Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad. Här har även tester gjorts för det termiska klimatet, som är ytterligare en aspekt Miljöbyggnad ser på, och som fönstret kan påverka. För arbetet har en blivande kontorsbyggnad, Svalan i Uppsala, varit som mall för dessa tester. Då det finns väldigt många olika parametrar som behövs för att kunna göra alla simuleringar och uträkningar är det svårt att göra en guide som fungerar för alla projekt. I detta arbete finns två lika stora kontor som har fönster åt olika väderstreck och med olika g-värden, för att se skillnader på dessa har simuleringar gjorts för olika fönsterareor, och olika fönsterplaceringar. För simuleringarna har IDA 4 och Velux Daylight Visualizer använts. Arbetet resulterade i att fönstrets placering i rummet ger stor skillnad på dagljusfaktorn, och även för fönstrets utformning, dock ingen för solvärmelasten. För att påverka solvärmelasten kan glasarean i fönstret ändras, g-värdet, eller golvarean för rummet. När dessa parametrar verkar positivt för solvärmelasten, påverkar de negativt för dagsljusfaktorn, därför måste projektören hitta en bra nivå som fungerar för både solvärmelasten och dagsljusfaktorn. För projektet med två kontor i Svalan gav resultatet att få GULD i både solvärmelast och dagsljusfaktorn fungerar inte utan solavskärmning. Som bäst når den ena GULD och den andra SILVER, vilket kan i slutbetyget ändå räcka för att nå bästa betyget GULD med Miljöbyggnad, så länge de andra indikatorerna som Miljöbyggnad ser på är tillräckligt bra i projektet. / This report of 15 credits has had the goal to find a guide for planning window for buildings to be certified with Miljöbyggnad. The certification process includes calculation of solar heat load, giving a figure of how much sun heat is coming into the building, which may needs to be ventilated or cooled off during the summer. The certification process also demands the daylight factor, which gives a figure of how much natural light enters the building. These two aspects affects each other in a negative way, why various tests have been done using a variety of computer simulations to find what kind of window area would be appropriate to get a good rating in Miljöbyggnad. It has also been tested for the thermal climate, which is another aspect Miljöbyggnad investigates, and that windows can influence. The work uses an upcoming office building, Svalan in Uppsala, as a model for these tests. As there are many different parameters that are needed to make all the simulations and calculations it is difficult to make a guide that works for all projects. In this work there are two equally sized offices that have windows facing different directions and with different g-values, to see the differences in these simulations have been made for various window areas and different window placements. For the simulations, the IDA-ICE 4 and Velux Daylight Visualizer have been used. The work resulted in that the window's placement in the room has a big difference for daylight factor, and also for the window form, however none of the solar load. To affect solar heat load, the glass area of the window can be changed, the g-value, or the floor area of the room. When these parameters seem positive for the solar heat load, are they affecting negatively the daylight factor, therefore the building planner have to find a good level found that works for both solar heat load and the daylight factor. For the project with two offices in Svalan gave the result; to get GOLD in both solar heat load and daylight factor will not work without sun screening. As best reach one of them GOLD and the other SILVER, which can be in the final grade yet sufficient to reach the best grade GOLD with Miljöbyggnad, as long as this projects other Miljöbyggnad factors gives results which is good enough.

