Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas. Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades. Under arbetets gång har datorprogrammen Velux, ParaSol och Thermal Comfort Calculator använts. Parameterstudier utfördes för att åskådliggöra samband mellan dagsljusfaktor, fönsterarea samt rummets form och storlek, vilket resulterade i att två diagram upprättades. För att kontrollera att parameterstudiens resultat kan tillämpas för verkliga objekt och rum utfördes en fallstudie på byggnaden Ängsbacken i Sandviken. Denna fallstudie validerade att diagrammen som upprättats kan uppskatta en dagsljusfaktor, DF, för ett rum som sedan kan erhålla ett preliminärt betyg för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Diagrammen som upprättats kan användas som ett grovt förprojekteringsverktyg som kan tillämpas när konsult, arkitekt m.fl känner till rumsdjup samt fasadväggens area (bredden och höjden i rummet) men vill veta hur stort fönster som krävs för att uppnå BRONS eller SILVER för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Vidare kan vara intressant att studera om det även finns ett samband mellan de tre indikatorerna Dagsljus, Solvärmelast och Termiskt klimat och vilken påverkan fönsterglas, solavskärmningar m.m kan ha på dagsljusfaktorn. För samtliga testrum som modellerats och tillämpats i studien har betyget GULD erhållits för Solvärmelasten. För det Termiska klimatet fick samtliga testrum betyget SILVER. Dessa indikatorer verkar inte påverkas av rummets geometri i lika stor utsträckning som dagsljusfaktorn, som tar mer hänsyn till både rummets och fönstrets storlek samt utformning. Därför bör vid bedömning enligt Miljöbyggnad största vikt ligga på att uppfylla ett tillfredsställande dagsljusinsläpp genom att kontrollera att dagsljusfaktorn uppfylls i rummet, vilket enkelt kan utföras med hjälp av studiens förprojekteringsverktyg. Det effektiva förprojekteringsverktyget kan användas för att förenkla och påskynda bedömningsprocessen samt uppskatta ett betyg för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Genom att använda sig av verktyget i ett tidigt projekteringsskede, där användningen av tidskrävande datorprogram undviks, kan både kostnader och tid minimeras. / Daylight in buildings is important for both physical and mental health. Daylighting in buildings is transferred through windows, but the windows are also the building component that causes the greatest energy loss in a building. Therefore, there is a problem in creating a good balance between design, energy efficiency and thermal comfort while maintaining a sufficient daylight to be applied in buildings where people are staying. This thesis comprising 15 hp aims to efficiency and simplify the assessment of satisfying daylight, to achieve the requirements of the environmental certification method Miljöbyggnad, where neighboring factors such as energy and the thermal environment is studied. The goal was to establish a pre-planning tool for the indicator Daylight that can be used in the future by consultants and similar when a building is assessed by environmental certification according to the method Miljöbyggnad. The tool is based on computer models of experimental room with different conditions where the daylight factor, DF, was controlled. The computer programs Velux, ParaSol and Thermal Comfort Calculator where applied during the study. Parametric studies were performed to illustrate the connection between daylight factor, window area and the shape and size of the room, resulting in the establishment of two charts. To check that the parameter results of the study can be applied to real-world objects and rooms a case study was performed on the building Ängsbacken in Sandviken. This case study validated that the diagrams drawn can appreciate a daylight factor, DF, for a room that can then obtain a preliminary rating for the indicator Daylight in Miljöbyggnad. The diagrams can be used as a rough pre-planning tool that can be applied when the consultant, architect or similar knows the room depth and facadewall area (width and height of the room) but want to know how big window needed to achieve BRONZE or SILVER for indicator Daylight in Miljöbyggnad. In the future it might be interesting to study if there is also a correlation between the three indicators Daylight, Solar Thermal Load and Thermal environment and the impact of windows, sun screens etc. which can affect the daylight factor. For all test room modeled and applied in the study, grade GOLD were obtained for the Solarheating. For the Thermal environment all the test room obtained the grade SILVER. These indicators seem unaffected by the geometry just as much as the daylight factor, which takes more into account both the room and the window size and design. Therefore the assessment according to Miljöbyggnad paramount lie on meeting a satisfying daylight by checking that the daylight factor is fulfilled in the room, which can easily be performed with the help of this studies pre-planning tool. The effective pre-planning tool can be used to simplify and speed up the evaluation process and appreciate a score for indicator Daylight in Miljöbyggnad. By making use of the tool in an early planning stage, where the use of time-consuming computer programs is avoided, both the cost and time can be minimized.

Purpose: This study aims to see how the total active heating demand and the indoor climate for a school in Vasteras can improve from two different energysaving-investments. The two measures that will be investigated are windows with an improved U-value and an exchange of the ventilation unit with a heat exchanger. The result of the investments will be connected to a value-added study which investigates its impact on social, economy and environmental aspects. Method: To accomplish this, a literature study has been made to gather information to support the calculations and compare our results with previous studies. A case study which consists of calculations, a study visits to the school and a documentation analysis to strengthen the accuracy of the results. Results: The yearly total active heating for the school was 426 MWh with a heat demand of 191 kWh/m2 which is bad compared to equal buildings which normally use between 120-180 kWh/m 2. The exchange of the ventilation unit and the implement of a heat exchanger decreased the yearly active heating demand with 105 MWh which is equal to 144 kWh/m2. This is a much better value and now in the category of equal buildings. By investing in windows with a U-value of 1.3 W/m2 K from 3.0 W/m2 saved the building 29 MWh every year to 178 kWh/m2 which is just under the maximum value of 180 kWh/m 2 . Conclusions: Investing in a new ventilation unit with a heat exchanger showed to be the best investment for the school at this moment in time. The new heat exchanger contributes to a large energy saving and the investment cost had a payback time between 9 - 18 years depending on the kWh price. The study got similar results in the value-added study where the ventilation unit showed a greater impact on almost all of FN: s global goals. Windows did not show as impressive results as the ventilation unit did and is why it contributed less to the global goals in the value-added study.

With the advent of Industry 4.0 and the Internet of Things, collecting data on Cyber-Physical systems has become the norm practice in large scale industries. By collectingrelevant data, it is possible to monitor the health status of whole systems or specificcomponents within them. Such practices allow for historical maintenance strategies suchas reactive maintenance or preventive maintenance to be phased out.In this thesis two separate algorithms are presented, both designed to identify contaminationlevels in the hydraulic pressure filters of forklifts. Furthermore, in contrast torelevant literature for similar applications only sensory data from the hydraulic pump’smotor current and hydraulic fluid pressure at the load was used. More specifically, theproposed algorithms are based on trends observed in the relationship between the measurementsand how it changes over time. The algorithms were evaluated on data fromfour forklifts used in Toyota’s factory. The forklifts had been collecting data while usedin production for over a year.The results indicate strong evidence that both algorithms can be used to detect degradationin the hydraulic system. This is especially true for one forklift where it was knownthat the damage at the time of replacement was substantial. However, it cannot be trulyestablished without further testing whether the algorithms detect degradation in the filteror pump.