be the basis for the development of more appropriate telehealth solutions. Knowledge on older people’s telehealth experiences can help nurses implement solutions in a good and efficient way. By broadening and researching the information on the elderly’s experiences with telehealth it can become a valuable health tool.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett mångfacetterat yrke och den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska är viktig. Det finns ett samband mellan en bra start i professionen och att de nyutexaminerade sjuksköterskorna stannar inom yrket. Det är av stor vikt att nyutexaminerade sjuksköterskor stannar kvar i professionen för att på så sätt bibehålla kontinuitet och erfarenhet, då detta är komponenter som leder till en ökad patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av sin första tid som yrkesverksam samt beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed via högskolan i Gävle. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie beskriver nyutexaminerade sjuksköterskor upplevelser i övergången till yrkesverksam. För att få en tillfredställande övergång till den nya professionen är det många bitar som ska stämma överens. De komponenter som framkom tydligast var arbetsplatsintroduktion, handledning, arbetskollegor samt den nya yrkesrollen. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde arbetsplatsintroduktionen som både positiv och negativ. Hur handledningen upplevdes berodde till stor del på handledarens yrkeserfarenhet. Handledningen upplevdes betydande för kompetensutvecklingen. Om den nyutexaminerade sjuksköterskan integrerades och accepterades på ett bra sätt av nya kollegor så ökade det professionella självförtroendet. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde svårigheter att hantera den nya yrkesrollen på grund av avsaknad av kunskap och klinisk erfarenhet. Det totala antalet deltagare i studien var 396 stycken och fyra världsdelar finns representerade såsom Europa, Asien, Oceanien och Nordamerika. Slutsats: Vikten av en bra arbetsplatsintroduktion och första tid i yrket kan inte nog poängteras. Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev att det var av största vikt att de fick det stöd de behövde samt tilläts vara noviser i sin nya yrkesprofession, detta för att få en trygg och stabil grund att stå på. Stödet till de nyutexaminerade sjuksköterskorna borde ingå som en självklar del inom vården. / Background: The nursing profession is a multi-faceted profession in which the first time as a newly qualified nurse is important. There is a correlation between a good start in the profession and that newly graduated nurses stay in the profession. It is very important that graduated nurses remain in the profession to maintain continuity and experience, as this components leading to increased patient safety. Aim: To describe newly graduated nurses first experience as a registered nurse and to describe the included articles study-group. Method: A descriptive literature review based on twelve scientific articles. The articles were retrieved from databases CINAHL and PubMed through the University of Gävle. Results: The results of this study described the experiences of newly graduated nurses in their transition to professional. To obtain a satisfactory transition to the new profession, many details must be considered. Topics that emerged most clearly were the workplace induction, supervision, colleagues and the new professional role. Newly graduated nurses experienced workplace introduction as both positive and negative. How the supervision was experienced depended on the supervisor's professional experience and that the experience was described as significant for the development of skills. If the newly graduated nurses were integrated and accepted in a good way of new colleagues, the professional confidence increased. The newly qualified nurses experienced difficulties in dealing with their new professional role because of lack of knowledge and clinical experience. The total number of participants in the study were 396 and four continents were represented, such as Europe, Asia, Oceania and North America. Conclusion: The importance of a good workplace introduction and first time in the profession can’t be emphasized enough. Newly graduated nurses described that it was imperative that they got the support they needed and that they were permitted to be novices in their profession to have a solid foundation to stand on. Support for the newly graduated nurses should be an integrated part of healthcare.

