<p>Outsourcing är ett begrepp som blir allt vanligare i företag. Ett vanligt argument för att man väljer att outsourca vissa delar av verksamheten, är att det ger en möjlighet till att fokusera på kärnverksamheten och därmed uppnå större konkurrenskraft. Studien syftar till att undersöka hur externa designers kan skapa en visuell identitet på produkten, samt vilka faktorer är viktiga då externa designers ersätter en in-house designavdelning. En kvalitativ fallstudie har genomförts på DUKA, Axcent of Scandinavia och Gant. I dessa fall har alla på något sätt kontrakterat ut antingen hela eller delar av sin designverksamhet. För att på ett framgångsrikt sätt kunna besvara det angivna syftet upprättades en teoretisk referensram samt en börmodell för att belysa vilka faktorer som enligt teorin är väsentliga när externa designers ersätter en</p><p>in-house designavdelning. Studien har utförts genom intervjuer och enkätundersökningar, där en analys sedan upprättats för att belysa om det finns ett gap mellan vad företaget vill att produkten ska förmedla och kundernas uppfattning om produkten.</p><p>Studien visar att en rad faktorer kan urskiljas och att dessa är viktiga när företaget tar in extern designer. Det är viktigt att företaget arbetar integrerat, processtyrt och med långsiktiga relationer för att kunna föra över den tysta kunskapen. Därmed kan designkonsulten skapa en visuell identitet som stämmer överens med företagets profil. Detta gäller dock endast för de kunder som köpt produkten. Problematiken får ett större perspektiv då företaget ska kommunicera till de kunder som sett men ej köpt produkten. Här blir gapet större mellan den visuella identiteten och imagen. Därmed går det dock inte att endast utifrån ett motiv härleda lyckade samarbeten mellan företag och designkonsulter. För att designkonsulten ska skapa en visuell identitet på produkten som stämmer överens med företagets profil bör istället ett flertal andra faktorer beaktas.</p>

<p>I denna uppsats undersöks hur olika egenskaper påverkar marknadsvärdet på hus i Uppsala Län med en tyngdpunkt på tillgänglighetsspecifika egenskaper. Variationer i pris skattas utifrån en hedonisk modell, som därigenom används för att härleda hushållens betalningsvilja för de studerade egenskaperna. Syftet är att utreda om tillgängligheten till externa handelscentrum har någon signifikant inverkan på hushållens betalningsvilja vid husköp. Resultaten visar att en sådan inverkan finns, och att för avstånd från och med två kilometer så har större avstånd en negativ effekt. För avstånd närmare än två kilometer övergår effekterna till att vara negativa för husets marknadsvärde, något som antas vara kopplad med de negativa externaliteter som externa handelscentrum medför.</p>

Outsourcing är ett begrepp som blir allt vanligare i företag. Ett vanligt argument för att man väljer att outsourca vissa delar av verksamheten, är att det ger en möjlighet till att fokusera på kärnverksamheten och därmed uppnå större konkurrenskraft. Studien syftar till att undersöka hur externa designers kan skapa en visuell identitet på produkten, samt vilka faktorer är viktiga då externa designers ersätter en in-house designavdelning. En kvalitativ fallstudie har genomförts på DUKA, Axcent of Scandinavia och Gant. I dessa fall har alla på något sätt kontrakterat ut antingen hela eller delar av sin designverksamhet. För att på ett framgångsrikt sätt kunna besvara det angivna syftet upprättades en teoretisk referensram samt en börmodell för att belysa vilka faktorer som enligt teorin är väsentliga när externa designers ersätter en in-house designavdelning. Studien har utförts genom intervjuer och enkätundersökningar, där en analys sedan upprättats för att belysa om det finns ett gap mellan vad företaget vill att produkten ska förmedla och kundernas uppfattning om produkten. Studien visar att en rad faktorer kan urskiljas och att dessa är viktiga när företaget tar in extern designer. Det är viktigt att företaget arbetar integrerat, processtyrt och med långsiktiga relationer för att kunna föra över den tysta kunskapen. Därmed kan designkonsulten skapa en visuell identitet som stämmer överens med företagets profil. Detta gäller dock endast för de kunder som köpt produkten. Problematiken får ett större perspektiv då företaget ska kommunicera till de kunder som sett men ej köpt produkten. Här blir gapet större mellan den visuella identiteten och imagen. Därmed går det dock inte att endast utifrån ett motiv härleda lyckade samarbeten mellan företag och designkonsulter. För att designkonsulten ska skapa en visuell identitet på produkten som stämmer överens med företagets profil bör istället ett flertal andra faktorer beaktas.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005. I undersökningen beaktades bland annat för- och nackdelar med revisionsplikten. Undersökningen slog till slutligen fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten, inledningsvis för de allra minsta aktiebolagen. Revisionspliktens avskaffande skulle förmodligen innebära stora förändringar för olika intressenter. Interna intressenter kan vara ägare, anställda, företagsledning och externa intressenter kan vara kunder, myndigheter, kreditgivare, leverantörer och banker. Skatteverket är förmodligen den största externa intressenten men även kreditgivare och ekobrottsmyndigheten är viktiga intressenter och dessa behöver därefter ett bra verktyg för att öka tryggheten och kvalitén i årsredovisningar från mikrobolagen. Försvinner ett verktyg som revisionsplikten, går våra funderingar till hur förändringen kommer att påverka skatteverkets, ekobrottsmyndigheternas och kreditgivarnas organisation och dess resurser samt hur viktigt detta verktyg är inom den fortlöpande verksamheten. Uppsatsen syftar därför till att undersöka externa intressenters åsikter om effekterna av revisionspliktens avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat 2 banker, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Andra källor som används är bland annat redan befintlig teori och denna applicerades sedan i författarnas intervjuer, för att se om den överensstämmer med verkligheten. Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men inget förändringsarbete har påbörjats. Kreditgivarna vill först se hur marknaden kommer att reagera på revisionspliktens avskaffande. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas och även ha ökade skrivbordskontroller. Ekobrottsmyndigheten kommer inte att tillföra några nya resurser för tillfället men ser man en tendens till att oavsiktlighets eller oaktsamhetsbrott ökar kommer ekobrottsmyndigheten bemöta detta genom ökade resurser. Alla fyra respondenterna var eniga om att revisionsplikten bör vara kvar för alla aktiebolag.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där. Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.

