Det mest dramatiska en tonåring kan uppleva är att en förälder dör.Det finns behov av kunskap om hur personer som upplevt detta anser vara ett gott stöd. Vetenskapliga studier, lagar och handlingsplaner om hur vårdpersonalen ska tillgodo se dessa behov finns redan. Dock vet man ytterst lite om vilka råd tonåringar som kommer att förlora en förälder i cancer skulle vilja ge vårdpersonalen.Beskriva tonåringars behov av stöd och delaktighet i samband med att en förälder blir sjuk och dör i cancer.Uppsatsen är en del av en nationell populationsbaserad studie med tonåringar (13-16 år) som förlorat en förälder i cancer 2000-2003. Data insamling gjordes via enkäter 6-9 år efter föräldraförlusten. Uppsatsen utgår ifrån enkätens sista fråga: Vilka råd skulle du vilja ge den personal som vårdar cancersjuka föräldrar till tonårsbarn? En induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. De unga vuxna beskriver tonåringens behov av att få veta allt om sin förälders sjukdom. De ger vårdpersonalen en mångfald beskrivningar av råd om hur och när information bör ges. Svaren berör även hur vårdpersonalens agerande påverkar mötet med tonåringen. Resultatet i uppsatsen diskuteras bl.a. genom den modell för delaktighet Andershed (1989) utvecklat. Både delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret beskrivs i modellen. Tonåringarna vill veta allt om sin sjuke förälder för att kunna känna delaktighet med sin förälder på ett meningsfullt sätt. Tonåringarnas känsla av delaktighet kan påverkas av hur vårdpersonalen bemöter dem.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade. Om barn inte ges möjlighet att uttrycka sin sorg löper de en risk att utveckla framtida psykiska och fysiska besvär. / The aim of the study is to, through a descriptive methodology, describe how children react to a parent’s sudden and unexpected death, what needs of support these children have and what unprocessed grief can cause among children. A sudden and unexpected death of a parent is seen as one of the most stressful and traumatic experiences that children and their families are likely to go through. The result shows that all of the children in the study experienced strong emotional reactions in different ways after their parent’s sudden and unexpected death, in the shape of feelings of unreality and disbelief, fear, increased responsibility, guilt, anger and irritability and loss and sadness, regardless of how the death occurred. Common for children who have lost one parent is that mourning the dead is a common concern with important people in their surroundings. If the surviving parents, and other important people to the child, are unable to let the child express its grief, it is important for the child to get in contact with professionals and children who have experiences similar experiences, to be able to manage and process the occurred. If children are not given the opportunity to express their grief they are at risk of developing future mental and physical disorders.

Bakgrund: Drygt 3 % av alla barn i Sverige drabbas av att en förälder dör innan de fyllt 18 år. Det innebär ca 3500 barn per år och i 600-650 fall av dem sker det plötsligt och oväntat. Barn som närstående glöms ofta bort eller hamnar i skymundan. De barn som förlorar en förälder förväntat genom sjukdom får stöd utifrån nationella riktlinjer.  Dock saknar de flesta regionerna i Sverige riktlinjer för vilket stöd barn skall få när dödsfallet sker plötsligt och oväntat. Händelser som involverar barn upplevs som kompetenskrävande och emotionellt påfrestande för ambulanssjuksköterskor.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn påverkas när en förälder plötsligt och oväntat avlider.   Metod: Studien utfördes genom en integrativ litteraturstudie. Studien inkluderar sjutton artiklar som bedöms ha måttlig till hög kvalitet. Analysen utfördes utifrån Whittemore & Knafls (2005) metod.   Resultat: Barn som förlorat en förälder ställs inför stora svårigheter i sin framtid. Resultatet delas upp i teman; Lidande med start i barndomen, Hanteringens svåra konst och Anpassning till det nya livet. Genom dessa teman kan man se att psykisk ohälsa är vanligt förekommande och det framkom svårigheter i att hantera sin sorg på ett bra sätt   Konklusion: Det behövs kunskapsutveckling gällande mötet och den vårdande relationen med barn i sorg samt riktlinjer för hur dessa barn skall fångas upp snarast efter dödsfallet. För att fånga upp barnen behöver vi se vården ur ett helhetsperspektiv. Det behövs mer forskning om hur detta stöd bör utformas för att bäst hjälpa barnen till en ljusare framtid. / Background: Approximately 3% of the children in Sweden experience the death of a parent before their 18th birthday. This is about 3500 children and  600-650 of the deaths happens suddenly and unexpected. Children as relatives are usually forgotten or unnoticed. Children who lose a parent expected through disease receive support accordingly to national guidelines. However the county council in Sweden lack or don't have guidelines to the same extent for what support the child should receive when the parent dies suddenly and unexpected. Events that involve children are experienced as strenuous both on their competence and emotionally for the ambulance nurses.   Aim: The aim of this study was to examine how children are affected when a parent dies suddenly and unexpected.   Method: This study was performed by an integrative literature review. The study include seventeen articles witch assessed to have moderate to high quality. Whittemore and Knafl (2005) method were used for the analysis.      Results: Children who lose a parent face great difficulties in their future. The result were divided into themes: Distress with start in childhood, The management difficult art and Adaption to the new life. These themes revealed that mental illness is common and it also emerge difficulties in managing the gries in an effective way.   Conclusion: There is need for more knowledge about the meeting with and the caring relationship to children with grief and guidelines for how these children should be identified shortly after the death. To identify these children the healthcare must see the care from a system theoretic point of view. Further research about how the support should be framed to best help the children so that they may get a brighter future is needed.