Den här uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet Krigsvetenskap under författarens studier på Yrkesofficersprogrammet 2006-2009 till arméteknisk officer. I Ammunitions- och minröjning i modern konflikt ges läsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften är att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan ställas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försåt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrån sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen på området. Prediktionerna innefattar bland annat tydligare teknisk stödorganisation och multisensorplattformar för detektion, lokalisering och klassificering av minor, ERW och IED. I texten redovisas viss forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och visst arbete vid Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC). / This essay is written in the course of War science during the author’s studies to become an Officer in the technical corps, in the Swedish armed forces. Due to the descriptive method in Explosive Ordnance Disposal and demining in modern conflict the reader gets an exposé of the basics, history, and present time features for the Swedish EOD- and Demining personnel. The main purpose with this essay is to discuss the problems that Swedish Explosive ordnance clearance (EOC) personnel might encounter in their current daily service. The opportunities for parts of the supporting technical corps and the technical equipment for detecting, locating and classifying mines, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) and booby-traps to be at hand in the process of solving these problems are also discussed. From interviews and literature studies the author conducts predictions of the development in the subject area. The predictions contains amongst others a more understandable supporting technical corps and multi-sensing-platforms for detecting, locating and classifying mines, ERW, IED and booby-traps. Some of the research that the Swedish defence research agency (FOI), the Swedish Defence Material Administration (FMV) and the Swedish EOD- and Demining Centre (SWEDEC) have produced is presented in the essay.

<p>I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå. Min- och amröjledaren kan i sin tur utbilda och ge soldaterna den reella kompetens som behövs på enbart fyra veckor, ca 130h stimmar. Utbildningen som krävs är grundkursen Minröjning Manuella Metoder(MMM). För att fullt ut kunna nyttja förmågan krävs det att gruppen tillförs viss ammunitionsröjningsutrustning, bland annat extra tänd- och sprängmedel. Effekten man vinner på tillförsel av minröjningskompetensen är kopplat mot förbandets förmåga till okonventionellt uppträdande samt möjligheterna att ta ytterligare steg innanför motståndarens beslutscykel.</p> / <p>In today’s conflict areas the remnants of war, mines and unexploded ordnance (UXO) is a common problem for the civilian population. These remnants also pose a great threat for the military units who work in the area to create peace, stability and security for the people. The purpose of this essay is to discover if and how it is possible to solve eventual problems associated with remnants of war in conflict areas, without the support of Explosive Ordnance Disposal (EOD) teams. My research has explored if it is possible to implement mine clearance and ammunition disposal on a squad without loosing additional competence and focus from the squad’s main field of service. Additional research has been carried out to ascertain the lowest level of competence necessary to work within the field of mine clearance and ammunition disposal, and what education is needed. My thesis aims to answer, if it is possible within the frame of the Army Ranger Battalion 09, to educate a soldier on a squad to have the ability and competence to do work within the field of mine clearance and ammunition disposal? If yes, what additional equipment should be added to the squad, to be able to perform that task? My conclusion is that it is possible to achieve by adding a mine clearance and ammunition disposal leader to the Battalion staff who can educate, train and give the soldiers the proper education in four weeks (approximately 130h). The education required to achieve this goal is the course, Mine clearance Manuel Methods (MMM). To use this ability it is necessary to equip the group with some additional and specific disposal-equipment (i.e. extra explosives.) The main effort gained from implementing this ability on a ranger squad is the Ranger Battalion’s overall ability to operate and appear in unexpected areas, and to get inside the enemy’s OODA-LOOP.</p>

I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå. Min- och amröjledaren kan i sin tur utbilda och ge soldaterna den reella kompetens som behövs på enbart fyra veckor, ca 130h stimmar. Utbildningen som krävs är grundkursen Minröjning Manuella Metoder(MMM). För att fullt ut kunna nyttja förmågan krävs det att gruppen tillförs viss ammunitionsröjningsutrustning, bland annat extra tänd- och sprängmedel. Effekten man vinner på tillförsel av minröjningskompetensen är kopplat mot förbandets förmåga till okonventionellt uppträdande samt möjligheterna att ta ytterligare steg innanför motståndarens beslutscykel. / In today’s conflict areas the remnants of war, mines and unexploded ordnance (UXO) is a common problem for the civilian population. These remnants also pose a great threat for the military units who work in the area to create peace, stability and security for the people. The purpose of this essay is to discover if and how it is possible to solve eventual problems associated with remnants of war in conflict areas, without the support of Explosive Ordnance Disposal (EOD) teams. My research has explored if it is possible to implement mine clearance and ammunition disposal on a squad without loosing additional competence and focus from the squad’s main field of service. Additional research has been carried out to ascertain the lowest level of competence necessary to work within the field of mine clearance and ammunition disposal, and what education is needed. My thesis aims to answer, if it is possible within the frame of the Army Ranger Battalion 09, to educate a soldier on a squad to have the ability and competence to do work within the field of mine clearance and ammunition disposal? If yes, what additional equipment should be added to the squad, to be able to perform that task? My conclusion is that it is possible to achieve by adding a mine clearance and ammunition disposal leader to the Battalion staff who can educate, train and give the soldiers the proper education in four weeks (approximately 130h). The education required to achieve this goal is the course, Mine clearance Manuel Methods (MMM). To use this ability it is necessary to equip the group with some additional and specific disposal-equipment (i.e. extra explosives.) The main effort gained from implementing this ability on a ranger squad is the Ranger Battalion’s overall ability to operate and appear in unexpected areas, and to get inside the enemy’s OODA-LOOP.

I arbetet görs en ansats att utveckla verktyg för dimensionering av skyddsåtgärder vid röjning av RSV-ammunition. Till skillnad mot övriga verkansformer så saknar ammunitionsröjaren idag beräkningsmodeller eller annat adekvat stöd för fastställande av maximalt riskområde respektive för dimensionering av skadebegränsande åtgärder vid röjning av ammunition innehållande riktad sprängverkan. Arbetets fokus utgår från den militära nyttan med ett sådant verktyg, då en anpassning till röjningsverksamhetens informationstillgång, tidsförhållanden, arbetsmetodik och tekniknivå är direkt avgörande för om ett verktyg kan anses ändamålsenligt eller ej. Resultatet utgörs av förslag på två kompletta verksamhetsanpassade verktyg. Det första i form av en beräkningsmodell för dimensionering av skadebegränsande åtgärder, vilken kombinerar RSV-strålens penetrationsförmåga med detonationsavståndets inverkan. Det andra verktyget är en enkel modell för bedömning av det maximala riskområde som en RSV-stråle kan ge upphov till, vilken baseras på det dimensionerande strålsegmentets ballistiska bana. / This thesis is an attempt to develop models for design of protective measures during clearance of shaped charge ammunition. Unlike for other hazards, the EOD personnel are lacking adequate means for the establishment of the maximum hazardous area and for the design of measures for hazard confinement against the shaped charge effect. The development of the models is based on the military utility, by consideration of the limited information availability, the short time frames, the working methods and the technology level that are characteristic for EOD operations. The result is a suggestion of two complete and adapted tools for the design of protective measures. The first tool is a model for the design of measures for hazard confinement, which combines the jet penetration depth with the influence of the stand-off distance. The second tool is a simple model for estimation of the maximum hazardous area generated by the shaped charge jet, which is based on the trajectory of the most critical jet segment.