Syftet med denna studie var att belysa föräldrars uppfattningar om och påverkan på barns fysiska aktiviteter. Syftet var även att belysa fysisk aktivitet och motion som en fråga om hälsa och lärande. Studien gjordes för att undersöka hur föräldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hälsokontext samt att se hur föräldrar som en del i barns lärande kan påverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrågor. Urvalet gjordes med ett snöbollsurval och blev fem kvinnliga föräldrar. Resultatet visade att föräldrarna uppfattade fysisk aktivitet och motion som positivt och hälsosamt att bedriva. Alla föräldrarna och deras barn hade på något sätt fysisk aktivitet som en viktig del i sina liv. Påverkan i barnens lärande kan ske genom delaktighet och uppmuntran i barns fritidsaktiviteter. Detta resultat stämmer ihop till de lärandeteorier som är underlag för min studie och som belyser kommunikation, språkanvändning och samspel mellan barn och dess omgivning som olika sätt för barn att lära sig hur dess omgivning fungerar. Det framkom även att föräldrars påverkan kan bli negativ eftersom det kan bli en tvärtomeffekt. Dessutom så framkom det att stress, barns intresse och barns ålder var faktorer som gjorde att det inte var självklart att påverka barn i deras fysiska aktiviteter.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan. I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5. Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn. Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen. Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet. Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet / Abstract The purpose of the study is to examine the attitude of parents towards the subject of Physics in preschool. Based on the answers received on my questionnaire, I have concluded that parents believe that children’s spontaneous and curious questioning is of great value and will encourage the will and joy of learning. Furthermore, parents believe it is important to have educationalists who are sharp and who, as a base of their teaching, include play and joyful experiences when teaching the subject of Physics, all while reaching the goals set for the 5th grade. There are many phenomena that are explained in Physics, such as sound, light, energy, magnetism etc. According to the curriculum of preschool, all children should be challenged in their scientific thinking and the teaching should be relevant to children their age. The scientific subject of Physics exists in preschool, although it is not known as Physics. Preschool teachers help to develop children’s curiosity and encourage them to seek answers around everyday questions in Physics and the meaning of its phenomena. In conclusion, it is showed that parents do believe that children ought to develop what they feel is fun within the subject of Physics. Keywords: attitude of parents, physical phenomena, curiosity

Introduction: Children in early age diagnosed with scoliosis and in need of surgery will grow up to undergo several operations in the back. Parents play a major role in the care of their children during hospitalization. Purpose: The purpose of this study was to investigate parents´ experiences of having a child diagnosed with scoliosis before the age of five undergoing repeated surgeries in the back. Method: The study had a qualitative descriptive design. Five parents with children aged 5-15 years, who have undergone several operations were interviewed about there experiences of the child’s illness and treatment. Phenomenological-hermeneutical analyze where used. Results: The parents felt a sense of shock when they were told about their child’s diagnose and treatment. Continuity of personnel and clear information about there child’s illness and treatment has been considered important. The repeated operations and hospital stays have given them experience of their children’s reactions and needs, which has created a sense of calm with the parents Conclusion: Information and continuity were important component to make the parents feel included and confident. The experiences of the recurring operations provided some form of security as they recognized the child’s reactions as the same time the parents concern about the child relating to the operations will always be. / Inledning: Barn som i tidig ålder får diagnos skolios och behöver opereras, kommer under uppväxten att genomgå flera operationer i ryggen. Föräldrarna har en stor roll vid vården av deras barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn som före fem års ålder diagnostiserats med skolios och genomgått upprepade operationer i ryggen. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design. Fem föräldrar med barn i ålder 5-15 år som genomgått upprepade skoliosoperationer intervjuades om sina upplevelser av barnets sjukdom och behandling. Fenomenologisk-hermeneutisk analysmetod användes. Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av chock när de fick beskedet att deras barn hade skolios och behövde operera ryggen. Kontinuitet hos personalen och tydlig information om barnets sjukdom och behandling har upplevts viktig av föräldrarna. De upprepade operationerna och sjukhusvistelserna har gett föräldrarna erfarenheter om barnets reaktioner och behov under vårdtillfället vilket skapat en trygghet. Sina egna känslor av oro, rädsla och maktlöshet har de försökt att undanhålla barnet. Slutsats: Informationen och kontinuitet var viktiga komponenter för att föräldrarna skulle känna sig delaktiga och trygga. Erfarenheten av de upprepade operationerna gav trygghet då föräldrarna kände igen barnets reaktioner samtidigt som oron över barnet i samband med operationerna aldrig försvinner.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex föräldrar uppfattar begreppet föräldrasamverkan. Till hjälp att undersöka detta användes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med föräldrar från samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, föräldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att påverka förskolan. Föräldrarna ansåg alltså att det var viktigt att deras barn hade det bra på förskolan. Begreppet kunde också betyda föräldragemenskap mellan föräldrarna på förskolan. Engagerade pedagoger var en förutsättning för att föräldrasamverkan skulle fungera och det fanns olika sätt som föräldrarna ville påverka förskolan. Dessa kategorier utesluter inte varandra utan det är fyra sätt att se på samma begrepp. Forskning från Sverige och övriga världen belyser hur samverkan mellan förskola och föräldrar kan gå till, men också vilka olika uppfattningar som finns på föräldrasamverkan. Kopplingar mellan kategorierna och det sociokulturella perspektivet synliggjordes och var ett bra hjälpmedel för att förstå de fyra kategorierna. Genom dialog och kommunikation med föräldrar kan förskolan möta deras förväntningar och eventuellt kan nya samverkansformer skapas.

