Bakgrund: En kontinuerlig ökning av antibiotikaresistenta bakterier ses i Sverige, men trots detta är situationen fortfarande relativt hanterbar jämfört med andra länder runt om i världen. Resistensutveckling är ett resultat av den mängd antibiotika som används i dagens samhälle. Bakterien Staphylococcus aureus är orsaken till många typer av infektioner, lindriga till livshotande. Bakterien har orsakat problem på sjukhus sedan 1955 och är den mest beryktade orsaken till vårdrelaterade infektioner. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en av de tillhörande stammarna hos Staphylococcus aureus som utvecklat resistens mot antibiotika. I Smittskyddslagen fastställs det att meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) är en allmänfarlig sjukdom. Allmänfarliga sjukdomar är smittsamma sjukdomar som medför svårt lidande, långvariga sjukdomsperioder och andra allvarliga konsekvenser. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vara MRSA-bärare. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod där tio vetenskapliga artiklar valdes till resultatet. Artiklarna valdes ur Cinahl Complete och Medline. Resultat: Med utgångspunkt i de tio vetenskapliga artiklarna identifierade författarna sex teman: upplevelser av att få en diagnos, upplevelser av isolering, upplevelser av bemötande, upplevelser av kunskap och information, rädsla att smitta andra och tankar om framtiden. Diskussion: Utifrån Callista Roys adaptionsteori, konsensusbegreppet hälsa, bakgrunden och annan forskning diskuteras litteraturöversiktens resultat. Huvudfynden som valts att diskuteras är isoleringens påverkan, kunskapsbrist och anpassning till livet med MRSA. / Background: There is a continuous increase in antibiotic-resistant bacteria in Sweden, but the situation is still relatively manageable compared to other countries. The development of resistance is a result of the amount of antibiotics used in today's society. The bacteria Staphylococcus aureus is the cause of many types of infections, from mild to life threatening. The bacteria have caused problems at hospitals since 1955 and are the most notorious cause of healthcare-associated infections. Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is one of the associated strains of Staphylococcus aureus that have developed resistance to antibiotics. The communicable diseases act (smittskyddslagen) stipulates that methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a dangerous disease. General dangerous diseases are infectious and cause suffering, prolonged periods of illness and other serious consequences. Aim: To describe patients’ experiences of being MRSA-carrier. Method: A literature review according to Fribergs` method where ten scientific articles were elected to the result. The articles were selected from Cinahl Complete and Medline. Results: In the articles analyzed the authors identified six themes: getting a diagnosis, experiences of isolation, experiences of treatment, experiences of knowledge and information, fear of infecting others and thoughts about the future. Discussion: Based on Callista Roys adaptation theory, the concept of health, background and other research the result is being discussed. The main findings chosen for discussion are the isolation impact, lack of knowledge and adaptation to life with MRSA.