I denna uppsats undersöks hur olika egenskaper påverkar marknadsvärdet på hus i Uppsala Län med en tyngdpunkt på tillgänglighetsspecifika egenskaper. Variationer i pris skattas utifrån en hedonisk modell, som därigenom används för att härleda hushållens betalningsvilja för de studerade egenskaperna. Syftet är att utreda om tillgängligheten till externa handelscentrum har någon signifikant inverkan på hushållens betalningsvilja vid husköp. Resultaten visar att en sådan inverkan finns, och att för avstånd från och med två kilometer så har större avstånd en negativ effekt. För avstånd närmare än två kilometer övergår effekterna till att vara negativa för husets marknadsvärde, något som antas vara kopplad med de negativa externaliteter som externa handelscentrum medför.

During the period 2009-2013, investments in the Swedish national grid increase by a factor of ten compared to previous years. In order to fulfil their mission to manage the national grid in a safe, efficient and environmentally sound way, Svenska Kraftnät (Swedish National Grid) needs to take all these perspectives into account while planning new investments. To compare and relate perspectives of technology, economy and environment the same yard stick must be used. That yard stick is commonly money. A problem arises however as environmental issues are difficult to price. The purpose of this master’s degree project was to develop a tool for evaluation of environmental impact related to investments in the Swedish national grid. It was initiated by and conducted at the unit for Grid development at Svenska Kraftnät. A life cycle perspective  was used and the following stages were identified: material production, construction, operation and decommissioning. The environmental impact from these stages was sorted into ten impact categories using the LCIA method ReCiPe 2008 and then two economical evaluations were performed: one at midpoint level and one at endpoint level. Also included in the evaluation were the change in power losses or in the power production mix and the visual impact coming from overhead transmission lines. The tool was implemented in Excel and offers the possibility to evaluate the environmental impact from five different power line technologies (per km), substation line bays (per bay), transformers (per piece) and reactors (per piece). The main results show that AC land cable has a significantly higher environmental impact and cost than the other power line technologies. Material production and construction are the life cycle stages that contribute the most to the environmental cost. The impact categories that affect the environmental cost the most are climate change (for midpoint evaluation) and resource depletion (for endpoint evaluation). When the investment affects the power production mix, e.g. by changing the transmission capacity to another country, the subsequent environmental impact can be very influential on the total environmental cost of the investment.

Transportstyrelsen vars verksamhetsidé är att "utveckla ett tillgängligt transportsystem med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa", blev den 1 januari 2011 till stor del avgiftsfinansierad istället för anslagsfinansierad. Målet är att de olika transportslagen inom Transportstyrelsens verksamhet ska få mer lika villkor, och att avgifterna ska finansiera verksamheten. Då finansieringsförändringen ovan innebär ökade kostnader för transportbolagen är syftet med denna uppsats att analysera och utvärdera tänkbara förändringar i pris och utbud och därefter utvärdera hur detta påverkar efterfrågan på bussresor och därigenom samhället. Eftersom transportsektorn till stor del finansieras av subventioner ämnar vi även att undersöka hur ett borttagande eller minskande av dessa kan påverka pris och utbud för att sedan utvärdera efterföljande förändringar i efterfrågan på bussresor och hur samhället därmed skulle påverkas. Utifrån teori om efterfrågan på transport och efter genomförda tester och utvärderingar av olika kombinationer av relevanta förklaringsvariabler valdes en efterfrågemodell för den lokala och regionala kollektivtrafiken med förklaringsvariablerna biljettpris, utbudet av resor, befolkningens storlek och resor i föregående period. Denna modell användes för att analysera förändringar i pris, utbud och därmed efterfrågan av bussresor till följd av både avgiftsinförandet samt borttagandet och minskandet av subventionen. Resultaten av vår analys visar på att avgiftsinförandet inte har någon väsentlig effekt på pris, utbud och efterfrågan. Däremot leder ett borttagande eller minskande av subventionen till förändringar i form av stora prishöjningar och utbudsminskningar vilket har en stor negativ effekt på efterfrågan på bussresor. Detta leder till mer ojämlika transportvillkor i samhället då äldre, personer med funktionshinder och personer med lägre inkomst får svårare att transportera sig. Det leder också till att de externa effekterna så som buller, föroreningar och olyckor ökar då människor i större utsträckning använder bil istället för kollektivtrafik.

Syftet med uppsatsen är att beskriva rekryteringsprocessen och i synnerhet att identifiera avgörande faktorer i processen och dess omgivning som kan kopplas till ett talangfokus. Det vi kommit fram till är att rekryteringsprocessen påverkas av en rad faktorer som tar sin utgångspunkt i några stora samhälleliga tendenser. Dessa tendenser kräver vissa förändringar i processen som gör att orden talang, kreativitet och stjärna börjat användas som profilering för företag då syftet är att locka till sig kompetent personal från 80-talistgenerationen.

<p>Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där.</p><p>Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.</p>