Introduktion: Huntingtons sjukdom (HS) är en neurologisk sjukdom som är ärftlig. Sjukdomen påverkar hjärnans nervceller och ger symtom som ofrivilliga ryckningar i extremiteterna. Sväljsvårigheter och problem att formulera meningar är också något som medföljer sjukdomen. I ett senare stadie av sjukdomen är personen helt beroende av att få hjälp med vardagliga sysslor som att kliva upp, gå på toaletten och duscha. Anhöriga blir ofta vårdare åt den sjuka.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos närstående till personer med HS, samt att beskriva undersökningsgrupperna ur de valda artiklarna som använts i föreliggande studie.  Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Databaserna som använts för att hitta artiklar är PubMed och Cinahl.  Resultat: Partners till personer med HS anpassade sej till de nya förhållandena och övervägde ganska snabbt om de ville bli vårdare eller om de ville skiljas. Barn till föräldrar med HS hade inget val och fick ta mycket vuxenansvar i hemmet. Med sjukdomens progress blev vårdandet tyngre och närstående lade sitt eget liv ”på vänt”. Oron för framtiden hanterades genom att förneka eller att förbereda sej. Förståelse och hjälp fick närstående från andra i liknande situation. Sjukvården idag visste lite om sjukdomen och närståendes behov vilket skadade förtroendet. Slutsats: Närstående och anhörigvårdare upplevde en stor förändring i livet när sjukdomen blev värre. De kände oro och stress inför framtiden och deras relation till den sjuke förändrades med tiden. De möttes ofta av okunskap om sjukdomen. Anpassad information och stöttning längs vägen var något närstående önskade, men sällan fick uppleva. All tid och alla känslor gick åt att ta hand om och oroa sej för den sjuke. Rädslan för att gemensamma barn bar på genen var ständigt återkommande. / Introduction: Huntington’s disease (HD) is a genetic neurological disease. It affects the brains nerve cells. Symptoms include involuntary spasms, inability to swallow and difficulty putting together sentences. In the latter stages of the disease patients become completely dependent on help with everyday chores like getting out of bed, using the bathroom and showering. It’s very common for close family and relatives to become carers to the patients. Purpose: The aim of the study was to research the effects HD has on immediate family and carers of an HD patient, furthermore to describe the included scientific articles study group. Method: The study is a descriptive literature study based on 11 scientific articles. The databases used for research are: PubMed and Cinahl Results: Related parties that were partners to people with HD adapted themselves to the new conditions and considered, fairly quickly if they wanted to become a caregiver or if they wanted a divorce. Children of parents with HD had no choice and had to take a lot of adult responsibilities at home. With the progression of the disease, caring became heavier and relatives put their own lives "on hold". Concerns for the future were handled by denying or preparing. Understanding and the support was received from people in similar situations. Healthcare today know little about the disease and related parties' needs, which damaged confidence. Conclusion: Related parties and family caregivers experienced a big change in life when the disease got worse. They worried and were stressed about the future and their relationship to the patient changed with time. They often met ignorance about the disease. Adapted information and support along the way was something related parties desired, but rarely experienced. All time and emotions were spent, taking care of and worry about the sick. The fear of the children carrying the gene were constantly recurring.

Bakgrund: I grund och botten är människan utseendefixerad och med ett ständigt informationsflöde utsätts den, medvetet eller omedvetet, dagligen för information som förmedlar signaler och budskap om hur man ska se ut och vara. Syfte: Att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa och hur undersökningsgrupperna i inkluderade studier beskrivs. Metod: Tio kvalitativa studier har granskats, analyserats och sammanställts till litteraturstudiens resultat. De databaser som använts är Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Ett av det starkaste inslaget i sjukdomen är känslan av ambivalens, känslan av att sjukdomen är ens bästa vän som man vill vårda och behålla för att inte mista den trygghet den ger. En trygghet att gömma sig bakom, en tröst och en identitet som är väldigt stark. Samtidigt tampas patienterna med viljan att bli frisk som resulterar i känslor som oro, ångest och depression. Metodologisk aspekt: Alla artiklar presenterade sin undersökningsgrupp. Slutsats: Medvetenheten om AN ökar och dessa patienter kan förekomma överallt inom sjukvården. Som grundutbildad sjuksköterska är det troligt att man kommer att möta denna patientgrupp varför det är av största vikt med kunskap om hur människor med AN upplever sin sjukdom. / Background: People are in general obsessed with their looks. With constant influences from the society, people are always vulnerable for daily information which passes signals and messages about how you should look and be. Aim: To describe the adult experience of living with Anorexia Nervosa and the study groups. Method: A quality review with ten qualitative articles which has been analysed and compiled in the result Result: Ambivalence is one of the strongest characteristics of Anorexia Nervosa. The feeling that the disease is your best friend which you want to nurture and keep to feel safe. A security to hide behind, a comfort and identity which is strong. Meanwhile people with AN have to fight with the desire to be healthy which gives them feelings of worry, anxiety and depression. Methodological aspect: All articles presented their study group. Conclusion: The awareness about AN is increasing and these patients can occur everywhere within health-care institutions. A general nurse will probably meet these patients and it’s important to have knowledge about how people with AN experience their disease.