Bakgrund: Personer på äldreboende uppnår sällan allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet. Detta kan medföra förlust av viktiga funktioner, något som fysisk aktivitet till viss del kan motverka. Syfte: Att utforska äldre personers uppfattning om fysisk aktivitet på ett äldreboende med inriktning ”sport och spa”. Syftet var även att undersöka de upplevda möjligheterna till fysisk aktivitet för personer på äldreboendet. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Två kvinnor och tre män mellan 67-97 år intervjuades. Deltagarna rekryterades via bekvämlighetsurval. Intervjumaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultatsammanfattning: Utifrån frågeställningen uppfattning av fysisk aktivitet framkom följande tre kategorier: ”fysisk aktivitet nu och tidigare”, ”negativa effekter av fysisk aktivitet” samt ”positiva effekter av fysisk aktivitet”. Uttalanden gällande frågeställningen upplevelsen av möjlighet till fysisk aktivitet gav upphov till fyra kategorier: ”boendets resurser”, ”yttre förutsättningar”, ”individens förutsättningar” och ”grad av autonomi”. Slutsats: Stora variationer förekom i uppfattningen av fysisk aktivitet. Allt ifrån den egna vardagsmotionen till en mängd olika organiserade aktiviteter beskrevs. Fysisk aktivitet associerades även med biologiska och psykologiska effekter av träning. Möjligheten till att vara fysiskt aktiv påverkades av individens motivation och grad av autonomi. / Background: Elderly in nursing homes rarely achieves general recommendations for physical activity (PA). This may result in the loss of important functions, which PA can partially reduce. Purpose: To explore older people's perception of PA in a nursing home with the focus "sport and spa". The purpose of this study was also to investigate the perceived opportunities for PA for the elderly in a nursing home. Method: A qualitative study using semi-structured interviews were used. Three men and two women, between 67-97 years old, were interviewed. Qualitative content analysis was conducted. Results: Based on the informants􏰀perception of physical activity, the following three categories emerged: "physical activity now and earlier", "adverse effects of physical activity" and "positive effects of physical activity". Four categories described the experience of the possibility of physical activity among the informants, "the property's resources," "external conditions", "individual circumstances" and "degree of autonomy". Conclusions: Everyday exercise to a variety of organized activities were associated with PA. The concept of PA was also reported to include biological and psychological effects. The ability to be physically active was influenced by the individual's motivation and degree of autonomy.

Background Physiological and psychological changes appear during pregnancy, these affect the well-being of the pregnant woman. Physical activity and exercise has shown positive effects to improve and maintain health.  Aim To investigate the experience of women accomplished physical activity and physical exercise during pregnancy. Design and method The investigation has a descriptive qualitative design. Five women participated in semi-structured interviews. The data processing consisted of a qualitative content analysis with an inductive approach. Results The informants described positive experiences with physical activity and exercise during pregnancy. The participants felt more prepared for childbirth, improved self confidence and more energy. However, to maintain the level of physical activity, it was necessary to adjust the actual physical activity. The decrease in mobility, lead to an increase of mental stress. It was difficult to prioritize between exercise and work. The questioning attitude from family members and others made the woman feel insecure. Conclusion The informants described positive experiences from exercising during pregnancy and also its difficulties. This study can contribute to a better understanding for women who would like to stay active during pregnancy.

När ett barn har ett självskadebeteende påverkas föräldrarna, de hamnar i konflikter med varandra, familjedynamiken vänds upp och ned och syskonen hamnar i skymundan. Sjukskö-terskan har därför en viktig roll, att inte bara vårda och se till det sjuka barnet, utan se famil-jen som en helhet. Författarna till examensarbetet har valt att belysa föräldrars upplevelser av att ha barn med självskadebeteende. I Sverige är psykisk ohälsa bland barn och unga ett växande problem. Personer med självska-debeteende upplever oftast även någon form av psykisk ohälsa. Drygt 2,300 kvinnor och 1,300 män i åldern 15-29 år vårdades år 2011 för själskadebeteende men det finns olika typer av vårdformer samt söker inte alla hjälp, därför finns troligtvis ett stort mörkertal. Självskadebeteende och självmordsförsök ses allmänt som en komplikation vid psykisk ohälsa, där den vanligaste ohälsan är depression. Självskadebeteende och självmordsförsök skall dock inte förväxlas som samma