Denna studie undersöker hur representationer av etnicitet, genus och sexualitet ser ut i populär skönlitteratur för åldrarna 9–12, för att kunna bistå grundskollärare med insikter kring vikten av medvetna val när skönlitteratur används i klassrummen. De frågeställningar som besvaras är, (1) Hur ser representationen ut och hur framställs karaktärerna i den valda skönlitteraturen gällande etnicitet, genus och sexualitet? och (2) Hur ser representationen ut i skönlitteraturen utifrån ett intersektionellt perspektiv? För att undersöka detta genomförs en diskursanalys på tio skönlitterära böcker med diskursteori och det intersektionella perspektivet som grund. Resultatet av studien visar att etnicitet och sexualitet är två kategorier som får begränsad plats i litteraturen medan genus skildras på ett mer varierat sätt. Slutsatser som dras är att grundskollärare behöver se bortom den populära skönlitteraturen för att kunna förse elever med både fönster och speglar och samtidigt uppfylla värdegrundens och svenska kursplanens kriterier om utveckling av elevers empati, förståelse och identitet.

Detta arbete har som intention att ge en bra grund för att kunna välja vilket av programmen BISCO eller THERM som är bättre för att beräkna värmegenomgångskoefficienten U, för fönster. Syftet är formulerat utifrån att standarden EN ISO 10077-2:2012 har ersatts med den uppdaterade versionen EN ISO 10077-2:2017 där en stor skillnad är introduktionen till en ny beräkningsmetod. Denna nya beräkningsmetod är baserad på en fysikalisk teoretisk modell vid namn strålningsmodellen. BISCO möjliggör beräkning enligt båda modellerna med hjälp av en tilläggsmodul och är därför en del av syftet att jämföra numeriska resultat från båda metoderna. Syftet med denna rapport är att finna och jämföra för- och nackdelar med att beräkna U-värdet för fönster i respektive program. Samt undersöka hur beräkningsresultaten skiljer sig åt mellan programmen med och utan beräkning enligt strålninsgmodellen. Först görs en kvalitativ jämförelse om hur programmen används och sedan en kvantitativ jämförelse baserat på beräkningsresultat. I båda programmen räknades det på tre olika fönsterprofiler där karmarna var av trä, PVC och aluminium. Resultatet visade på att fler fördelar finns hos användandet av BISCO däremot är tidsåtgången lite större vilket beror på att programmet inte är bra anpassat för att göra ändringar i efter att man påbörjat en beräkning. Om behovet inte finns att få mer korrekta beräkningar enligt strålningsmodellen rekommenderas THERM som verktyg eftersom tidsåtgången är relativt mindre och är mindre komplex att använda. Beräkning i THERM har gett något högre värden på U än för beräkningarna i BISCO. Skillnaden med och utan strålningsmodellen är inte stornär man jämför resultaten i BISCO, däremot är det en liten skillnad gentemot THERM. / This bachelor thesis has the intention to give a good ground for selection of which calculation software, BISCO or THERM, is better for calculating the thermal transmittance U, for windows. The purpose is formulated based on the updated version of the standard EN ISO 10077-2:2012 named EN ISO 10077-2:2017. Were the big difference between these versions is the new method for calculating the heat transfer inside air cavities of the window which is based on the radiosity method. BISCO gives the user the possibility to calculate a U-values of windows with or without the new calculation method. This makes it a good program for comparing the calculation using the new and old model. The purpose of this report is to find pros and cons with calculating the U-values for windows in the above mentioned software’s. Also to investigate how the calculation results differ from one another with and without the radiosity method. First a qualitative comparison is made of how the software’s are used and then a quantitative comparison based on the calculation results. In both BISCO and THERM, three different profiles are used where the frames are made of wood, PVC and aluminum. The result showed that more pros are found using BISCO but more time is needed using it. Reason being that the software is not adapted for making changes after calculation already as been done. If there is not a need of more correct results according to the radiosity method, then it is recommended to use THERM because it requires relatively less time and is less complex. Calculations in THERM gave slightly higher values of the thermal transmittance then the ones calculated in BISCO. The difference with or without the radiosity method is not big at all when comparing in BISCO. However it is a little difference when comparing with results from THERM.