Studiens syfte var att undersöka hur det är att vara barn i familj och förskola när föräldrar lever i missbruk och vad barn vill att vuxna i omgivningen ska göra för att hjälpa dem. Syftet var även att undersöka vad förskollärare tror att dessa barn behöver och vad de gör för dem. Studiens underlag är baserat på ostrukturerade intervjuer för att få ett djup i berättelserna. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer. Fem av dem var vuxna som hade levt med missbrukande föräldrar som barn och tre av dem var förskollärare. Arbetets teoretiska utgångspunkt har baserats på tidigare forskning kring barn som levt eller lever med missbrukande föräldrar. Studiens resultat visar att tre av dem som levt med missbrukande föräldrar som barn ansåg att det var ”konstigt” att ingen av pedagogerna visade några tecken på att de visste hur det stod till hemma. Lisa och Maria berättar att de visade tydliga tecken på att allt inte stod rätt till hemma. Lisa menar att man kunde se på henne att allt inte stod rätt till för hon var alltid arg och bråkig och lärarna ansåg att hon inte tog ansvar för något. Maria berättar att hon blev bråkig och utagerande, hon var den som protesterade i familjen. Båda Lisa och Marias berättelser visar även att de båda tog ett stort ansvar för andra personer i sin omgivning. När de vuxna talar om sin barndom säger alla liknande saker angående vad de skulle göra för att hjälpa barn som lever i missbruk. De anser att uppmärksamhet, bekräftelse och trygghet är viktigt för ett barn. En av dem menar att man ska ösa kärlek över dem och krama dem. Vidare anser hon att det kan ha stor betydelse för barnet om en enda person gör Två av pedagogerna anser att det är viktigt att uppmärksamma olika signaler som barnet visar exempelvis att de är utagerande, slutna eller tysta barn. Maria anser att det är viktigt att uppmärksamma tecken som överdrivet ansvarstagande, utagerande eller ett barn som är väldigt tyst. De pedagoger som intervjuats är alla eniga om att barn som lever med missbrukande föräldrar behöver en trygg plats med fasta rutiner och närhet från någon som bryr sig om dem.

The overall aim of this study is to clarify the situation in school for children with language disorder from the parents’ perspective. Data were collected through five interviews with parents who have children of different ages and with various diagnosis within the language disorder spectra. A qualitative method based on a narrative inquiry was used and each interview was based on a interview guide with the following themes: the child’s difficulties, starting school, the school’s pedagogy, homework, action plans, participation and the future. Each story has its own themes, but there are also themes that are common in all interviews. One common theme in the parents’ stories is that school has a lack of knowledge when it comes to language disorder. The parents’ stories also centre on the experience of having a child with language disorder and on the extra pressure that this entails. Another shared theme is their worries about how their children will manage school and the school’s failure to take this concern seriously enough. Reading skills is an area where the parents experience that their children have difficulties. Additional subject-specific research is needed to provide school with the right tools to help children with language disorder to perform in school.

