Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar världen över och livsstilsförändringar är ofta en del av behandlingen då hälsosamma levnadsvanor minskar risken för senkomplikationer. Att diagnostiseras med diabetes mellitus typ 2 och att förändra levnadsvanor kan innebära att personen genomgår olika former av transition. Sjuksköterskan har en viktig del i omvårdnaden genom att ge information om sjukdomen och risker för senkomplikationer samt att stödja personen till förändring av levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av förändrade levnadsvanor vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Resultatet delades in i två teman: Att hantera livsstilsförändringar och Omgivningens betydelse för en lyckad livsstilsförändring. Personer med diabetes mellitus typ 2 har utmaningar att förändra levnadsvanor och att bevara förändringar över tid. I resultatet beskrivs hur omgivningen påverkar personens förmåga till förändring samt hur hälso- och sjukvården kan stödja och motivera till hälsosamma levnadsvanor. Slutsats: Samhället behöver erbjuda fler platser som är anpassade för fysisk aktivitet för att stödja personer med diabetes mellitus typ 2 till hälsosamma levnadsvanor. Informationen från hälso- och sjukvården var alltför omfattande när personer blivit nydiagnostiserad med diabetes mellitus typ 2 och informationen och sättet att ge information på behöver utvecklas och anpassas för den enskilda personens situation och behov. Även strategier för att skapa möjlighet för personer att få kompletterande informationen senare i sjukdomsförloppet behöver utvecklas.

National Early Warning Score (NEWS) är ett bedömningsstöd med tidig varning för klinisk försämring och akut kritisk sjukdom. NEWS har visat sig vara det mest precisa bedömningsstödet med effekter som lägre mortalitet och morbiditet, färre inläggningar på intensivvårdsavdelning samt minskat antal intrahospitala hjärtstopp. Det finns indikationer på att bedömningsstödet underanvänds, vilket äventyrar NEWS positiva effekter på patientsäkerheten. Vårdarna har ett stort ansvar att förhindra att patienten försämras ytterligare och minska onödigt lidande då patienten är utsatt och sårbar. Syftet med studien var att undersöka vårdarnas följsamhet till bedömningsstödet NEWS. En retrospektiv journalgranskning med kvantitativ ansats baserad på deskriptiv och analytisk statistik genomfördes. Studien genomfördes på 68 vuxna patienter som anlänt från somatisk vårdavdelning till intensivvårdsavdelning efter bedömning av Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG). Studiens resultat visar att vårdarnas följsamhet till bedömningsstödet är låg gällande övervakning och åtgärder i förhållande till uppmätta NEWS. Tidigare forskning beskriver hur brister inom organisation, hierarki, kommunikation, samarbete, arbetsmiljö och resurser påverkar följsamheten till bedömningsstöd. Utbildningsinsatser och kompetenshöjning kan påverka följsamheten positivt och förbättra förutsättningar för att undvika onödigt patient lidande.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård. Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar, för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering utifrån individen. / Background: Type 2 diabetes is an endocrine disorder and a global health problem, with the number falling ill persons greatly increases. Treatment of type 2 diabetes consists mainly of self-care, which places great demands on the patient and the healthcare system. A lack of compliance to advice on self-care can lead to poorer health for the patient and increased costs for society. Aim: The purpose of this literature review was to describe the factors that influence compliance to advice on self-care in patients with type 2 diabetes. Method: A literature review based on 15 scientific articles, both qualitative and quantitative articles were reviewed. The databases CINAHL and PubMed were used. Results: Factors affecting compliance to advice on self-care were identified and resulted in five broad categories: Information; Knowledge; Social support; technological support and Life situation revealed as important factors for low compliance to advice on self-care. Conclusion: It is very important to try to identify each individual's different conditions, in order to thus be able to cu