Bakgrund: Antalet patienter som väntar på en organ transplantation har ökat stadigt under de senaste årtiondena. En förutsättning till att väntetiderna skall förkortas är att efterfrågan av organ blir mättat. Efterfrågan av organ är större än tillgången, detta medför förlängda väntetider inför en organ transplantation. Patienter som väntar på en organ transplantation blir lidande och detta bidrar till erfarenheter av fysiskt och psykiskt ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheterna hos patienter som väntar på en organ transplantation samt att göra en metodologisk granskning av de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har undersökt 13 artiklar, majoriteten av artiklar var av kvalitativ design. Resultat: Patienters erfarenheter av att vänta på en organ transplantation förknippas ofta med känslor som ångest och depression. Patienter upplever att väntetiderna på att få en organ transplantation är långa och erfarenheter är att livet står på paus. Erfarenheter som patienterna upplever är att stöd från närstående och sjukvården har stor betydelse. Även att träffa andra patienter som väntar på en organ transplantation ansågs som ett stöd för patienterna. Patienterna beskrev att erfarenheterna av att få information från sjukvårdspersonalen om sin hälsosituation var av stor betydelse. De valda artiklarnas datainsamlingsmetod bestod av 11 kvalitativa intervjustudier. Två av artiklarna hade kvantitativ ansats där enkäter använts. Slutsats: Patienter som väntar på att genomgå en organ transplantation har ofta erfarenheter av att väntetiderna är långa och med tiden blir patienterna oroliga och rädda. Patienternas erfarenheter av stöd från sjukvårdpersonalen är viktiga för vårdprocessen och att sjuksköterskor därför har ett stort ansvar att anpassa vården efter patientens individuella behov. / Background: The number of patients waiting for an organ transplant has increased steadily for the past decades. A prerequisite for a successful transplantation program is of course that the demand for organs gets saturated by a steady supply of the same. This is unfortunately not the case as the gap between supply and demand is increasing, hence prolonging waiting times and negatively effecting the patients’ health and overall prognosis. Aim: Portrait the experiences of patients waiting for an organ transplant as well as conducting a methodological examination of the data collection method used in a selection of articles. Method: A descriptive literature that has examined 13 articles, the majority of articles were qualitative design. Results: Patients' experiences when waiting for an organ transplant is often associated with feelings such as anxiety and depression. Patients experiencing the waiting time to get an organ transplant as long and the experience is that the patient’s life is paused. Experiences which patients describes is that support from family and healthcare professionals are of great importance. Even to meet with other patients waiting for an organ transplant was considered as a support for patients. Patients described that experience of getting information from medical staff about his health situation was important for the patients. The articles selected data collection method consisted of 11 qualitative interview study. Two of the articles had quantitative design where surveys have been used. Conclusion: Patients waiting to undergo an organ transplant often have experience of waiting times are long and with time these patients are anxious and fearful. The patients experienced the support from medical staff is important to the care process and that nurses therefore have an important responsibility to adapt care to individual patient needs.

Adult learners bring different experiences and perspectives to their education. It is important they get opportunities to learn at their own speed, through different situations and activities. Consequently, the teaching methods and learning environment are very important to the learner. Therefore the school and it´s teachers play a big role in making the learner feel comfortable and gain new experiences which could help them develop themselves as adult learners and find the right learning path. This thesis explores how the individuals needs and life experience is utilised through the learning process in the learning environment of the Preliminary studies program at Keilir. The focus is on student’s experiences of the learning environment at Keilir in order to see if they meet the needs of adult students. That being said, interviews with former and current participants in the program will show what the students experienced during their time in the program and how they felt their needs were met. Furthermore Lave and Wenger´s (1991) concept of a community of practice will be used to explore the education at Keilir and how learning in collaboration with other students and others that impact the learner’s journey can affect the learner’s education and their learning experience.