I den här studien har livscykelanalys (LCA) utförts för två alternativa system för insatta två-glas fönster med ca 30 års livslängd kvar. Det nuvarande två-glas fönstret har setts som ett referenssytem i arbetet. De tre system som livscykelanalys utförts över är: 1.      Låta två-glas fönstret vara kvar i byggnaden oförändrat. Det här är arbetets referenssystem. 2.      Installera en isolerruta på insidan av det befintliga två-glas fönstret för att minska värmegenomgången genom fönstret. 3.      Ta bort det befintliga fönstret och istället montera dit ett nybyggt aluminiumklätt tre-glas fönster i trä. LCA:n undersöker systemen ur ett vagga-till-graven perspektiv, utifrån att vaggan är en tidpunkt då två-glas fönstret redan är inbyggt i en fastighet. Därmed ingår råvaruutvinning och konstruktion av produkt i systemet för isolerrutan och för systemet med tre-glas fönstret, men ej för två-glas fönstret då det är en identisk process i samtliga system. Användningsfasens miljöpåverkan för alla fönstersystem beräknades utifrån elektriciteten som krävs för att kompensera för värmen som förs ut genom fönstret. Vid vardera produkts slutskedesfas så antas det att träet från fönstren energiförbränns medans glas, metaller och farligt avfall går till deponi. Känslighetsanalys har även utförts där det antas att metaller återvinns istället för att gå till deponi. Miljöpåverkningskategorierna som valts att analyseras för de tre  alternativen för fönstret är global uppvärmningspotential, försurningspotential, övergödningspotential och fossil bränsleanvändning. Den totala miljöpåverkan under ett systems livstid delades, för samtliga system, med åren som systemen kan brukas för att få miljöpåverkan per år. Två-glas fönstret antas ha en kvarvarande livslängd på 30 år, vilket även gäller för isolerrutan vars livslängd är beroende på det nuvarande fönstret. Tre-glas fönstret förväntas ha en livstid på 50 år. Miljöpåverkan normaliserades med en referensfaktor för årlig påverkan i Europa för att kunna beräkna hur allvarliga påverkan för de fyra kategorierna är jämfört mot varandra. De normaliserade värdena viktades med konstant faktor och summerades för att få ett slutligt resultat för miljöpåverkan per system. Resultaten av LCA:n visar att installation av en isolerruta leder till lägst miljöpåverkan, följt av tre-glas fönstret. Resultatet från normaliseringen visar att global uppvärmning och övergödning är kategorierna mest störst miljöpåverkan för systemen, jämfört mot årliga utsläpp i Europa. Användningsfasen bidrar till störst delar av miljöpåverkan av fönstersystemens faser på grund av uppvärmning av fastigheten. Slutresultatet visar att båda systemen med isolerrutan och tre-glas fönstret har en lägre årlig miljöpåverkan  jämfört mot referenssystemet. Det slutliga resultatet för årlig miljöpåverkan är ca 49% lägre för isolerrutan jämfört mot två-glas fönstret medans miljöpåverkan för tre-glas fönstret är ca 43% lägre än två-glas fönstrets. / In this study,  life cycle assessment (LCA) has been applied on two alternative systems for installed double-glazed windows with remaining lifetime of 30 years.  The conventional double glazed window was considered as a reference system in this work. The three window systems modelled and compared in this assessment are: 1.      Keep the double glazed window in the building without any changes. This is the works reference system 2.      Install a isolationpane on the inside of the current window to reduce the heat transfer through the window 3.      Replace the current window with a aluminum-clad, triple glazed wooden window The LCA examines the systems from a cradle-to-grave perspective, where the cradle is the point in terms of time where the double glazed window is already installed in the building. Therefor the extraction of raw material and construction of the product in the system are included for the isolation pane and the triple glazed window, but not for the double glazed window as it is an identical process for all three systems. The enviromental impact during the use-phase for all the systems were calculated based on electricity needed to compensate for the heat transfer through the window. At the end-of-life stage for each product, it was assumed that the wood would be incinirated for energy recovery while glass, metals and hazardous wastes are landfilled. A sensitivity analasys has been performed where metals are recycled instead of landfilling. The selected impact categories for the three window systems are global warming potential, acidification potential, eutrophication potential and abiotic fossil fuel depletion. The total enviromental impact were divided by the expected lifetime, for all three systems to obtain the annual enviromental impact. The double glazed window and the isolation pane systems are expected to have a remaining lifetime of 30 years, while the lifetime of the new triple glazed window is expected to be 50 years. The enviromental impacts were normalized with a reference factor of annual impact for Europe, to calculate the magnitude of each impact category to would be abale to compare them together. The normalised results were then weighted equally and summed up to obtain a single score for each window system. The results of this LCA show that installing an isolation pane on the double glazed window offered the largest savings in terms of the enivironmental impacts followed by the triple glazed window. The results of normalization reveals that the largest magnitude belongs to global warming and eutrophication impacts. The use-phase contributs largly to the impact results due to heating of the property The single score results demonstrate that both systems of the isolation pane and triple glazed window have the lower total enviromental impact per year compared to the reference system. The calculated single score for the isolation pane system  is about 49% lower than the score of double glazed window, while this value for the triple glazed window was found to be 43% lower than the double glazed window.