fenomen, då självmordsförsök handlar om att avluta sitt liv. Självskadebeteende definieras med att avsiktligt skada sin kropp, utan avsikt till själv-mord. Föräldrar till barn med självskadebeteende kan känna sig misslyckade och maktlösa. De kän-ner även en skuld och skam över barnets beteende. Det är känslomässigt ansträngande för dem att hantera situationen. Det är därför av stor vikt att de får rätt handledning och stöd för att på bästa sätt kunna hjälpa sitt barn. Föräldrarna kunde känna en avsaknad av kunskap och förståelse gällande deras barns självskadebeteende. Sjukvårdpersonalen kan stötta föräldrarna genom att förmedla kunskap och information. De ska även undervisa, motivera, ge rådgivning samt emotionellt och praktiskt stöd till hela familjen. Insatserna bör utföras av sjuksköterskan i ett nära samarbete med andra yrkesgrupper för att få en så bra familjeorienterad vård som möjligt. / Background: Mental illness is a growing problem in society and is increasingly seen in younger people. Deliberate self-harm is seen as a complication of mental illness. Self-harm means that people intentionally injure themselves as a habit and with more or less severe de-gree, but with no intention to take their own life. Aim: The aim of the study is to illustrate parents’ experiences of their child’s deliberate self-harm behavior. Method: A literature-based study based on analysis of ten qualitative articles. Results: The results are presented in three main themes and ten subthemes. The first main theme is "A roller coaster of feelings", with three subthemes "First battle", "Feelings of guilt and shame" and "Anxiety and fear". The second main theme is "Parenthood and family rela-tionship" with four subthemes "Changing positions of power", "Parents in conflict", "Not being enough as a parent" and "A changed relationship". The last main theme is "Parents ex-perience of support" with three subthemes "The insufficient support", "Feeling seen" and "To get support from the surroundings". Conclusion: Health care professionals need to create a good relationship with both parents and patients, which can be done by meeting the parents' feelings and being responsive.

Bakgrund : Vid hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor degraderade, de får sämre behandling jämfört med män, mindre forskning sker på kvinnor och de får oftare fel eller ingen diagnos. I och med att mannen varit normen och referensramen, behandlas även kvinnor efter samma kriterier. Kvinnors symtom på hjärtinfarkt skiljer sig från mannens. Syftet : Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt. Metod : Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i elva kvalitativa artiklar. Resultat : Kvinnor upplevde fysiska symtom från olika delar av kroppen, det kan vara från mag-tarmkanalen, extremiteter och bröstregionen. De förnekar symtomen och försöker komma på orsaker till varför de uppstår. Vården ger bristfällig information och tar dem inte på allvar vilket leder till osäkerhet. Kvinnor mår fortfarande dåligt flera månader efter infarkten och har svårt att klara vardagen. De behöver stöd från familjen som kan stötta och finnas till, även om de inte alltid berättar hur de mår. Slutsats : Kvinnor upplever en rad olika symtom när de drabbas av hjärtinfarkt och symtom kan uppstå från olika delar på kroppen, inte bara i bröstregionen. De upplever också att vårdpersonalen ger bristfällig information och inte tar dem på allvar när de söker för sina symtom. Många kvinnor har kvarvarande symtom flera månader efter infarkten. / Background : When it comes to heart disease, women are degraded. Women get worse treatment, more often wrong or no diagnosis and research is less in women. As the man is the norm and reference the women also get treated after the same criteria. Women’s symptoms are different compered to men. Aim : The aim of this study was to explore women’s experiences of suffering from a myocardial infarction. Methods : The design is a literature review. Data collection occurred in the databases Cinahl and PubMed which resulted in eleven qualitative articles. Result s: Women experienced symptoms from different parts of the body, which may be from the gastrointestinal area, extremities and breast region. They deny the symptoms and try to find reasons why they occur. Care provides give lack of information and does not take them seriously, which causes women to feel insecure. Women still feel bad several months after the infarction and have difficulty coping with everyday life. They need support from the family that can give them support and help, although they do not always tell family how they feel. Conclusion : Women experience a variety of symptoms when they suffer from myocardial infarction, and symptoms may start from different parts of the body, not just in the breast region. They also experience that the caregiver provides inadequate information and do not take them seriously when they seek medical care. Many women have remaining symptoms several months after the infarction.