Bakgrund: HIV är ett globalt problem och 30-35 miljoner människor lever som HIV-positiva. Trots att det finns effektiv behandling som gör risken mindre för att sprida viruset vidare, utsätts många personer med HIV av diskriminering på grund av stigmatisering i samhället och inom sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur personer med HIV upplever och hanterar sin livssituation. Samt att granska undersökningsgrupperna i studierna. Metod: Litteraturstudien bygger på en deskriptiv design där resultatet grundar sig på 13 artiklar med kvalitativ ansats, sökta i Cinahl och PubMed. Resultat: Att bli diagnostiserad med HIV var förödande och livet förändras för många till följd av egna känslor och uppfattningar, men också på grund av stigmatisering från familj och samhället. För att orka med dessa stora omvälvningar använder sig deltagarna av olika hanteringsstrategier, både för att kunna acceptera sjukdomen från början och för att lära sig att leva under de nya förhållandena. En stor del av att leva med HIV innebär att hålla sjukdomen hemlig, eller att våga berätta för att kunna få stöd och hjälp. Att avslöja sin diagnos togs emot på varierande sätt, vissa fick mycket stöd medan andra blev utestängda. Slutsats: Okunskap och fördomar leder till stigmatisering vilket ger ett ökat lidande för personer med HIV i en redan svår situation. Detta kan ta sig uttryck som att personer med HIV isolerar sig eller diskrimineras. / Background: HIV is a global problem and 30-35 million people are living with the disease. Although there is effective treatment that makes the risk of spreading the disease very small, people are still discriminated because of the stigmatisation in society and in healthcare. Aim: The aim of this literature study is to describe how people living with HIV experience and handling their life situation. And to review the study groups in the articles. Method: The literature review is based on a descriptive design where the result is based on 13 articles with a qualitative approach that is sought from Cinahl and PubMed. Results: To be diagnosed with HIV was devastating and life changed because of their own emotions and perceptions, but also because of stigmatisation in the family and in society. To be able to manage these hard times the participants used different coping strategies, to accept and learn to live with their new condition. A big part of living with HIV was to keep the disease a secret, or to manage to disclose it to get support and help. The disclosing was received in different ways, some got a lot of support and some had to manage on their own. Conclusion: Ignorance and stereotypes leads to stigmatisation which increases the suffering for HIV-diagnosed people in an already difficult time. The stigmatisation leads to discrimination and that people living with HIV isolates themselves.

The usage of smartphones has been increasing with surprising speed. These smartphones are popular for delivery of video content. The main drawbacks of these smartphones are battery life and video freezing. Despite, while streaming a video it consumes large of amount of power affecting QoE. So, in this case we considered streaming a video from server to mobile client involving ONOFF characteristics. While streaming, there exists some transition delay while switching the power states and the effect of these transition delays might affect instantaneous power consumption of the smartphone. Henceforth, this thesis aims to determine the effect on instantaneous power consumption from distributed state durations and transitions in exponential fluid flow model, for a streamed video. Power measurements along with ON and OFF times were measured with the help of a benchmark tool, Monsoon Power Monitor tool. VLQoE tool, a video streaming tool was used to present a two state model based on the inter-picture time, for the HTTP-based video streaming. Experiments were executed in a closed enclosure setup using a black-box to avoid external obstacles that might possibly affect the power consumption metrics. Considering these measurements, the effect on instantaneous power consumption stemming from the exponentially distributed state durations and transitions in the corresponding fluid flow model can be determined and modelled.