Ett fönsters värmeisolerande egenskaper är nödvändiga att känna till för den som köper fönstren eftersom det ställs krav på en byggnads energianvändning vid ny- och ombyggnation. Det är även en kostnadsfråga då energi för att värma eller kyla byggnader måste betalas för. Ett fönsters värmeisolerande egenskaper beskrivs med dess U-värde. För fönster som tillverkas i fasta mått kan ett U-värde antingen mätas eller beräknas enligt standarder och sedan uppges för beställaren av fönstret. När fönster inte tillverkas i fasta mått blir det en tidskrävande procedur att för varje nytt fönstermått beräkna eller mäta fönstrets U-värde. Syftet med detta arbete var att utifrån U-värdesberäkningar för flera olika måttkonfigurationer av fönstermodellen "A" som tillverkas på måttbeställning av "B" fastställa sambandet mellan dess geometri och dess U-värde. Fönstret är ett renoveringsfönster som monteras i en byggnads befintliga fönsterkarmar. Genom att fastställa sambandet mellan geometri och U-värde fastställs hur fönstrets totala U-värde påverkas av den karm som det monteras i. Tanken var att "B" skulle kunna använda resultaten för att ange fönstermodellens U-värde vid beställning av ett specifikt mått. Resultatet kan också vara intressant för andra fönstertillverkare, köpare av fönster, konsulter, ackrediteringsorgansitationer och fönsterbranschen i stort. Dels eftersom sambandet mellan fönstergeometri och U-värde fastställes, men även då arbetet ger en ingående beskrivning av hur aktuella standarder kan användas. Fönstrets U-värde beräknades enlig SS-EN ISO 10077-1 och karmens U-värde beräknades enligt SS-EN ISO 10077-2. Glaskassettens U-värde var känt sedan tidigare och beräknades inte i detta arbete. Mjukvara användes för att beräkna karmens U-värde.' Resultatet visade att fönstermodellens U-värde minskar då dess area ökar. Det visade också att rektangulära fönster fick ett lägre U-värde ju mer kvadratiska de blev till formen. Detta gällde oavsett om fönsterhöjden var större än fönsterbredden och vice versa. Höga fönster hade ett lägre U-värde än låga fönster på grund av att karmen hos denna fönstermodell hade olika U-värden på sidorna och upptill och nedtill. Diagram har tagits fram på fönstrets U-värde i olika geometrier, storlekar och utföranden. Det visade sig att standarderna som användes är bättre lämpad för att jämföra olika fönstermodellers U-värden snarare än att undersöka hur en enskild fönstermodells U-värde förändras med dess geometri då standarderna i vissa avseenden inte tar hänsyn till fysikaliska lagar. För att noggrannare undersöka hur ett fönsters storlek och geometri påverkar dess U-värde bör framtida studier fokusera på att utföra värmetekniska simuleringar, snarare än att räkna enligt standarderna som använts i detta arbete. / The thermal insulation properties of a window are essential to know for the purchaser since there are energy use regulations concerning construction of new buildings or those undergoing deep renovations. It’s also a matter of cost since energy for heating and cooling a building must be paid for. The thermal insulating properties of a window is described with its U-value. The thermal properties for windows produced in fixed sizes could be measured or calculated according to standards and be presented to the purchaser of the window. When windows are not manufactured in fixed sizes a great deal of work must be done to calculate or measure the U-value for each individual window size. The purpose of this report was to establish the relationship between the geometry and the U-value for the window model "A" which is manufactured in customer requested sizes by "B". The establishment of the relationship between U-value and geometry was accomplished through U-value calculations for different size configurations of the window. The window is a renovation window which is mounted onto a buildings already existing window frames. By establishing the relationship between the geometry and the U-value, it can be known how the U-value of the window is affected by the frame it is mounted on. The idea was that "B" would be able to use the results to be able to