Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kunskapens betydelse för personer med födoämnesallergi, samt när det gäller förebyggande av anafylaxi. Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie, där totalt tretton kvantitativa och två kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var Pubmed, Elin@dalarna och CINAHL. Resultatet visade att beträffande kunskapens betydelse var majoriteten av de medicinska frågorna i en studie som besvarades via Internet frågor som berörde födoämnesallergi och allergiska reaktioner. Över hälften av ungdomarna uppgav att deras livskvalitet och hälsa påverkades och ovissheten och okunskapen om allergin påverkade deras livskvalitet negativt. Det visade sig även att endast en fjärdedel av läkarna gav detaljerad undervisning och information om hur viktigt det var med undvikande av allergen vid födoämnesallergi. Beträffande kunskapens betydelse vid förebyggande av anafylaxi visade flera studier att anafylaxi var vanligt förekommande hos vuxna och ungdomar med födoämnesallergi. Ungdomar hade otillräcklig kunskap om anafylaxi och hälften av ungdomarna uppgav att de ätit de födoämnen de var allergiska emot. Anvisningar och information om akuta födoämnesreaktioner var låg hos vuxna och tonåringar upplevde ett stort behov av undervisning, då de tog mer risker än vuxna.

In this essay I have investigated how two families, with children, who have food allergies, experience what support and what treatment they get in preschool for their difficulties. I have interviewed two children and two parents. The study shows that the interviewed parents believe that more knowledge in the community and among staff in preschool, about food allergies, is needed. Parents wish that the staff should write an action plan that describes how to deal with children who have food allergies and that preschool invites parents and children to record results. It is important to consider an inclusive attitude so that children don’t feels excluded. There is some research going on around this subject and researchers agree that the incidence of food allergies in the society is growing, but that it is difficult to be able to present a certain theory why, and what the underlying factors are. The most probable cause can be our hygiene, our many times excessive cleanliness, we do not get in contact with enough bacteria, which upsets the balance of our immune defence. Our immune system gets too little stimulation of bacteria, and as a result, food allergies can occur. Progress in science today offers some opportunities to understand the origin behind food allergies but knowledge is inadequate it is not known what factors contribute to sensitization and development of the regulatory mechanisms of the individual as to why an allergic reaction occurs or not allergic reaction occurs or not.

"A preschool for all", as often referred to by politicians, means that preschool should be an activity that is inclusive and adapted to each child's individual needs, prerequisites and abilities. But how does it actually work with inclusion in practice? Our study aims at gaining insight into how caregivers of children with food allergies experience the treatment and inclusion of preschools in children with food allergy. It also aims at gaining into if educators think they have sufficient knowledge in the subject and how to best respond and include children with these special needs. The study was conducted through a total of eight qualitative interviews with both caregivers and educators around the Stockholm area. For the theoretical part of this study we have chosen the developmental egological model, which in its entirety is based on the individual´s interaction with the environment. The result shows that the perceptions look a bit different, but most caregivers still think that cooperation with preschool works well, although knowledge about food allergy is not always there. Educators also find themselves having similar views. Everybody believes that it is the ultimate responsibility of the chef to ensure that all children are included in meal situations. Most educators also say that the knowledge they received came primarily from the caregivers of children with food allergies. None of the educators have gained knowledge through the workplace.

Födoämnesallergi är en dold sjukdom som inte blir synlig förrän individen utvecklar en allergisk reaktion. Därifrån kan det snabbt handla om liv och död. Kroppens fysiska reaktion är väl utforskad och trots det, är hur sjukdomen påverkar patientens livssituation relativt outforskat. Omvårdnadslitteratur inom risker och åtgärder vid allergi nämner ytterst lite om födoämnesallergi. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter och uppfattningar av att leva med IgE-medierad födoämnesallergi. Genom en litteraturstudie framstod fyra teman: Rädsla och förlust av säkerhet, Att hantera vardagen, Betydelsen av information vad gäller märkning av livsmedel och Vikten av stöd från omgivningen. Upplevelsen av att inte ha kontroll, en ständig risk för oanade reaktioner, att inte alltid ha förståelse och behöva försvara sina behov, gav en negativ emotionell respons. Påverkan på livssituationen jämfört mellan lätt födoämnesallergi och svår födoämnesallergi var markant. Vägen tillbaka till en fungerande vardag bestod av strategier, förståelse, samt försoning. Ändå fanns hinder i omgivningen kvar. Kunskapen som genererades från studien är viktig för att sjuksköterskan ska kunna vårda en födoämnesallergisk patient utan att hindra läkande och känsla av säkerhet. Samhället behöver möta patientgruppens behov genom anpassning för att livskvalitet ska kunna uppnås. / Food allergy is a hidden disability that does not become visible until the individual develops an allergic reaction. From there on it can quickly become a matter of life or death. The physical response has been well researched and yet how the disease affects the patient’s life situation is relatively unexploded. Nursing literature regarding allergy risks and interventions mention little about food allergy. The aim of the study was therefore to highlight patients’ experiences and perceptions of living with IgE-mediated food allergy. Through a literature study four themes emerged: Fear and loss of security, Managing everyday life, Importance of information regarding labeling of food and The importance of support from others. The experience of not having control, a constant risk of unsuspected reactions, not always having an understanding from others and having to defend their needs gave a negative emotional response. The way back to an ordinary living consisted of strategies, understanding and reconciliation, yet there were still obstacles left in the environment. The knowledge of this study can be used in caring for a food allergic patient without jeopardizing healing process and feeling of security. The society needs to meet the patient group’s needs through adaptation, to achieve quality of life.

Födoämnesallergin i samhället ökar och det sker i en alarmerande hastighet. Samtidigt har mängden allvarliga reaktioner som sker till följd av födoämnesallergin fördubblats. En av anledningarna som framkommer är att maten inte alltid är säker. Vissa människor kan reagera på ämnen som finns i maten. I hem- och konsumentkunskap, där mat och måltider utgör en central del, möter läraren elever med födoämnesallergier och behöver information för att kunna skapa en inkluderande undervisningFödoämnesallergin i samhället ökar och det sker i en alarmerande hastighet. Samtidigt har mängden allvarliga reaktioner som sker till följd av födoämnesallergin fördubblats. En av anledningarna som framkommer är att maten inte alltid är säker. Vissa människor kan reagera på ämnen som finns i maten. I hem- och konsumentkunskap, där mat och måltider utgör en central del, möter läraren elever med födoämnesallergier och behöver information för att kunna skapa en inkluderande undervisning.