No description available.

Det adopterade barnet har upplevt separationer, ibland bristfällig omsorg och trauman, vilket kan skapa en sårbarhet som kan leda till utmaningar i anknytningsprocessen. Vikten av en god anknytning vid adoption påverkar både barn och förälder. Barnets anknytning finns med och påverkar framtida förhållningssätt gällande känslomässig närhet och förståelse och en otrygg anknytning skapar sämre förutsättningar för en framtida trygghet. Som barnhälsovårdssjuksköterska är det av vikt att besitta kunskap om anknytning, dess framtida påverkan på individen samt det speciella behov familjer som adopterar har för att kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt gällande anknytningsprocessen. Forskningsfältet är knapphändigt och begränsat gällande föräldrars upplevelser av anknytning vid adoption och de få studier som finns påvisar att kunskapen inom sjukvården kring adoption och adoptivfamiljers speciella behov upplevs bristfällig. Föreliggande studie vill genom ett livsvärldsperspektiv belysa föräldrars upplevelser av anknytningsprocessen. Resultatet kan bidra till ökade möjligheter att förstå livsvärlden hos föräldrar som adopterar och vad som påverkar och kan påverkas. Detta kan i sin tur sättas i relation till övrig forskning och perspektivet av hållbar utveckling, för att i slutänden kunna bidra med kunskap till barnhälsovården. Datainsamlingen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar (n=11). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenteras, via tre huvudkategorier; Betydelse av att känna trygghet i föräldrarollen, Att se och möta barnets behov och Betydelse av att få bekräftelse i föräldrarollen. Resultatet belyser den väldiga förändring en adoption innebär, både för barn och förälder. Det belyser också vikten av att det finns kompetens och engagemang kring anknytningsprocessen hos familjer som adopterar, både hos föräldrar och hos barnhälsovården som möter dessa familjer. I resultatet framkommer att känslan av trygghet har stor påverkan på anknytningsprocessen. En dominerande andel av föräldrarna känner en frustration över bristande kompetens och engagemang hos barnhälsovårdssjuksköterskan.

Bakgrund: Varje år förlorar ett stort antal föräldrar sina barn i sjukdom, olyckor och våldsbrott. Sorgen som drabbar föräldrarna är förödande och livet blir svårt att hantera. Trots att stora sorger skapar starkare band inom familjen så kommer de föräldrar som har barn kvar i livet att få mindre tid till sin egen sorgebearbetning. Syfte: Att beskriva hur föräldrar hanterar sorgen efter att de förlorat ett barn. Metod: Beskrivande litteraturstudie som grundats på tolv studier med varierande ansatser.   Resultat: Det framkommer olika sätt för föräldrarna att hantera sorgen på. Som till exempel att träffa andra som är i samma situation och att prata om barnet. Trots att det väcktes starka känslor så upplevdes den fortsatta kontakten med sjukhuset som betydelsefull. De flesta föräldrarna beskrev att de fått ett nytt perspektiv på livet.  Relationer inom familjen visade sig stärkas på grund av sorgen man delar, dock beskrev föräldrarna det som en utmaning att handskas med syskonens sorg samtidigt som de själv sörjde. Många av föräldrarna menar att förlusten med tiden gjort de starkare och att de upplever det lättare att handskas med andra svårigheter i livet. Föreliggande litteraturstudie beskriver även vilken datainsamlingsmetod som användes i de inkluderade artiklarna. Slutsats: Förlusten av ett barn hanterades på olika sätt beroende på hur föräldrarnas livssituation såg ut. Viktiga saker för föräldrarna var till exempel att hålla minnet av barnet levande, träffa andra som har varit med om samma förlust samt hålla sig sysselsatta. Efter en förlust av ett barn så ändras föräldrarnas värderingar av livet. För att underlätta mötet med dessa sörjande föräldrar så är det viktigt att sjuksköterskan bär på kunskap om hur han/hon ska agera. Ett bra bemötande kan lindra föräldrarnas lidande och på så vis främja för föräldrarnas hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige. Det kan uppstå en kris för familjemedlemmar när barnet insjuknar i diabetes typ 1 på grund av komplexa interaktioner mellan dagsaktiviteter, insulin och mat. Inom sjukvården finns det idag brister i hur man bemöter barnet och familjen. Syfte: Att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlag som finns gällande föräldrarnas upplevelser av att leva med barn som har diabetes typ 1. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på 12 vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ ansats, som tagits fram efter relevans- och kvalité. Databassökning utfördes via Cinahl. Huvudresultat: Föräldrarnas vardag bestod av att ständigt planera efter sjukdomen och dess behandling, samtidigt som dagliga jobbiga utmaningar uppkom. Detta kunde senare leda till att föräldrarna till barnet med diabetes typ 1 utvecklade psykisk ohälsa och därmed försämrad livskvalité. Föräldrar upplevde även bristfälligt stöd från sjukvården och skola angående diabeteshanteringen. Slutsats: När ett barn drabbas av diabetes typ 1 påverkas inte bara barnet utan också deras föräldrar eller annan typ av vårdnadshavare. Sjukdomen bidrar till dagliga begränsningar, påfrestningar och utmaningar för föräldrarna. Viktigt att sjuksköterskor tar föräldrarnas upplevelser och känslor på allvar genom att upplevelserna är individuella. Om sjuksköterskan får en bättre förståelse så kan de stötta föräldrarna bättre vilket leder till att föräldrarna blir tryggare i barnets diabeteshantering, som kan leda till en förbättrad livskvalitet för hela familjen men även till att de blir en minskad belastning för sjukvården.