specify the U-value when receiving an order of a window of a specific size. The results could potentially be of interest to other window manufacturers, purchaser of windows, consultants, accreditation organizations and the window industry in general. Partly because the relationship between the window geometry and its U-value is established, and partly because the thesis gives an in depth explanation of how relevant standards can be used. The U-value of the window was calculated in accordance with SS-EN ISO 10077-1 and the U-value of the frame in accordance with SS-EN ISO 10077-2. The glazing part of the window was already known and therefore not calculated in this work. Software was used to calculate the U-value of the frame. Results showed that the U-value of the window model declined when its area increased. It also showed that rectangular windows got a lower U-value as it becomes more square shaped. This applied regardless of if the window height was greater than the window width or vice versa. Tall windows had a lower U-value than short windows because the upper, lower, and side members of this window models frame had different U-values. Diagrams have been produced showing the U-value of the window model in different geometries, sizes, and designs. It turned out the standards that was used is better suited to compare different window models U-values rather than to investigate how the U-value of a specific window varies with its geometry because the standards in some regards does not consider physical laws. To more accurately investigate how a windows size and geometry affects its U-value further studies should focus on performing heat transfer simulations, rather than calculate according to the standards that was used in this paper.

I studien granskas barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Materialunderlaget ärhämtat från Folkbibliotekens mest utlånade böcker för ålder 6–9 år i Gävleborg, somdärmed utgör vårt geografiska område. Syftet med studien är att belysa vilka normersom representeras i barnlitteraturen och på vilket sätt. Tanken är att detta kan bidra tillen ökad medvetenhet hos lärare som arbetar i skolan. Metoden för studien ärinnehållsanalys och semiotisk analys där vi med inspiration från Salmson (2021)konstruerat analysscheman. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i detintersektionella perspektivet och det normkritiska perspektivet. Vi undersöker även omdet normbrytande framställs normaliserande eller problematiserande. Resultatet avstudien visar en brist på mångfald i den valda barnlitteraturen, främstfunktionsvariation, kroppsformer samt etnicitet och religiös tillhörighet.

The Candy Factory area is located at Brynäs district, and its history is known as Gävle's most important industrial area in the 1870’s. The area is under construction and plans to tie Gävle Strand with Brynäs and make the area more attractive. In the Candy Factory area in Gävle there is a building, Läkerol building that is owned by AB Gavlegårdarna, and is a part the areas renovation process. It’s exterior must be preserved but must be made more energy efficient since the building is to be used as a residential building and other activities. It is part of a cultural environment, such as national interests. The retention of its characters is particularly important, making changes to the building more complex. The starting point for this study was to investigate the effects of energy efficiency methods and costs with a focus on windows in view of conservation needs of the Läkerol building. In the implementation, characteristics of the building have been assessed along with literature research, previous research, books studied in support of the work and energy balances and cost calculations for window changes have been made. The results for this study shows what is most profitable among different efficiency methods and how different building envelope components leak heat. The windows cause great thermal losses and cost savings can be reduced by choosing the efficiency measure window with extra glass with low investment cost compared to brand new windows.