Background: Miscarriage is also called spontaneous abortion and occurs in about 20 percent of all pregnancies. The majority of miscarriages occur before 12 weeks of pregnancy and the main causes are chromosomal abnormalities or damage to the fertilized egg. Aim: The purpose of this study was to describe women's experiences when they suffer a miscarriage and treatment from the medical staff during miscarriage. And to describe the data collection methods used in the included articles. Methods: A descriptive literature study based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The CINAHL database was used for the article search and the keywords that was used were: Miscarriage and Experience. Main results: The result described the women who had suffered from a miscarriage experienced physical and mental pain.The miscarriage was described as a loss and crushed ambitions for the future. Emotions such as shame and guilt were common. Miscarriage was seen as a traumatic experience for the affected woman. Experiences as loneliness and omission were common, and that the women’s physical and mental pain was overlooked by the medical staff. Lack of empathy and compassion affected the women negatively. If themedical staff confirmed the grief it helped the women with their physical and emotional needs. Perceptions and feelings of security occurred when the women had a prior relationship to the obstetrician, who then knew their history and background. The data collection method used in all articles were individual audio recorded interviews. Conclusion: The conclusion to be drawn from this study is that the women who suffered miscarriages was affected both physically and mentally. The response and relevant information from the nursing staff has a major impact on how women perceive their situation when they have suffered a miscarriage. / Bakgrund: Missfall benämns även som spontan abort och inträffar i omkring 20 procent av alla graviditeter. Majoriteten av alla missfall sker innan graviditetsvecka 12 och de främsta orsakerna är kromosomavvikelser eller skador på det befruktade ägget. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser när de drabbas av missfall och bemötandet från vårdpersonal vid missfall. Samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Cinahl användes för artikelsökning med sökorden:Miscarriage och Experience. Huvudresultat: Resultatet beskriver hur kvinnor som drabbats av missfall upplever både fysisk och psykisk smärta. Missfallet beskrevs som en förlust och framtidsplaner som krossades. Känslor som skam och skuld var vanligt förekommande. Missfall sågs som en traumatisk upplevelse för den drabbade kvinnan. Upplevelser som ensamhet och utelämnande var vanligt förekommande, samt att kvinnornas fysiska och psykiska smärta förbisågs av vårdpersonalen. Brist på empati och medlidande påverkade kvinnorna negativt. Genom att vårdpersonalen bekräftade sorgen hjälpte det kvinnorna med deras fysiska och emotionella behov. Upplevelser av trygghet förekom när kvinnorna hade en tidigare relation till obstetrikern, som då kände till deras historia och bakgrund. Den datainsamlingsmetod som använts i samtliga artiklar var individuella ljudinspelade intervjuer. Slutsats: Slutsatsen som kan dras av denna litteraturstudie är att kvinnorna som drabbats av missfall påverkas både fysiskt och psykiskt. Bemötandet och relevant information från vårdpersonalen har en stor inverkan på hur kvinnorna upplever sin situation när de drabbats av missfall.

När restaurangguiden Guide Michelin utdelar de prestigefyllda stjärnorna är det endast matenoch drycken som ska bedömas. Vid ett besök på en stjärnkrog möter vi emellertid en helhet iform av en atmosfär som vi upplever genom våra sinnen (syn, hörsel, känsel, lukt och smak).Upplevelsen av mat och dryck är en multisensorisk upplevelse som skapas via neurologiskaprocesser i hjärnan. Det innebär att allt runtomkring oss som vi registrerar med våra sinneninnan, samt medan vi äter och dricker kommer att påverka hur vi upplever maten ochdrycken. Därför kan det ifrågasättas om det möjligtvis kan finnas andra faktorer som påverkarGuide Michelins bedömning? Kan musik ha en inverkan?Denna studie har undersökt hur stjärnkrogar kan utveckla måltidsupplevelsen med inriktningpå hur musik kan förhöja upplevelsen av mat och dryck.Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra stjärnkrogar i Stockholm. Dessutom görstudien en kartläggning av och ger en inblick i den forskning som försöker hitta sambandmellan musik, mat och dryck.Resultatet från studien visar att det är möjligt för stjärnkrogar att använda sig av musik iutformandet av måltidsupplevelsen för att förhöja upplevelsen av mat och dryck. Det har dockinte varit möjligt att utforma en konkret modell för hur det ska gå till, utan endastrekommendationer och förslag ges. Rekommendationerna och förslagen skulle även innebäraatt de undersökta stjärnkrogarna behöver ändra sina nuvarande arbetssätt.Ett behov av ytterligare forskning ses som nödvändig innan forskningen om hur musik kanpåverka upplevelsen av mat och dryck kan få ett större praktiskt tillämpningsområde. / When the restaurant guide Michelin awards its prestigious stars, the review is to be based solelyon the quality of food and beverages. However, visiting a starred restaurant, the visitor enters awhole atmosphere experienced through all senses (sight, hearing, touch, smell and taste). Theexperience of food and beverages is multi-sensorial stemming from neurological processes inthe brain. Hence, everything our senses register before and during the meal will affect ourexperience of what we are eating and drinking. In light of this, questions can be raised aboutthe reviews of the Michelin Guide – are there perhaps other factors besides the quality of thefood and beverages influencing the assessment of the restaurants? Can music be such aninfluence?This study has examined in which ways Michelin starred restaurants can develop the mealexperience, specifically how music can enhance the experience of food and beverages.Semi-structured interviews have been conducted with four Michelin starred restaurants inStockholm. Moreover, the study aims to outline previous research connecting food, beveragesand music.The result of the study shows the possibility for Michelin starred restaurants to use music as anenhancement in the creation of the experience of food and beverages. A construction of anexplicit model for restaurants hasn't been possible. The study contains generalrecommendations and suggestions, which in turn would require changes in star restaurants’work methods.Additional research is seen as necessary before the study of the influence of music on the mealexperience can have a broader practical application.

The overall aim of the thesis was to explore the perspectives of Chinese women with gestational diabetes mellitus (GDM) focused on their beliefs about health and illness and self-care behavior, the quality of care in China, and their lived experience.                       All the studies were conducted with qualitative methodology using individual interviews. Data were collected in obstetric clinics or wards at three different hospitals or the participants’ workplaces in the south east of China. Content analysis, according to Mayring, was used for data analysis in Study І (15 interviews) and Study II (17 interviews). Content analysis, according to Graneheim & Lundman, was used for data analysis in Study III (44 interviews). In Study IV (18 interviews), data were analyzed by using phenomenological hermeneutics, according to Lindseth & Norberg.      Three styles of beliefs about GDM among the Chinese women were explored in the thesis: GDM should be considered seriously; GDM was not a severe illness; and GDM was nothing to worry about. Correspondingly, three self-care behavior models were revealed: women strove to control GDM, and maintained their blood glucose values at a normal level; or women tried to control GDM based on the knowledge they received, but some of them felt helpless because the blood glucose level could not be maintained within the normal range; or women almost ignored GDM. They mainly sought help from professional sector and popular sector, and regarded health professionals and husbands as important people. They showed, however, that they sought a balance between following professionals’ advice and avoiding practical difficulties, which demonstrated the influence of health professionals, people around, and Chinese culture. The thesis highlighted a lack of knowledge, a lower level of risk awareness and poor self-care behavior among the women with GDM, as well as a lack of professional care resources for GDM and the lack of high-quality personalized care for the women. The core problem could be an resource imbalance between over-stretched hospitals and low-efficiency under-utilized primary healthcare centers. Their lived experience showed an eagerness to be cared for.     The thesis highlighted women’s call for caring care in China. The care of GDM for these women can most likely be improved by reform of clinical practice, particularly in primary healthcare services. It is necessary to increase the number of health professionals and material resources to a reasonable level, and to strengthen caring care in China.