Sammanfattning: Bakgrund: Den vanligaste dödsorsaken för barn i åldrarna 1-14 år är barncancer. Det är cirka en tredjedel av cancerdrabbade barn som insjuknar i leukemier och en tredjedel som drabbas av hjärntumörer. Den sista delen utgör de övriga diagnoserna. Det är viktigt att veta hur man ska bemöta föräldrars tankar och känslor av att leva med ett barn med cancer då vårdpersonal måste individanpassa vården av barnet efter föräldrarnas behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn med cancer. Metod: En litteraturstudie som utgår från 11 artiklar med kvalitativ ansats med sökorden barn, barndomscancer, cancer, familjens erfarenheter, föräldrars erfarenheter, pediatrik. Databasen CINAHL användes för att söka artiklar. Huvudresultat: Det har varit genomgående i resultatet att föräldrarna upplevde ångest, depression, ilska och brist på sömn. Livet påverkas hos föräldrarna efter barnets cancerdiagnos då det blir brist på vardagliga rutiner och normaliteter. Vid en cancerdiagnos hade föräldrarna svårt att se en framtid med det cancersjuka barnet vilket visar att föräldrarna längtar till det ögonblick barnet blir botat. Slutsats: Det framkom tydligt att föräldrar till barn med cancer upplevde ett stort behov av stöd och vikten av att få rätt information. Föräldrar isolerar sig från omgivningen, men kan hitta andra föräldrar på sjukhuset med samma erfarenheter. / Abstract: Background: The most common cause of death for children aged 1-14 is childhood cancer. There is about a third who suffers from leukemia, a third who suffers from brain tumors and the last part constitutes the rest of the diagnoses. It is important to know how to respond parents 'thoughts and feelings about living with a child with cancer, since caregivers must individually the care of the child to their parents' needs. Aim: The aim of this study is to describe parents experience ́s to live with a child with cancer. Method: A literature study based on 11 articles with qualitative approach with the keywords: child, childhood cancer, cancer, family experiences, parents’ experiences and pediatric. The Cinahl database was used to search for articles. Main result: It has been consistent in the result that parents experienced anxiety, depression, anger and lack of sleep. Life is affected by parents after the children’s cancer diagnosis as there is a lack of everyday routines and normality. At a cancer diagnosis, the parents had a hard time seeing a future with the cancer sick child, which shows that the parents longing for the moment the child is cured. Conclusion: It became clear that parents of children with cancer experienced an initial need for support and the importance of getting the right information. Parents isolate themselves from their surroundings but can find other parents in the hospital with the same experience.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: När sjukdomstillståndet hos barn med livshotande- eller livsbegränsande tillstånd inte kan förbättras bör pediatrisk palliativ vård implementeras. Vårdformen fokuserar på att förbättra patienter och föräldrars livskvalitet. För att möjliggöra detta bör den vara symtomlindrande, inkludera olika sjukdomar samt tillämpa ett holistiskt synsätt av barnet. Däremot finns ett otillräckligt antal specialiserad vårdpersonal inom området med tillräcklig kunskap, vilket påverkar familjer till barn som vårdas palliativt negativt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som vårdas palliativt. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva artiklar som identifierades genom sökning i databasen PubMed med sökord relevanta för valt ämnesområde. En artikel utgjordes både av en kvalitativ samt kvantitativ ansats. Resterande tio artiklar utgjordes av en kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sex teman identifierades som sammanfattade föräldrars negativa samt positiva upplevelser. De utgjordes av Kommunikation och information mellan föräldrar och vårdpersonal, Att fatta beslut vid pediatrisk palliativ vård, Familjelivet och relationers påverkan,Föräldrars känslor och dess påverkan, Vårdpersonal och vårdmiljö samt Känslomässigt, socialt och ekonomiskt stöd. Slutsats: Positiva upplevelser var mindre förekommande än negativa. Föräldrars negativa upplevelser utgjordes bland annat av bristande kommunikation och information, vilket försvårade beslutsfattning. Vårdpersonalen uppfyllde inte alltid föräldrarnas behov eller förväntningar. Även ekonomiska aspekter påverkade upplevelserna negativt. De negativa upplevelserna resulterade i känslor där samtliga föräldrar upplevde behov av stöd. Resultatet påvisade globala skillnader i föräldrars förutsättningar och upplevelser.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste och allvarligaste metabola störningen som drabbar barn vilket uppstår bland annat av genetiska arvsanlag. Sjukdomen behandlas med insulin- och kostbehandling samt fysisk aktivitet. Barnets behov sätter stor press på föräldrarna som anpassar vardagen för att barnet ska må bra. I denna litteraturstudie har familjefokuserad omvårdnad legat till grund som teoretisk referensram.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.   Metod: Litteraturstudien sammanfattades av nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed samt analyserades enligt den integrerade analysen som Kristensson (2014) beskrivit.   Resultat: Resultatet utgjordes av tre kategorier som var föräldrars förändringar i vardagen, föräldrars psykiska påverkan och föräldrars erfarenheter av vården.   Slutsats:  När ett barn drabbas av diabetes förändras hela familjens vardag och föräldrar behöver skapa nya rutiner för att få vardagen att fungera. Trots nya rutiner kvarstår vanligen en oro för akuta komplikationer av sjukdomen. Ett stöd från diabetesvården och från andra föräldrar som har barn med diabetes är mycket viktig i anpassningen till den nya familjesituationen.