Examensarbetet undersöker ljudreducerande åtgärder på fönster med kulturvärden och vad som kan göras utan att den ursprungliga karaktären förvanskas. Arbetet ämnar skapa en översikt över fönsters konstruktion och lämpliga anpassningar. Arbetet skrivs efter en förfrågan från Trafikverket då myndigheten önskar mer kunskap om området. Den vanligaste åtgärden i dagsläget är byte till nya fönster. Trafikverket har bett om en undersökning om beslutsfattande samt åtgärder som kan utföras i stället för att hela fönstret byts ut. Metoder för energieffektivisering av fönster undersöks för att kunna jämföras med de som finns för ljudreduktion. Olika fönsterkonstruktioner konstateras och tidsbestäms med de kulturvärden som de kan tillskrivas.  Det konstateras att Trafikverket inte har ett tydligt arbetssätt vad gäller dessa frågor samt att de byggnadsspecifika bedömningar som görs i projekt sällan når allmänheten. Det finns etablerade arbetssätt för energieffektivisering inom det kulturvårdande fältet, fokus läggs på den beslutsprocess som finns i standarden SS-EN 16883:2017. Vilken Trafikverket kan utgå från för att skapa en motsvarande process för ljudreducerande åtgärder. Vidare konstateras också att möjliga åtgärder på befintliga fönster finns, men det saknas tydliga data över hur effektiva dessa åtgärder är. / This thesis explores methods for noise reduction in heritage windows and what can be done without causing damage to the existing characteristics. The thesis aims to create an overview of the constructions of windows and appropriate adjustments. This work is written on behalf of a request from the Swedish authority Trafikverket. The most common solution today is to change the existing windows to new ones. Trafikverket asked for an evaluation of decision-making processes and possible adjustments on existing windows as opposed to changing the entire window. Methods for energy efficiency improvement are explored to be able to make a comparison to methods used for noise reduction. Different window constructions are identified and given their time periods along with their cultural heritage values. It is determined the Trafikverket does not have a clear working processes in place to be able to work efficiently with these issues, also that the work done rarely reaches the public. There are however established processes in place regarding energy efficiency improvement in buildings with cultural heritage values, with a focus in the Swedish standard SS-EN 16883:2017. Which Trafikverket could make use of when establishing their own process for noise reduction. Further there are existing methods for adjustments om existing windows, but that these are not enough clear data of how effective these methods are.

Väntrum och ångest har en stark koppling med varandra. Majoriteten av Sveriges befolkning besöker ett väntrum som patient minst en gång per år. I dagsläget planeras belysningen i första hand för vårdpersonalens behov och förutsättningar. På grund av detta blir ljusmiljön och väntrumsupplevelsen för patienter kan bli lidande. För att kunna skapa tillfredställande väntrumsmiljöer undersöktes det om det finns någon koppling mellan ångest och ljusnivå. I studien undersöktes även ljusupplevelsen och inverkan av fönster med utsikt på patienters ångest.  Studien undersökte påverkan av låg och hög belysningsstyrka samt påverkan av fönster på ångest. Dessutom undersöktes hur olika rumsutformning och belysningslösning påverkar upplevelsen av ljusmiljön och miljöns inverkan på måendet. Med hjälp av en förstudie kunde ett experiment utformas där fyra olika ljusscener testades. För att undersöka om fönster och utsikt har en påverkan, har två typrum skapats: ett med fönster och ett utan fönster.  Deltagarna i studien bestod av 16 kvinnor och 8 män med en blandning av studenter och yrkesverksamma som fick svara på 5 enkäter. Enkäter utvecklades från väl validerade metoder för att få svar från deltagarna angående hur de har mått de senaste två veckorna. Även hur deltagarna kände och upplevde ljusscenerna under experimentet, detta för att kunna besvara studiens frågeställningar.  