Denna studie undersöker vilka diskurser kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrättsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring språk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv på funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv på föräldraförmåga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgående för domarna. Diskurserna kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning är: (1) föräldraförmåga som en informationsfråga, (2) föräldraförmåga som en fråga om nätverksresurser, (3) föräldraförmåga som en utvecklingsfråga och (4) föräldraförmåga som en fråga för professionella. Det kunskapsbidrag som studien bidrar med är främst att rikta fokus på det aktuella ämnet. Ingen tidigare forskning kring diskurser om föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning har återfunnits i de sökningar som gjorts. Studien är dock begränsad i omfång, och resultatet måste bedömas utifrån det. Studien har dock visat att det är motiverat med framtida studier inom ämnet.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. När föräldraförmågan brister är det viktigt att omgivningen uppmärksammar barn och deras problematik med förebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade många gemensamma problem och fick svårigheter i sin utveckling på grund av föräldrarnas oförmåga. Barnen upplevde både skuld och skam över sin situation och både föräldrarna och omgivningen kränkte barnen både fysiskt och psykiskt på grund av föräldrarnas funktionshinder. Barnen fick därför hitta på strategier i sina försök att lindra sin utsatthet. Detta medförde att de fick en negativ självbild och självkänsla och ökade även barnens utsatthet i samhället.Vår slutsats blir därför att samhället måste uppmärksamma barn till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i högre omfattning. Kunskapen måste ökas om barnens problematik och tidiga insatser bör ske för att barnen ska få möjlighet att utvecklas och få ett fullgott liv.

Studien undersöker diskurser kring föräldraförmåga hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domar rörande 2 § Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Materialet studien utgått ifrån består av 20 LVU-domar från år 2016 till år 2017 där det finns omnämnt att en eller flera föräldrar har kognitiv funktionsnedsättning.  Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och kritisk diskursanalys, samt teorier kring normalitet och avvikelse. Socialkonstruktionismen har även fungerat som ansats och har legat till grund för tolkningen av materialet. Med kritisk diskursanalys som analysmetod har fyra diskurser framträtt efter genomläsning och tematisering. Dessa fyra diskurser är omsorg om barnet, insikt, kompensationsfaktorn och slutligen bekräftande av föräldrarnas goda vilja. Studiens resultat visar att föräldraförmågan hos föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning i domarna konstrueras som bristfällig och avvikande från normen. Studien bidrar med att rikta uppmärksamhet mot ett familjeperspektiv i socialt arbete snarare än att ställa barn- och föräldraperspektivet mot varandra. Utifrån studiens resultat betonas även språkets betydelse i det sociala arbetets praktik i och med språkets roll i konstruerande av klienter och deras familjeförhållanden.

Syftet med studien är att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gällande beslut om barns återförening med sina föräldrar, som tidigare bedömts ha en bristande föräldraförmåga. Min frågeställning består av tre frågor: Vilka faktorer kan påverka ett beslut om ett återkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhåller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av föräldraförmågan efter placering? Hur stor andel av föräldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fått omhändertagandet återkallat? Frågorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. Två av informanterna intervjuades tillsammans. För analys av empirin har studien använt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras föräldrar. Resultatet visade en tvetydighet gällande socialsekreterarnas tillämpning av lagar; ett övervägande fokus på vårdnadsöverflyttningar och bristfälliga insatserna kring återförening. Det är väldigt få barn som återförenas med sina föräldrar. Det visade sig att det skiljer sig i bedömningar från socialkontor och socialsekreterare. Ett barns återförening möjlighet bedöms utifrån barnets anknytning i främsta rum, och i andra hand bedöms förälderns utveckling. Föräldern har ofta tre år på sig att bättra sig och hålla så bra kontakt med barnet så att de ska hålla sin plats som primär vårdnadshavare för att ha en eventuell chans till återförening. Större delen av barnen blir uppväxtplacerade, med tanke på vårdnadsöverflyttning och anknytningen. Går föräldern med på en frivillig placering enligt SoL så har man större möjlighet att påverka en hemtagning, men via tvångsvårdslagstiftningen LVU blir det svårare, samarbete med socialsekreteraren ökar möjligheten till återförening.  Det är tydligt att barnavårdsutredningar är under komplex press, man vill göra det bästa för barnet och följa lagstiftning samtidigt som man ska hålla kostnaderna nere.

Bakgrund: Allt fler individer med intellektuella funktionsnedsättningar väljer att bli föräldrar, hur de tillgodogör sig sin föräldraroll varierar från förälder till förälder. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur forskningslitteraturen beskriver föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning i termer av föräldraförmåga, stöd och risker för barnet. Studien granskar forskningslitteraturen utifrån tre frågeställningar. Metod: Den metod som användes i studien var en litteraturöversikt, 32 primärstudier granskades. Studiens resultat granskades ur en anknytningsteoretisk aspekt samt ett empowerment perspektiv med en socialkonstruktionistisk vetenskaplig positionering. Resultat: Studiens resultat visade att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar har en bristande föräldraförmåga. Det leder till att deras barn i större utsträckning utsättas för olika risker som kan påverka deras hälsa och utveckling. Vidare visade resultatet att stöd för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar i dagsläget är bristfälligt och ineffektivt på lång sikt. Däremot visade resultatet att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar är öppen för att ta emot stödsamt tillgodogöra sig stödet. / <p>2019-01-17</p>

In this study, we have examined whether an eventual class discourse can affect the decision to put children in mandatory care. With the help of Faircloughs critical discourse analysis, both as our method and our theoretical framework, we have read and analysed thirty judicial decisions to put children in mandatory care. The thirty judicial decision concern LVU 2 § and are randomly chosen, with the only condition that they are recent. To identify and discuss class in these decisions, we have used Bourdieus theory about capital. Our main result show that you can identify an underlying class discourse in the judicial decisions, particularly around the expectation that parents should be active in their parenthood to be seen as good enough parents. Our result also shows that the parents ability is tightly connected to their circumstances. The underlying class discourse favours middle class families over working class families.

