<p>This study is about how students 'performance in school is influenced by parents' educational background. The study has been performed by cooperation with two schools in Stockholm. One class in each school has participated and the students have amongst other questions answered regarding their grades in natural science subjects. To examine whether parents 'educational background affect students' performance, a quantitative survey in the form of poll has been conducted. Even a literature review was conducted in this area to get a clearer picture of how parents' educational background affects the performance of students.</p><p>This study shows that students who have academic parents perform better than students who have not got academically educated parents. This was proved after a comparative study made with regard to students' grades in natural science subjects. Furthermore, it appears that parental involvement is important for a student to perform better in school because parents act as a resource for children's learning.</p>

This study is about how students 'performance in school is influenced by parents' educational background. The study has been performed by cooperation with two schools in Stockholm. One class in each school has participated and the students have amongst other questions answered regarding their grades in natural science subjects. To examine whether parents 'educational background affect students' performance, a quantitative survey in the form of poll has been conducted. Even a literature review was conducted in this area to get a clearer picture of how parents' educational background affects the performance of students. This study shows that students who have academic parents perform better than students who have not got academically educated parents. This was proved after a comparative study made with regard to students' grades in natural science subjects. Furthermore, it appears that parental involvement is important for a student to perform better in school because parents act as a resource for children's learning.

ABSTRACTAbout 17% of all deliveries in Akademiska Sjukhuset end with caesarean section. The purpose of the survey was to study parental pairs experience to undergo a caesarean section and experience of information about surgery. The aim was also to see if there were differences between those undergoing a planned or an emergency caesarean section, as well as differences between the birthing women and their partners. 100 couples participated in the study and answered a questionnaire 1-3 days after they had undergone surgery. The result showed that the vast majority of parental pairs were satisfied with the information they received before the caesarean section. They undergoing a planned caesarean section were significantly more satisfied with the information, which is natural when in the acute cases there is to a greater extent lack of time. Comparing only the women in the groups were, however, no difference in the information in its entirety. No difference was seen between women and their partners in terms of information before. The majority experienced care at the delivery ward and surgical department as positive. Those in the planned group experienced more positive emotions before and during surgery than those in the acute group. After the procedure, most of these differences disappeared, however, but the acute cases continued to feel disappointed and depressed afterwards. The women felt more relieved, but also more disappointed than their partners before the cesarean section. These feelings however, were replaced by feelings of fear during and after the procedure. After surgery the women also felt far more disappointed than their partners. Most parental pairs are satisfied with the information and the experience of undergoing a cesarean section at Akademiska Sjukhuset. Those in the acute group experienced more depression and more disappointment after the procedure. Women generally felt more disappointed and frightened afterwards. These groups may therefore need more support and information after the caesarean section.

Att förlora en förälder i samband med dödsfall under barndomen är inte ovanligt. Så många som fyra barn av hundra förlorar en mamma eller en pappa under barndomen. Då ett barn förlorar en förälder rubbas hela barnets värld. En förälder står för trygghet, omsorg och en stabil grund för barnet under uppväxten. Slits föräldern ifrån barnet uppstår både psykisk och fysisk påfrestning. Syftet är att identifiera hur sorg uttrycks hos barn i samband med en förälders död utifrån olika perspektiv.   Författarna har använt sig av systematisk litteratur översikt som metod. Det mest framstående i resultatet handlar om sorgens uttryck, sorgeprocessen och att bli sedd. Dessa tre teman sammanfattar tydligt bristen i omvårdnaden och omsorgen kring dessa barn. Det är oerhört viktigt att ha kunskap och kunna identifiera tecken på ohälsosam sorg. Det en utvecklingsprocess som aldrig bör upphöra. Författarna anser att det psykiska och fysiska stödet aldrig kan bli tillräckligt för dessa barn.