Resultatet visade inga signifikanta skillnader gällande belysningsstyrkans eller fönsters påverkan på ångest. Men resultatet visade också att det fanns signifikanta skillnader i ljusupplevelsen när det kommer till ljushet, trygghet, ljusfärg samt bländning. Slutsatsen av studien är att belysningen kan påverka ljusupplevelsen och måendet. Men mer forskning behövs när det kommer till belysningsstyrkans samt fönster och utsikts påverkan på ångest. / Waiting rooms and anxiety have a strong connection with each other. Most of the Sweden's population visit a waiting room as patient at least once a year. At present, the lighting is primarily planned for the health professionals´ needs and conditions. Because of this, the lighting environment and the waiting room experience for patients suffers. To be able to create satisfying waiting room environments, this study wants to examine whether there is a connection between anxiety and light level. Also, it studies how the light will be experienced and if windows with views affects patient’s anxiety.  The study examined the influence of low and high illuminance and the influence of windows on anxiety. In addition, it was investigated how different room shapes and lighting solution affect the experience of the light environment and the environmental impact on the mood. With the help of a prestudy, an experiment could be designed where four different light scenes were tested. To investigate whether windows and views have an impact, two types of test rooms have been created: one with windows and one without windows. The participants in the study consisted of 16 women and 8 men with a mixture of students and professionals who had to answer 5 questionnaires. The questionnaires were developed from well-validated methods to get answers from the participants regarding how they have felt the last two weeks. Also, how the participants felt and experienced the light scenes during the experiment, in order to be able to answer the questions of the study.  The result showed no significant differences regarding the effect of illuminance or window on anxiety. The result showed however that there were significant differences in the light experience when it comes to brightness, safety, colour of the light and glare. The conclusion of the study is that the lighting can affect the light experience and the mood. But more research is needed when it comes to illuminance and windows and views impact on anxiety.

På dagens fönsterglasmarknad har produkter med samma funktioner och utseende fått olika namn. Detta är förvirrande och gör det svårt för en person som ska beställa fönsterglas att jämföra olika tillverkares produkter med varandra. Rapporten är tänkt som en översikt på de olika fönsterglasen som finns på marknaden idag och även på sådant som kan bli aktuellt i framtiden. Den berör också sådant som kan vara av värde att veta vid användning av fönsterglas. Målgruppen är alla som kan tänkas ha intresse i ämnet - alltifrån hobbybyggaren till fackmän i byggbranschen. Informationen är sammanställd från böcker, broschyrer, internet och experter på området fönsterglas.

<p>På dagens fönsterglasmarknad har produkter med samma funktioner och utseende fått olika namn. Detta är förvirrande och gör det svårt för en person som ska beställa fönsterglas att jämföra olika tillverkares produkter med varandra. Rapporten är tänkt som en översikt på de olika fönsterglasen som finns på marknaden idag och även på sådant som kan bli aktuellt i framtiden. Den berör också sådant som kan vara av värde att veta vid användning av fönsterglas. Målgruppen är alla som kan tänkas ha intresse i ämnet - alltifrån hobbybyggaren till fackmän i byggbranschen. Informationen är sammanställd från böcker, broschyrer, internet och experter på området fönsterglas.</p>

Med utgångspunkt i min konstnärliga praktik behandlar jag begreppet kronotopi; tröskelfenomen, tidrum i relation till kroppar. Tiden tjocknar, laddar rummet och svarar på tidens rörelser. Texten ställer sig frågan hur skillnad kan fördela tid. Jag situerar mig i relation till Laura Marks såkallade haptiskta seende, Jennifer M. Barker om taktilitet samt Deleuze och Merleau-Pontys arbeten om varseblivning, med en förhoppning om att komma närmare en idé om samtidighetens omöjlighet. En samling frågor producerar genomgående språk och texten bär på möjligheten att låta oss befinna oss kvar i vissa tankeobjekt som framskrivs genom tidrummet. Det tankeobjekt som behandlas i texten är föremålet fönster. Fönstret som en tröskel, som en teknik, som ett tillstånd, som en tanke, som en kropp, som ett öga, som en perceptionsgräns, som ett språk, som en dikt, som en bok. Jag önskar sträcka ut våra intima utrymmen genom att försätta oss i ett precist tillstånd, i en förtjockad tid.