Bakgrund: Enures är en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgång i en ålder då man kan förvänta sig att barnet är torrt. Enures är vanligt men det råder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bäst resultat. Enures påverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt är familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns och föräldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som använts vad gäller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp.  Metod: En beskrivande litteraturstudie där 17 artiklar identifierades med hjälp av en sökning på Pubmed och CINAHL. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade på engelska, de skulle vara empiriska, de vara publicerade i tidskrifter som var ”peer reviewed”, de skulle vara publicerade efter 2000 samt vara tillgängliga via Högskolan i Gävles databaser.  Resultat: Studien identifierar tre huvudkategorier: barnens upplevelser av enures påverkan på livet, föräldrarnas upplevelser av enures och barnets inställning till vård av enures. Barnens upplevelser av enures är indelat i enures påverkan på det sociala livet och praktiska problem i vardagen. Föräldrarnas upplevelser har tre undergrupper, vilka är oron över att barnet lider av enures, behovet av kunskap och information samt hanteringsstrategier att hantera situationen. Barnets inställning till vård av enures kan i sin tur delas upp tron, viljan och förmågan att påverka sjukdomen samt barnets engagemang i behandlingen. Observationerna medför att sjuksköterskans kunskap om dessa är en förutsättning för en effektiv kommunikation.  Slutsatser: Studien identifierar tre huvudkategorier och sju undergrupper till dessa. Sjuksköterskan bör ha insikt för att kunna kommunicera effektivt. De valda artiklarnas metod visar flera svagheter vad gäller urval, bortfallsanalys samt kontrollgrupper. Det leder till att studiernas trovärdighet blir låg.

Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat. Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka. Den största fördelen som förskolevistelsen medför är att barnet är tillsammans med andra barn och därmed utvecklar sin sociala kompetens. De stora barngrupperna i förhållande till personaltätheten är den största nackdelen med förskolan, eftersom det för med sig många andra problem. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolan i många fall uppfattas som en nödvändighet, men att det samtidigt innebär många möjligheter för barnet.

Background Increased prevalence of obesity in children- and young adults and risk for diseases related to obesity will increase the burden on medical care. It is important to identify early risk factors that can be noticed by nurses in the daily work. Aim The aim was to investigate whether children- and young adults themselves perceive overweight as a problem and if there was a difference in the measured activity levels between overweight children- and young adults in families with different socio-economic family status. Method description Existing survey from the Obesity Centre at the Akademiska Sjukhuset were examined together with the results from an accelerometer, where children- and young adults activity was recorded, compared to their perception of how active they were. The results were compared using a statistical software program and compiled with descriptive and non-parametric statistics. Results The results do suggest that the majority of children- and young adults experiencing excessive weight have a problem in their everyday lives. Nearly half overestimate themselves as more active than what the actual measurements with accelerometer demonstrated. Much time is spent in front of the TV and computers. The results showed no significant difference recording the level of activity and the socio-economic family status. Conclusion Obesity is a topic that is considered to be sensitive to talk about. Many children- and young adults perceive the overweight as a problem, which makes them less self-esteem and affect their daily lives negatively. Knowing this is important for the nurse to be able to give individualized care and provide support for the lifestyle change that involves the whole family.

Författare: Linda Hallqvist Handledare: Gabor Bora Projekt: C-uppsats Title: The Big Picture: En kvalitativ undersökning angående första intrycket av datorspel Innehåll: Undersökningens syfte är att se föräldrarnas första intryck av ett datorspel, dess omslag. De metoder som används i undersökningen är en bildanalys med en semiotisk inriktning samt gruppintervjuer med fokusgruppen föräldrar. Materialet som förekommer är tre stycken slumpmässigt utvalda omslag till spel för barn i åldrarna 3-6 år (PEGI 3). En enskild bildanalys har gjorts av författaren samt en analys av föräldrarnas åsikter av de det ser på omslaget. Detta resulterar i att föräldrarna förknippar det de redan känner till som någonting positiv då de känner trygghet av det tack vare sina erfarenheter medan i andra fall kan det de redan känner till leda till någonting negativt. Nyckelord: Datorspel, föräldrars syn på datorspel, bildanalys, semiotik, omslag.