Bakgrund: Triage är ett hjälpmedel som används för att genomföra bedömningar och prioriteringar av patienter på akutmottagningar. Bedömningarna av patienterna delas upp i olika nivåer beroende efter deras vårdbehov. Syftet med bedömningarna är att se till att den som har störst behov av hjälp erhåller hjälp först. Det är en legitimerad sjuksköterska som utför denna bedömning. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med triage på en akutmottagning samt beskriva vilken datasamlingsmetod som använts i de inkluderade artiklarna i resultatet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Sökningar efter vetenskapligt material genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed samt genom en manuell sökning i de båda databaserna. Artiklarna har granskats för att urskilja skillnader och likheter och sammanställts både i tabellform och i resultattext. Huvudresultat: I Resultatet framkom tre huvudfaktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelse av triage: Klinisk erfarenhet, arbetsmiljön på akutmottagningen och teoretisk och praktisk utbildning. Valda artiklars datainsamlingsmetoder bestod av både intervjustudier, enkätstudier, observationsstudier. Slutsatser: Sjuksköterskor beskriver bristande utbildning, avsaknad av yrkeserfarenhet samt olika faktorer som påverkar arbetsmiljön på akutmottagningen som har visat sig ha betydelse för deras erfarenheter av att arbeta med triage. Faktorerna har var och en för sig betydelse för sjuksköterskors yrkesutövning, inte bara inom akutsjukvården, utan även inom andra verksamhetsområden inom sjukvården. Trots den stora variationen av patient tillströmning på akutmottagningar så uppger sjuksköterskor att arbetstillfredsställelsen är stor men om mer vikt lades vid att skapa en godare arbetsmiljö, erbjuda utbildning samt se över kliniska yrkeserfarenhetens betydelse vid triagering kanske arbetstillfredsställelsen skulle vara ännu högre. / Background: Triage is a tool used to carry out assessments and priorities of patients in emergency rooms. The assessment of the patients is divided into different levels according to their health needs. The purpose of the assessments is to ensure that those who have the greatest need of assistance are taken care of first. A registered nurse performs this assessment. Aim: To describe the nurse´s experience working with triage in a emergency department and to describe the data collection method used in the articles included in the result. Method: A literature study with descriptive design, were ten scientific articles were included. A search for scientific material was carried out ant retrieved from the University of Gävle databases Cinahl and PubMed and through a manual search of the two databases. Results: It emerged that nurses describes causes like lack of education, a lack of experience and factors that affect the work environment has been shown to be important for their experience in working with triage. Selected items data collections methods consisted of interview studies, surveys, observational studies and a web-based survey. Conclusion: The results reveled three main factors affecting nurse´s experience of triage: Clinical experience, work environment and education. The factors, each individually is important for nurse’s occupation, not just in emergency care, but also in other areas in healthcare. Despite the great variety influx of patients in emergency rooms the nurse’s professional satisfaction is but if more emphasis was placed on creating a more enjoyable working environment, providing training and reviewing clinical significance of professional experience at the triage then work satisfaction migh be even higher.

This submission for a PhD by Published Work contains a selection of my published work from the period 2002-2012. The submission demonstrates my contribution in the field of practical theology to the quest to find a critical space in the dialectic between tradition and experience. The motor of my work has been the varied character of my context, and the discovery within that context of critical spaces to reflect upon its diversity. The publications are divided into three groups. The first outlines and explores the features of this foundational dialectic, with particular emphases on feminist theology and on the Bible. The second discusses and disseminates my pioneering work in developing the Professional Doctorate in Practical Theology, through a pedagogy in which this dialectic is illuminated. The work on the Professional Doctorate programme, which began in 2003 with the first student intake in 2006, constitutes the professional and practical context in which the majority of the publications submitted have been written. The third group of publications identifies the contribution which my research on John Ruskin’s interpretation of the Bible makes to our understanding of Ruskin and to the discipline of practical theology. The work on Ruskin includes the discovery and discussion of unpublished lectionary annotations and diary material, and analysis of these, both in order to demonstrate the ongoing significance of the Bible to Ruskin, and to understand and categorise Ruskin's biblical interpretation. Ruskin offers an analogue to the contemporary dialectic between experience and text/tradition/Bible. Through this exploration an innovative argument is made for the use of an historical figure in the work of practical theology. Conceptualising the pedagogical philosophy and practice of the Professional Doctorate is inextricably entwined with the research on Ruskin, and together they have given shape and form to the finding of a critical space.