Background: Each year, thousands of patients around the world receive a new heart through heart transplant surgery. This is a lifesaving action and is most common among people with a heart disease that has led to a severe and non-treatable heart failure, for instance cardiomyopathy. But the process of receiving a new heart comes with challenges and the patients can experience emotional and physical difficulties. Aim: The aim of this study was to illuminate adult patients' experiences after heart transplantation. Method: A literature-based study was conducted and fourteen scientific qualitative articles were analyzed with a qualitative approach. Results: After analyzing the results, three main themes emerged; "To receive someone else's heart", "Learning how to live" and "To experience difficult emotions". Each main theme had three significant subthemes. The findings showed that a diversity of experiences arose among the patients after undergoing heart transplant surgery. They experienced gratitude, faith, concern, existential thoughts and sadness. They expressed support and the pursuit of gaining control in daily life as meaningful and essential. But they also had to handle limitations in their lives concerning the medical treatment, the continuous follow-ups and the diet restrictions. Conclusion: As a nurse it is fundamental to see the heart transplant patient as a unity and a unique person. Thus it is important to notice the patients' psychological difficulties that can arise after heart transplantation and not only observe the physical problems. Communicate with the patients in a motivating and caring way and try to understand their individual experiences of the situation in order to promote their health. In that way we can lay a valuable foundation for nursing.

Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som går i skov och är annorlunda från person till person i hur länge det håller i sig och hur pass allvarligt depressionen anses vara. För varje nytt skov en person får så ökas risken för framtida skov som kan bli allt mer allvarligare och därmed svårare att återhämta sig från. Då depression är en vanlig sjukdom som blir allt vanligare så finns det ingenstans inom vården där en sköterska inte kommer att möta dessa människor.   Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda människor som har depression samt beskriva vilka undersökningsgrupper som finns i de valda artiklarna.   Design: En beskrivande litteraturstudie.   Resultat: Sjuksköterskor kände sig säkra i att känna igen depressionssymtom, men ändå förblev många depressionstillstånd odiagnostiserade och obehandlade. Frustration kring sjukdomen och dess behandling uppstod då det inte fanns tid eller rätt kunskap för att kunna hantera det. Viljan att lära sig mer och vara lyhörda för patienternas behov fanns vilket hänvisade till ett behov av att ha en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Det var en tydlig dominans av kvinnor i de 10 utvalda artiklarna. Det fanns allt från nyanställda sköterskor till sjuksköterskor som arbetat i flera år även om de flesta av deltagarna i de olika studierna var i medelåldern.   Slutsats: Sjuksköterskor upplever frustration och maktlöshet när de vårdar människor med depression vilket leder till känslan av stigmatisering och dåliga relationer mellan vården och patienten. Viljan att bli bättre på att känna igen depression och kunna vara ett stöd för människorna med sjukdomen finns hos sköterskorna, men bristen på tid, kunskap och kommunikation gör att sjuksköterskor känner att de inte kan hantera patienterna och blir otrygga i sin arbetsroll som vårdare. / Background: Depression is a mental illness that relapses and is different from person to person in how long it lasts and how serious the depression is considered. For each new relapse a person has the risk of future relapses increased which can become more serious and more difficult to recover from. Considering that depression is a common disorder that is becoming more common, there is no place in health care where a nurse will not meet these people.   Aim: To describe how nurses experience caring for people who have depression. The aim is also to describe the study groups of the selected articles.   Design: A descriptive study of literature.   Findings: Nurses felt confident in recognizing symptoms of depression, but many depressions remained undiagnosed and untreated. Frustration towards the disease and its treatment were experienced since there was no time or the right knowledge to be able to handle depressed patients. The desire to learn more and be empathetic to the needs of patients was present which supported the need for a good relationship between the nurse and the patient. There was a dominance of women in the 10 selected articles. Everything from newly hired nurses to nurses who've worked for several years participated although most of them were middle-aged.   Conclusion: Nurses are experiencing frustration and powerlessness when they care for people with depression, which leads to the feeling of stigmatization and poor relationships between nurse and patient. The desire to become better at recognizing depression and be a support for people with the disease exists, but the lack of time, knowledge and communication makes nurses feel insecure in their role as caregivers.