Det används stora mängder energi inom kontorslandskap för att reglera inomhusklimatet. Intresset har ökat för energisparande åtgärder både politiskt och privat. För kontorsbyggnader är fönster en stor andel av klimatskärmen vilket har en stor påverkan på värme- och kylvärmeenergin som tillförs in i kontorsbyggnaden. Elektrokroma fönster kan, genom att skicka en spänning till ett av fönstrets skikt, aktivt förändra sina egenskaper för att steglöst begränsa solinstrålning i en byggnad.    Denna fallstudie är framtagen för att undersöka var och hur elektrokroma fönster kan användas för att effektivisera inomhusklimatet, med betoning på kylbehov, i Sverige. Undersökningen gjordes genom att göra flertal simuleringar på en kontorslokal i IDA ICE där lokalen simuleras på olika orter. Orter varieras från norr till söder och från kust till inland. Fönsterfasaden simulerades även i olika väderstreck. Resultaten visar att användning av tekniken sänker inkommande värmeenergi genom fönster med runt 60 procent oavsett på omgivande medeltemperatur. Därför motiveras användandet bäst på sydliga fasader och vid orter nära kust eller stora vatten där solvärmelasten är som störst.

The waste and carbon emissions in Sweden is comprehensively contributed by the construction industry. With focus on the growing need for raw materials, reports indicate that by 2060 the use of raw materials is expected to increase by 50%. It is evident that the production of windows can have negative environmental consequences, from extraction to its contribution to a building’s energy consumption. By centering on the circular economy framework, this study aims to promote reuse of windows, by focusing on environmental, economic and quality factors. Through literature reviews, case studies and stakeholder interviews, this study focus upon window reuse in construction projects in a feasible manner. The absence of knowledge and logistical concerns hinders the reuse of windows, despite its environmental and economic benefits. Reuse relies on inventory, digital logistics and collaboration among stakeholders as a vital key motivator. Furthermore, limited support and resources has been identified as some of the key obstacles for progress and implementation of reuse of windows. Emphasizing on the importance of responsibility allocation and considering sustainability throughout the entire construction process. Quality criteria for window reuse include energy efficiency and cultural value. Despite challenges such as economics, logistics, collaboration and the share of knowledge, it’s believed that this study can significantly transform the reuse process and steer towards a more sustainable future. / Bygg- och fastighetssektorn står för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp samt av den energi som förbrukas i Sverige. Sektorns användning av råmaterial tenderar att stiga och förväntas fördubblas till 2060. Utvecklingen skapar ett tydligt behov av att minska sektorns negativa miljöpåverkan och öka återbruket av byggmaterial, som för närvarande står för 35% av Sveriges totala avfall. Fönster är en komplex del av en byggnad vars utformning kan variera avsevärt och ha stor inverkan på hur energieffektiv en byggnad är. Vidare har fönster krav på både estetik, komfort och funktion. Produktionen av fönster kan ha negativa miljökonsekvenser, från råvaruutvinning till dess bidrag på en byggnads totala energiförbrukning vid bruksskedet. Denna studie fokuserar på återbruk av fönster för att minska miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten.Studiens syfte är att identifiera och optimera återbruksprocessen av fönster och samtidigt beakta miljö, ekonomi och kvalitetskrav. Frågeställningar inkluderar hur återbruk kan främjas, vem som styr och fattar beslut om återbruk, samt vilka kvalitetskriterier som behövs för fönster. För att besvara frågeställningarna kombineras de tre tillvägagångssätten; litteraturstudie, fallstudier och intervjuer med branschaktörer. Med tillvägagångssättet undersöks utmaningar, möjligheter samt vem som lämpligast driver frågan om återbruk av fönster i ett projekt. Målet med studien är att utforma en handlingsplan för resurseffektivt återbruk. Studiens teoretiska ramverk bygger på konceptet om cirkulär ekonomi, som syftar till att minska avfall och främja återanvändning.Resultatet av studien visar att både miljömässiga och ekonomiska aspekter motiverar återbruk av fönster inom bygg- och fastighetssektorn. De främsta utmaningarna identifieras som relaterade till logistik, brist på kunskap och motstånd mot förändring. Åtgärder såsom inventering, digitala logistikportaler och ökad medvetenhet föreslogs för att främja återbruk av fönster. Implementering av återbruk av fönster och därmed cirkulärt byggande kräver att dessa utmaningar adresseras, vilket kan underlättas om aktörer inom sektorn samarbetar. Utmaningar vid implementering kan uppstå på grund av bristande stöd från beslutsfattare och resursallokering. Begränsningar i tidigare forskning och den svenska marknadens förutsättningar kan påverka resultatets betydelse utanför Sverige. Studienbelyser vikten av ansvarsfördelning och att beakta hållbarhet genom hela byggprocessen. Kvalitetskriterier för återbruk av fönster avser energieffektivitet och kulturellt värde. Trots utmaningar som ekonomi och logistik, kan samarbete och kunskapsdelning effektivisera återbruksprocessen och leda sektorn mot en mer hållbar framtid.