Varför får eleverna i grundskolan läsläxor? Läxan är och har varit ett debatterat ämne i många decennier och även synen på läsförståelse. Tar verkligen läraren hänsyn till alla elevers- och hemmets förutsättningar och behov genom att skicka hem läsläxan? Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning säger om läsläxans betydelse för elevers läsförståelse samt om föräldrars delaktighet och engagemang i läxläsning har någon påverkan och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilken betydelse har läsläxan för elevers läsförståelse enligt forskning? Vilken betydelse har föräldrars delaktighet och engagemang i läsläxan för elevers utveckling av läsförståelse enligt forskning? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt sökt, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om läxor, läsförståelse, hemmets förutsättningar, ansvaret på lärare och sambandet däremellan. Studiens resultat visar ett tydligt samband mellan läsläxans påverkan på elevers läsförståelse och hur läsläxan är utformad. Tidigare forskning visar att det finns andra faktorer som kan påverka elevers läsförståelse som socioekonomiska förutsättningar. Vidare råder det meningsskiljaktigheter mellan lärares-, föräldrars- och elevers upplevelser kring läxor. Vår systematiska litteraturöversikt visar att förekomsten av begreppet läxor i pedagogisk litteratur är bristfällig, vilket bidrar till lärares kunskapsbrist i hur läxan ska utformas. Vidare forskning kan vara att ta reda på hur lärare utformar läsläxan för att främja elevers läsförståelse och hur lärare informerar föräldrar kring de strategier föräldrarna behöver använda för att stötta sina barn på det sätt där barnets läsförståelse utvecklas. Didaktiska implikationer: Forskning visar att effektiva lässtrategier i samband med läsläxor som leder till textsamtal, utvecklar elevers läsförståelse. Därför är det av vikt att föräldrar blir informerade om läsläxans uppbyggnad och syfte.

Bakgrund  Downs syndrom är en funktionsnedsättning orsakad av en kromosomavvikelse. Att föda ett barn med Downs syndrom innebär för många föräldrar en krissituation. För att hantera denna situation tillämpas olika copingstrategier. För vårdpersonalen kan familjefokuserad omvårdnad möjliggöra ett mer positivt bemötande och ett bättre stöd till föräldrarna.   Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplever bemötandet och stödet från vårdpersonalen under barnets första levnadsår. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar genomfördes i tre olika databaser. Efter bearbetning av samtliga artiklar inkluderades 15 av dessa i resultatet. De inkluderade artiklarna genomgick en kvalitetsbedömning och sammanställdes i en matris.    Resultat Fyra områden identifierades. Känslor av bland annat sorg och chock omgav föräldrarna den första tiden efter födseln och många föräldrar upplevde en svårighet att anpassa sig till den nya livssituationen. Föräldrarna hade ett stort behov av information och brister urskiljdes kring hur informationen förmedlades. Stödet från omgivningen påverkade också föräldrarnas möjligheter till coping. Vårdpersonalens agerande kunde påverka föräldrarnas coping både positivt och negativt. Många föräldrar upplevde det positivt att träffa andra föräldrar till barn med Downs syndrom.   Slutsats Föräldrarna hade många upplevelser av bemötandet och stödet från vårdpersonalen. Upplevelserna var både positiva och negativa och de medförde konsekvenser för föräldrarnas coping. Med kunskap om vad som kan påverka föräldrarnas upplevelse av vården kan vårdpersonalen förbättra möjligheterna till en bättre och mer professionell vård samt hjälpa föräldrar till en snabbare anpassning till den nya livssituationen.