<p>Att förlora en förälder i samband med dödsfall under barndomen är inte ovanligt. Så många som fyra barn av hundra förlorar en mamma eller en pappa under barndomen. Då ett barn förlorar en förälder rubbas hela barnets värld. En förälder står för trygghet, omsorg och en stabil grund för barnet under uppväxten. Slits föräldern ifrån barnet uppstår både psykisk och fysisk påfrestning. Syftet är att identifiera hur sorg uttrycks hos barn i samband med en förälders död utifrån olika perspektiv.</p><p> </p><p>Författarna har använt sig av systematisk litteratur översikt som metod. Det mest framstående i resultatet handlar om sorgens uttryck, sorgeprocessen och att bli sedd. Dessa tre teman sammanfattar tydligt bristen i omvårdnaden och omsorgen kring dessa barn. Det är oerhört viktigt att ha kunskap och kunna identifiera tecken på ohälsosam sorg. Det en utvecklingsprocess som aldrig bör upphöra. Författarna anser att det psykiska och fysiska stödet aldrig kan bli tillräckligt för dessa barn.</p>

Bakgrund: Autism är en gammal diagnos som de senaste hundra åren genomgått flera förändringar. Även på senare år förändras diagnosen men grundproblematiken för individens och dess omgivning är den samma. Ett barn med autism påverkar hela familjen. Syfte: Syftet var att undersöka hur svenska föräldrar till barn med autism upplever familjens livssituation och hur den påverkas av barnets problematik. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med autism. Innehållet i självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom efter analysprocessen, Föräldrarnas känslor och Påverkan på vardagen, samt 14 underkategorier. Omgivningen kring barnet berörs i stor utsträckning. Föräldrarna påverkas både när det gäller deras känsloliv och de får se sin vardag förändras. Syskon till barn med autism får inte lika mycket uppmärksamhet som sitt syskon utan får i stor utsträckning klara sig själva.   Slutsats: Ett barn med autism påverkar hela familjen på ett eller annat sätt. En annan viktig del som kommit fram i föreliggande studie var behovet av ytterligare insatser och stöd från samhället. Föräldrarna känner ofta att de får klara sig själva och inte får den hjälp de behöver.

<p>Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.</p><p>Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är <em>läraren.</em></p><p>Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem. En bestämmande faktor för om stöd ska sättas in eller inte är även i detta fall läraren.</p><p>Studien visar att i de fall dialog finns mellan föräldrar och skola, upprättas åtgärdsprogrammet genom samarbete. Dessa föräldrar känner att de har möjlighet att påverka utformningen av åtgärdsprogrammet. Inga åtgärder är på förhand formulerade från skolans sida.</p>

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa. / Parent participation in the nursing care of their children in hospital haven´t always been obvious. Not until after the Second World War children´s need of their parents in hospitals were elucidated by researchers within psychology and nursing. Despite continued development of parent participation within children’s nursing care there is still deficiencies in that area. The aim of the study was to describe parent’s perception of participation in the nursing care of their children in hospital. The result shows parental perceptions of participation in the nursing care of children in hospital based on twelve scientific articles. The result includes four categories of participation which elucidate parental perceptions of; being present, information, decision-making, practical nursing care. The conclusion describes parent’s positive and negative perceptions of participation. Suggestions on further national studies within the area and in relation to the gender perspective are given. The futures care development with education on the subject could be national guidelines, Standardized Care Plan and e-hälsa.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår. Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren. Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem. En bestämmande faktor för om stöd ska sättas in eller inte är även i detta fall läraren. Studien visar att i de fall dialog finns mellan föräldrar och skola, upprättas åtgärdsprogrammet genom samarbete. Dessa föräldrar känner att de har möjlighet att påverka utformningen av åtgärdsprogrammet. Inga åtgärder är på förhand formulerade från skolans sida.

Syftet är att belysa hur rektorer och förskollärare ser på arbetet kring rutiner som används i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lärande, hur görs föräldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på vårt syfte så har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollärare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen är viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var även överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och föräldrarna är viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete på sin förskola med föräldrarna. Förskolornas sätt att arbeta kring stödåtgärder varierar då det var lika många som använde sig utav åtgärdsprogram som av handlingsplaner. Undersökningen visar även att både rektorer och förskollärare i båda kommunerna arbetar utifrån samma rutiner