Detta arbete undersöker skillnaden i användning av återbrukade fönster och nytillverkade fönster vid nyproduktion. Återbruk kan främja det cirkulära byggandet som är ett viktigt element i arbetet att nå de globala målen i Agenda 2030. Återbruk av fönster har stor potential att minska en byggnads klimatpåverkan då tidigare studier uppskattat att 50 tusen ton fönster- och glasavfall kan återbrukas per år. I många fall kommer återbrukade fönster från byggnader där man valt att byta till nyare för att minska uppvärmningskostnaderna. Problem som identifierats är tillgång, kunskap, nedmontering och bevaring av gamla fönster samt en designprocess som sällan tänker återbruk. Målet med studien i detta arbete var att undersöka hur en byggnads klimatavtryck påverkas, både i byggskedet och i användningsskedet, av att använda återbrukade fönster istället för nyproducerade. Dessutom undersöks hur klimatbesparingspotentialen skiljer sig mellan fyra orter; Båstad, Stockholm, Östersund och Luleå. Användningsskedet har satts till de nytillverkade fönstrens tekniska livslängd 40 år. Metoderna som används är livscykelanalys, energiberäkningar samt en fallstudie av Matkulturhuset som är en byggnad, ritad av Hampus Jonason, vilken potentiellt ska byggas för Bjäre Härads Hembygdsförening belägen utanför Båstad. För beräkningarna av driftskedet har VIP-Energy använts för att simulera driftenergi i olika scenarier baserade på olika fönstertyper. De fönster som används är nytillverkade träfönster med ett U-värde på 0,76 W/m2K och tre olika återbrukade fönster; U-värde 1,1 W/m2K, 1,3 W/m2K och 2,9 W/m2K. Klimatavryck för driftenergi har uttryckts i koldioxidekvivalenter, CO2e , där två energislag har studerats; nordisk elmix och fjärrvärme. CO2e har i sin tur använts för att jämföra de olika fönstertyperna i varje scenario. För beräkningar i byggskedet har de nytillverkade fönstrens produktdatablad använts. Resultatet visar att Återbruk typ I med ett U-värde på 1,1 W/m2K är klimatnyttigare än nya fönster för alla de fyra undersökta orterna då fjärrvärme används som energislag. Återbruk typ I är har även mindre klimatpåverkan i Båstad och Stockholm då nordisk elmix används som energikälla. Återbruk typ II som har U-värdet 1,3 W/m2K är endast gynnsamma dvs. att de har en lägre klimatpåverkan, i de södra orterna Stockholm och Båstad då fjärrvärme används som energislag. Återbruk typ III med U-värde 2,9 W/m2K har en högre klimatpåverkan än nya fönster för samtliga orter och energislag. Slutsatsen var att det i denna fallstudie var möjligt att minska en byggnads klimatavtryck genom att använda återbrukade fönster typ I och i vissa fall typ II. Därför bör det kunna implementeras oftare och tidigare även i andra projekt. En begränsning i denna studie var att tillgänglighet av återbrukade fönster inte utforskats utan den antas vara tillräcklig. Denna studie har inte undersökt kostnadsaspekten. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att återbruk av fönster i nybyggnation kan vara gynnsamt ur ett miljöperspektiv vid användning av fönster med låga U-värden, till exempel U = 1,1 W/m2K och i vissa fall även U = 1,3 W/m2K. / This work studies the differences in environmental impact if reused windows are used instead of new ones in new construction projects. Reuse of windows has great potential of reducing the environmental impact of a building since production of new windows generates climate impact. Studies have shown that in Sweden there is an estimated 50 tons of window and glass waste that can be reused per year. Most of these windows are removed from older buildings in favour for newer windows. Since new windows have a lower U-value the heating costs will decrease. Problems identified in earlier research are supply, knowledge, dismantling and storage of reuse windows, as well as the design process that rarely takes reuse into account. The aim of the study in this paper was to investigate how a building’s environmental footprint differs for new and reused windows. The stages included are the building phase and the operational phase. In addition, the climate saving potential is studied between four different locations; Båstad, Stockholm, Östersund and Luleå. The operational phase is limited to 40 years which is the technical lifespan of the new windows. A case study is conducted. The building in the casestudy is Matkulurhuset, designed by Hampus Jonason. It will potentially be built for Bjäre Härads County Association located outside of Båstad. The operational stage is calculated in VIP-Energy. Different scenarios have been simulated for the different types of windows. The new windows studied have a U-value of 0,76 W/m2K. The reused window types studied have different U-values; 1,1 W/m2K, 1,3 W/m2K and 2,9 W/m2K. The climat impact from the energy used in the operational stage has been described as carbon dioxide equivalents. Two different energy sources have been compared, nordic eletricity mix and district heating. For the construction phase the new window’s product declaration was used to determine the climate impact. The results showed that the reused window type I with a U-value of 1,1 W/m2K contributed with less carbon dioxide equivalents than the new windows in all of the four locations if district heating is used. When electricity was used only Båstad and Stockholm showed benefits from the reused window type I. Reused window type II with a U-value of 1,3 W/m2K genereted a lower climate impact only in the southern locations Stockholm and Båstad and only when district heating was used. Reused window type III with a U-value of 2,9 W/m2K did not result in lower climate impact in any case. The conclusion was that in this study it was sometimes beneficial to use reused window types I and II. Therefore it could potentially be beneficial to implement reused windows more often and earlier in other design processes as well. One limitation of this study is that the availability of reused windows has not been investigated but is considered to be sufficient. This study has not investigated the cost aspect. In summary, the results indicate that the reuse of windows in new buildings can be beneficial from an environmental point of view when windows with a low U-value is used. In this case U = 1,1 W/m2K and U = 1,3 W/m2K.