Bakgrund: Hälsmärta drabbar en av 10 individer någon gång i livet, i cirka 80 procent av fallen är orsaken plantar fasciit. Läkningstiden för plantar fasciit kan bli mycket lång, i vissa fall upp till två år. Följsamhet till träningsprogram är av stor betydelse för utfallet vid fysioterapeutiska behandling. Syfte: Att undersöka hur styrketräning av tårnas flexormuskulatur, med fokus på excentrisk belastning, påverkar tilltro till aktivitetsnivå (rask promenad) och symtom vid plantar fasciit. Vidare är syftet att utifrån socialkognitiv teori undersöka faktorer av betydelse för följsamhet till träning, samt hur deltagarna upplever träningen. Metod: Studien har en A-B-A Singel-Case Design. Patienter tillfrågandes löpande på en privat fysioterapimottagning. Tre deltagare inkluderades i studien. Baslinjemätningen under två veckor (A1) följdes av sex veckor intervention med avslutande baslinjemätning under två veckor (A2). Data samlades in genom självrapporterade skattningar av variabler av intresse i en träningsdagbok. Visuell avläsning har gjorts utifrån trend och lutning. Resultat: Deltagare A visade på förbättring, B och C har kvarstående eller något ökade symtom. Samtliga deltagare visade på hög self-efficacy för utförande av övningen. Deltagare A och B visade på hög följsamhet och C på lägre följsamhet till träningsprogrammet. Slutsats: Författarens slutsats är att träningsupplägget är genomförbart för patienter med plantar fasciit. För eventuell gruppstudie kunde inklusions- och exklusionskriterier föreslås baserat på resultat av denna studie. / Background: Heel pain affects 1 in 10 individuals at some point in life, in about 80% of the cases, the cause is plantar fasciitis. The healing time for plantar fasciitis can be very long, in some cases up to two years. Adherence to treatment is of great importance for the outcome in physiotherapy. Aim: To investigate how the strength of the toe flexor, focusing on the eccentric load, affecting self-efficacy for activity (power walking) and symptoms of plantar fasciitis. Further to investigate and examine factors affecting adherence to exercise, and how participants feel the workout, based of social cognitive theory. Methods: The study has an A-B-A Single-Case Design. Patients asked to participate at a private physiotherapy clinic in Sweden. Three participants were included in the study. Baseline measurements was collected for two weeks (A1) that was followed by six weeks of intervention with ending baseline measurements for two weeks (A2). Data were collected through self-reported estimates of the variables of interest in a diary. Visual reading was made based on the trend and slope. Results: Participants A showed improvement, B and C have persistent or increased symptoms. All participants showed high self-efficacy for performing the exercise. Participant A and B showed high adherence and C showed lower adherence to the exercise program. Conclusions:. The author's conclusion is that the exercise program is feasible for patients with plantar fasciitis. For a future group study the inclusion and exclusion criteria are proposed to be based on the results of this study.

Bakgrund: Glaukom är en kronisk progressiv ögonsjukdom och en av den främsta orsaken till blindhet i världen. Intraockulärt trycksänkande ögondroppar är den vanligaste behandlingsmetoden och följsamhet är mycket viktigt för att minska progression av sjukdomen och risken att bli blind. Tidigare studier har visat att det finns en bristande följsamhet hos patienter med denna behandling. Syfte: Att belysa de faktorer som påverkar patientens följsamhet så att sjuksköterskan ska få en bättre förståelse och kunna vägleda patienten till en bättre följsamhet. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det finns många olika faktorer som påverkar patientens följsamhet i behandlingen med ögondroppar. Det kan vara faktorer som är orsakade av sjukvårdspersonal, av patienten själv samt av miljö/socioekonomiska skäl. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta forska på de faktorer som påverkar patienters följsamhet vid ögondroppsbehandling för att sjuksköterskan ska kunna vägleda till en ökad följsamhet. / Background: Glaucoma is a progressive chronic eye disease and is the leading cause of blindness in the world. Eye drops which are lowering the intraocular pressure are the most common treatment and adherence is essential to reduce progression of the disease and the risk of becoming blind. Previous studies have shown that there is a lack of compliance in patients with this treatment. Aim: The aim of this study was to elucidate the factors affecting patient adherence so that the nurse can get a better understanding and be able to guide the patient to a better adherence. Method: A systematic literature review, based on 14 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Results: There are many different factors that affect the patient´s adherence to treatment with eye drops. It can be factors that are caused by medical staff, by the patient himself, as well as environmental/socio-economic reasons. Conclusion: It is important to continue research on the factors that affect patients´ adherence with eye drop treatment so that the nurse should be able to guide to an increased adherence.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och leder till omfattande patientlidande och kostnader för samhället. God handhygien är det mest grundläggande sättet att förebygga vårdrelaterade infektioner. Det ställs krav på svensk hälso- och sjukvård att vårdmiljön skall främja hälsa och vara av en god hygienisk standard. Som sjuksköterskestudent har man ett ansvar att ta till sig den kunskap som är nödvändig för sin kommande roll som sjuksköterska. Sjuksköterskestudenter upplever dock en osäkerhet på grund av att de saknar kunskap i hygienrutiner skall tillämpas. Syfte: Att belysa sjuksköterskestudenters kunskap och attityder om hygienrutiner samt faktorer som påverkar deras följsamhet. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna togs fram i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dessa analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet sammanfattades i fyra huvudkategorier: Kunskapsläget hos sjuksköterskestudenter, Attityder om infektionsförebyggande åtgärder, Sociala betydelser – Influenser från vårdpersonal och Organisatoriska faktorer. Författarna fann att kunskapen om hygienrutiner hos sjuksköterskestudenter var allmänt låg. Trots detta fanns en positiv attityd bland studenterna som betonade att de ville få tillräcklig kunskap och erfarenheter. De ville inte ha orsakat att någon drabbats av en vårdrelaterad infektion. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Florence Nightingales bok Notes on Nursing och begreppet vårdande. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem and leads to sustained patient suffering and costs to society. Satisfactory hand hygiene is the most basic way to prevent health care-associated infections. The requirement for Swedish health care is to create an environment that will promote health and be of clinical hygiene standard. A nursing student has a responsibility to absorb the knowledge that is essential for their future role as a nurse. Nursing students, however, experience an uncertainty of application due to the lack of knowledge of hygiene. Aim: To elucidate nursing students’ knowledge and attitudes about hygiene routines and factors that affects their compliance. Method: A literature review based on twelve peer-reviewed articles with qualitative and quantitative design. The articles were found in the databases Cinahl Complete and PubMed. Further the articles were analysed by using the analysis method of Friberg. Results: The result was summarized in four main categories: Nursing students’ state of knowledge, Attitudes about infection prevention, Social significance - Influences from health care professionals and Organizational factors. The authors found that knowledge about hygiene routines of nursing students was generally low. Despite this, there is a positive attitude among students that emphasizes that they wanted to acquire adequate knowledge and experience. They did not want to be responsible for causing someone a healthcare-associated infection. Discussion: The results were discussed based on Florence Nightingale's book Notes on Nursing and the concept of caring.

Background: Diabetes Mellitus type II is a chronic disease that is characterized by impaired insulin secretion an insulin-resistant tissue. This disease may, if insufficiently threated cause multiple symptoms like fatigue, difficulty sleeping and dry skin. Complications caused by the disease include arteriosclerosis where cardiovascular disease is the most common cause of death in diabetics. Self-care is relevant to decrease these symptoms and complications where Orem’s self-care model can provide insight. Aim: To explore the factors that may be of importance for the patient’s adherence to self-care and health promoting actions at Diabetes Mellitus type II. In addition, the included studies selection groups are described. Method: This study was conducted as a descriptive literature study with 11 articles with qualitative, quantitative and mixed approaches. Main Result: The adherence of self-care at Diabetes Mellitus type II may be affected by factors as if the patient has enough knowledge about the disease and self-care. Additional factors are if the patient is motivated or not, the effect of self-care on the daily life, complications, social support and if the patient is accepting the illness or not. The participants were recruited from different countries and included nurses specialized in diabetes, patients with diabetes and patients with hypertonia. In addition, the participants were recruited from mother studies, health centers and patient records. Conclusion: The nurse should work to promote health and to do that the nurse needs to see the whole patient as an individual and his or her needs. It is therefore important to have sufficient knowledge about the disease, as well as all the factors that may affect the patient's adherence to self-care in diabetes mellitus type II. / Bakgrund: Diabetes Mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kännetecknas av nedsatt insulinsekretion och insulinresistent vävnad. Denna sjukdom kan om otillräckligt behandlad resultera i flera symtom som trötthet, sömnsvårigheter och torr hud. Komplikationer av sjukdomen är bland annat åderförkalkning där hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken hos personer med diabetes. För att minska risken för dessa symtom och komplikationer är egenvård relevant där Orems egenvårdsmodell kan bidra med insikt. Syfte: Var att undersöka vilka faktorer som kan ha betydelse för patientens följsamhet av egenvård och hälsofrämjande åtgärder vid Diabetes Mellitus typ II. Därtill beskrivs de ingående studiernas urvalsgrupper. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med 11 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Huvudresultat: Följsamheten av egenvård vid Diabetes Mellitus typ II kan påverkas av faktorer som kunskap om sjukdomen och egenvård. Ytterligare faktorer är huruvida patienten är motiverad eller inte, egenvårdens påverkan på det dagliga livet, komplikationer, socialt stöd, huruvida patienten accepterar sin sjukdom. Deltagarna till studierna rekryterades från olika länder och bestod av diabetessjuksköterskor, patienter med diabetes och patienter med hypertoni i olika kombinationer. Därtill rekryterades deltagarna från moderstudier, hälsocentraler eller patientregister. Slutsats: Sjuksköterskan bör arbeta hälsofrämjande och för att göra det måste sjuksköterskan se hela patienten som individ och dennes behov. Det är därför viktigt att sjuksköterskan besitter tillräcklig kunskap om sjukdomen, samt alla de faktorer som kan ha betydelse för patientens följsamhet av egenvård vid Diabetes Mellitus typ II.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar brister i handhygien, bemanning av oerfarna sjuksköterskor, underbemanning, otillförlitlig infektionskontroll och att ej vårda patienterna på enkelrum ökar risken för smittspridning. Framtida forskning inom dessa områden bör fokusera på en ökad medvetenhet och kunskap hur följsamheten av hygienrutiner kan skapas. / Methicillin resistant staphylococcus aureus (MRSA) is a bacterium that has developed a resistance to methicillin and the spread of these bacteria. MRSA is fast becoming a major global problem. There exists an increased risk within Intensive care unit (ICU) departmentsbetween patients who are seriously ill, a problem that the ICU nurses should try to avoid using a variet of nursing intervention. The purpose of this literature study was to explore how ICU nurses can help prevent the spread of MRSA in the ICU. The study is based upon 11 scientific articles, sought in Pubmed, Cinahl and viamanual searching. the results expose deficiencies in handhygiene, staff shortages, staffing nurses, unreliable infection control and failure to care for patients on single occupancy, all increasing the risk of contamination. Future research in this area should focus on how an increased awareness and knowledge about the importance of following hygiene procedures can be created and executed.

Bakgrund: Att tidigt upptäcka symtom på allvarlig klinisk försämring hos en patient är av stor vikt för att minska lidande och förhindra allvarliga komplikationer. För detta har flera skattningsinstrument utvecklats, däribland olika early warning score-system. Dessa har implementerats på flera håll i världen men det finns indikationer på att det brister i följsamheten till dessa. Syfte: Studiens syfte var att undersöka följsamheten till Early Warning Scores samt de faktorer som påverkar följsamheten. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades. Studierna hade kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. En innehållsanalys av studiernas resultat genomfördes och resultatet sammanställdes i ett antal kategorier. Resultat: Följsamheten visade sig vara högre till observationer av patientens vitalparametrar än till de åtgärdsriktlinjer som finns. Faktorer som påverkar följsamheten var sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, bemanning, felkalkylering, dokumentation och rapportering. Konklusion: Följsamhet till EWS brister på många sätt och flera faktorer påverkar följsamheten. Faktorerna som påverkade följsamheten är sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, felkalkylering, bemanning, dokumentation och rapportering. / Background: Early recognition of serious clinical deterioration is of great importance for minimizing suffering and serious adverse events. For early recognition, several physiological track and trigger systems have been developed, among them the early warning scores. These have been implemented in many places across the world but there is uncertainty about adherence to these systems. Aim: The aim of this study was to investigate adherence to Early warning score-systems and to evaluate what factors affect this adherence. Method: The study was conducted as a literature review including 14 articles with quantitative, qualitative and mixed-methods approaches. Searches were made in the PubMed, CINAHL and Web of Science databases. Content-analysis was used to identify themes. Results: Adherence seems higher to observations than to clinical responses. The main factors affecting adherence are the clinical experience of nurses, collaboration between professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting. Conclusion: Adherence to EWS is lacking in many ways and several causes for this have been accounted for. Factors affecting adherence was the clinical experience of nurses, cooperation between professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting.

No description available.