Abstrakt Titel: Barn till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar – En kvalitativ studie om hur barn framställs i arbetsmaterial gällande stödinsatser Syfte: Syftet med studien är att analysera vårt insamlade datamaterial, och med begrepp från våra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta på hur barn framställs i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Analysmaterialet består av material kring FIBprojektet, föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stärka och bedöma föräldraförmågan hos föräldrarna i dessa familjer. Med begrepp hämtade från barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utläst teman i materialet knutna till de valda teorierna. Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat på framställningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har också studerat föräldraskapet utifrån insatserna och barnens position. Gemensamt för samtliga insatser var att de hade ett tydligt familjefokus, där barnen ofta ses som en del av familjebegreppet och inte som egna individer. I materialet har vi bland annat utläst en tydlig dubbelhet angående barnens ansvar i dessa familjer samt diskuterat synen på barns utveckling. Vi har också sett att barn många gånger uttrycker en osäkerhet inför insatsernas syfte och sin egen delaktighet. Slutsatser: Vår huvudsakliga slutsats är att barnen uppmärksammas i begränsad utsträckning i materialet. Insatserna gav barnen lite, eller inget, utrymme alls, att själva agera utifrån sina individuella behov. Många gånger kom barnen och deras aktörskap och delaktighet i skymundan för föräldrarna och deras funktionsnedsättningar, då flera av insatserna syftade till att stärka föräldraförmågan.

Familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning är en vanligt förekommande grupp hos socialtjänsten. Studiens syfte var att jämföra om föräldrarnas behov av stöd korresponderade med tillgången till olika insatser, samt hur stöd och insatser kan utformas för att möta klienternas behov. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma socialarbetare har tolkats genom den hermeneutiska cirkeltolkningen samt analyserats genom systemteori och social inlärningsteori. Studiens resultat visade att insatserna riktade till klientgruppen motsvarar klienternas behov, stödet behöver dock vara mer långsiktigt. Gott bemötande och god kunskap om intellektuella funktionsnedsättningar hos socialtjänsten är en förutsättning för att insatserna ska ge önskad effekt. Insatserna ges idag från olika enheter till enskilda familjemedlemmar och helhetssynen på familjen saknas. Studiens resultat betonar också medverkande informanters önskan om ett specialutbildat team. Med ett gemensamt förhållningssätt kan teamet fokusera sitt arbete för att bättre möta hela familjens behov i syfte att främja barnens hälsa och sociala utveckling.

Bakgrund: Allt fler personer med en intellektuell funktionsnedsättning skaffar barn. Detta kräver fungerande metoder för att stötta dem i sitt föräldraskap om de är i behov av det. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka kunskapsläget gällande metoder för formellt föräldrastöd till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och vad de har gett för resultat för föräldraskapet. Metod och material: En litteraturöversikt har genomförts av artiklar som valts ut via en systematisk litteraturgenomgång med hjälp av utvalda inklusions- och exklusionskriterier i två elektroniska databaser, Social Services Abstracts och PsychInfo. Det insamlade materialet har analyserats både tematiskt och teoretiskt. Resultat: 17 artiklar valdes ut som sammanställdes i Tabell 1. Analys: De teman som identifierats är Upplevelser, Metoders uppbyggnad &amp; anpassning, samt Kommunikation. De teoretiska begrepp som används är Self-modeling, SM, och Känsla av Sammanhang, KASAM. Slutsatser: Forskningen visar att föräldrastöd har en positiv inverkan på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättnings föräldraförmåga, samt att både föräldrar och professionella generellt är nöjda med stödet, samtidigt som det finns utvecklingsområden. Det efterfrågas mer omfattande studier och mer barnperspektiv i metoderna. Diskussion: I avsnittet diskuteras den föreliggande studiens frågeställningar, jämförelse med fyra andra litteraturstudier, föreliggande studies för- och nackdelar samt barnets bästa. För fortsatt forskning förordas att identifiera enskilda komponenter som bidrar till resultatet av metoderna och undersöka tidsaspekter av stöden.

Sverige ses ofta som ett jämställt land, men trots detta är det långt ifrån jämställt. Statistik visar att kvinnor gör mer obetalt hemarbete och har ansvaret för majoriteten av barnomsorgen. Studien undersöker om denna ojämställdhet speglas i synen på föräldrar hos socialtjänst och rättsväsende i LVU-domar. Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka och jämföra hur föräldraförmåga avseende brister i omsorgen konstrueras och framställs i LVU-domar. För att göra detta har en kvalitativ studie i form av en tematisk analys av 68 förvaltningsrättsdomar gjorts. Denna analys har gjorts med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats, genusteori och rättssociologi. Resultatet visar att normer kring föräldraskap och kön som finns i samhället även återspeglas i domarna. Det finns olika förväntningar på mammor och pappors föräldraförmåga. Dessa olika förväntningar leder till att olika krav ställs på föräldrarna utifrån kön. Mammor konstrueras som den primära föräldern som förväntas ta ett större ansvar för barnen och pappan konstrueras som en sekundär förälder med mindre krav på sig.