Denna studie undersöker hur dystopisk ungdomslitteratur kan integreras i svenskämnet för att främja diskussioner kring demokrati, mänskliga rättigheter och sociala frågor. Med utgångspunkt i läroplanens kapitel om skolans värdegrund och uppdrag har vi analyserat hur teman såsom frihet, demokrati och mänskliga rättigheter framställs i våra utvalda dystopiska verk. Resultaten indikerar att dystopiska berättelser genom sina framställningar av totalitära samhällen erbjuder möjligheter att diskutera värdegrundsrelaterade teman som frihet, individualitet och mänskliga rättigheter. Studien bidrar med insikter om hur dystopiska litterära verk kan användas som pedagogiska verktyg för att engagera elever i värdegrundsfrågor, vilket är centralt i skolans demokratiuppdrag enligt läroplanen.

The construction and property sector is responsible for a major part of the total amount ofgreenhouse gases released into the atmosphere. Causes for this include the lack of knowledgeregarding the subject, as well as the fact that considering greenhouse gases tends to be lesseconomically profitable. This is due to the fact that the amount of resources required forreplacement exceeds the amount necessary for maintenance and renovation. In collaborationwith Svenska Bostäder, a company that prioritises reducing the climate impact of its constructionprocesses, this thesis was accomplished. In order to thoroughly assess the costs in regard to thecarbon dioxide emissions of three separate building parts; balconies, windows and the exterior,an Excel-tool was assembled. The equations created are based of an example apartmentcomplex from the 1960’s along with carbon dioxide equivalence data collected from the climatedatabase of Boverket and cost data gathered from the company Planima. Using the equationspresented in the Excel, results concerning different measure alternatives were obtained.For measures in which several materials are necessary, a percentage distribution of the variousmeasures is specified, thus enabling calculations with further accuracy.The results presentedshows the total amount of carbon dioxide equivalent alongside the total costs, as well as acomparison between them both. The window calculations proved that replacing the currentwindows with wood/aluminium windows is the costliest, both from an economical andenvironmental point of view. Renovating the existing wood windows is the most profitablealternative, taking both aspects into consideration. Regarding the balcony calculations, the resultsprovided claims that replacement of the current balcony with a sheet metal railing and steel beamsis the more costly option, environmentally as well as economically. Replacing the already existingsheet metal railing to a newer sheet metal railing is the least expensive, while replacing the railingwith a glass substitute is the most environmentally friendly measure. Calculations of the exteriorfacade showed that replacing the plaster façade has the greatest climate and economic impact.

Denna studie syftar till att undersöka vilka miljömässiga, ekonomiska samt sociala följder olika fönsteråtgärder medför när de utförs på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En litteraturstudie ämnar bidra med en sammanställning av vilka åtgärder som enligt myndigheter och forskning lämpar sig på denna byggnadstyp. Studien undersöker även hur småhusägare i det kulturhistoriskt värdefulla bostadsområdet Enskededalen i södra Stockholm resonerar om sina fönster och eventuella åtgärder, samt hur väl deras resonemang stämmer överens med myndigheters rekommendationer och forskning. Detta har gjorts genom intervjuer med 18 hushåll i området. Resultaten visar att det finns många olika hållbarhetsfaktorer att väga in vid val av fönsteråtgärd. Det finns inga självklara svar för vilken åtgärd som är mest hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Utifrån alla tre hållbarhetsaspekter bör det första energieffektiviserade ingreppet vara tätning. Åtgärden är billig, materialsnål och således miljövänlig, ökar komforten och påverkar samtidigt inte märkbart kulturvärdena. Resultaten från intervjuerna visar att det råder en samstämmighet om att den sociala hållbarhetaspekten prioriteras högst. Det finns en stark vilja att bevara områdets karaktär och således bevara fönsterna. De ingreppen som de svarande utfört/planerat är underhållsrenovering, tätning, i somliga fall tilläggsrenovering och i få fall fönsterbyte. När de boende genomför eller planerar energieffektiviseringar är det i nästintill alla fall av ekonomiska och inte miljömässiga skäl. De boendes resonemang stämmer väl överens med myndigheters rekommendationer och forskning om hur fönsteråtgärder bör utföras på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. / This study aims to investigate the environmental, economic and social consequences of various window measures when they are carried out on buildings of cultural and historical value. A literature study intends to contribute with a compilation of which measures, according to research and authorities, are suitable for this type of building. The study also examines how owners of single-family houses in the culturally-historically valuable residential area Enskededalen in southern Stockholm reason about their windows and possible measures, as well as how well their reasoning matches the authorities recommendations and research. This has been done through interviews with 18 households in the area. The results show that there are many different sustainability factors to consider when choosing a window measure. There are no obvious answers for which measure is most sustainable from an environmental, economic and social perspective. Based on all three aspects of sustainability, the first energy-efficient intervention should be sealing. The measure is cheap, low in materials and thus environmentally friendly, increases comfort and at the same time does not noticeably affect cultural values. The results from the interviews show that there is a consensus that the social sustainability aspect has the highest priority. There is a strong will to preserve the character of the area and thus preserve the windows. The interventions carried out/planned by the respondents are maintenance renovation, sealing, in some cases additional renovation and in a few cases window replacement. When the residents carry out or plan energy efficiency improvements, it is in almost all cases for financial and not environmental reasons. The residents' reasoning agrees well with the authorities' recommendations and research on how window measures should be carried out on buildings of cultural and historical value.

Detta examensarbete beskriver optimeringsprocessen för ett fönster utifrån relevanta parametrar som tillämpas i Miljöbyggnad 3.0 med avseende på energi och inomhusmiljö. Miljöbyggnad 3.0 är ett miljöcertifieringsystem som bygger på Boverkets Byggregler och Arbetsmiljöverkets regler om arbetsmiljö. De parametrar som fönsterstorleken optimerats utifrån är solvärmelasten, värmeeffektbehovet, den specifika energianvändningen, dagsljuset samt det termiska inneklimatet sommar- och vinter. För betyget i Miljöbyggnad 3.0 på dessa parametrar har fönstrets storlek i förhållande till rummets storlek en avgörande betydelse. Objekten för studien bestod av två typrum, ett behandlingsrum och ett kontorsrum, som kommer att ligga i en framtida byggnad vid Kalmars Länssjukhus. Med hjälp av utredningar och jämförelser mellan teoretiska utgångspunkter och praktiska simuleringar på relevanta parametrar som tillämpas i Miljöbyggnad 3.0 har endast två fönstermått valts för att uppnå minst betygen SILVER i Miljöbyggnad 3.0. Påverkan av invändiga solskydd har även studerats i arbetet.

Denna uppsats handlar om att utföra byggnadshantverk med handverktyg. Syftet är att få erfarenhet av en arbetsprocess som har varit, men idag inte längre är en självklarhet för snickare. Hantverket som utförs är delar av ett fönster till Regnaholms herrgård i Östergötland och innefattar karm, ramverkspaneler i nischen samt foder. I uppsatsens genomförandekapitel, vilket är den mest omfattande delen av uppsatsen, beskrivs tillverkningsprocessen. Ämnen som i övrigt är intressanta för fönsterhantverk kommer inte behandlas, som exempelvis fönsterbågar, glasning, kittning, ytbehandling och beslag. I resultatkapitlet redogörs för den litteratur som funnits att tillgå och vilka eventuella svårigheter som uppstått i användandet av den. Litteratur har funnits till alla moment förutom två. Detta gällde sammansättningen av fönsterkarmen vilken istället gjordes efter egna erfarenheter och ramverkspanelen vilken kunde göras efter en beskrivning av en ramverksdörr; här bedömdes principen för dessa två densamma.