Bakgrund Delaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebär att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvårdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vård och behandling. Föräldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa är bland annat att känna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vårdpersonalen och föräldrar är andra behov som måste tillgodoses. Detta bidrar till att föräldrarna känner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gällande beslut. Familjecentrerad omvårdnad innebär att både barnet och föräldrarnas behov uppmärksammas, vilket är en målsättning inom barnsjukvård. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet i vården av deras barn i åldrarna 0-10 år på barnavdelningar. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes som utgick från sjuksköterskors erfarenheter. Sex intervjuer utfördes med stöd av en halvstrukturerad intervjuguide med följdfrågor. Inklusionskriterier var att intervjupersonerna skulle ha arbetat i minst två år som sjuksköterskor och arbetat minst ett år på en barnavdelning med barn i åldrarna 0-10 år. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna poängterade att föräldrar till sjuka barn är delaktiga i barnets omvårdnad. Enligt sjuksköterskorna erbjöds föräldrarna möjligheten att delta i planeringen av barnets vård och behandlingsstrategier för att förbättra föräldrars delaktighet. Samtliga sjuksköterskor betonade att föräldrars delaktighet påverkar barnen positivt genom att barnen känner sig trygga och lugna. Svårigheter kring föräldrars delaktighet var bland annat när familjen vägrar vård, föräldrar som har en bristande anknytning till barnet samt när föräldrar har olika åsikter sinsemellan. Anledningen till passiva föräldrar sågs kunna vara att de är oroliga och osäkra i en eventuell krissituation, vilket kan leda till distans mellan föräldrar och barnet. Sjuksköterskorna upplevde att en öppen dialog mellan vårdpersonal och föräldrar leder till ökad delaktighet och att alla parter blir tillfredsställda. God information, bra förklaringar och framförhållning underlättar föräldrars delaktighet. Slutsats Föräldrars delaktighet behövs i vården av deras barn oavsett barnets ålder. Föräldrarna är framför allt delaktiga i barnets omvårdnad och i planeringen av barnets vård. Information och kommunikation mellan föräldrar och vårdpersonal är viktiga aspekter för att föräldrar ska kunna bli delaktiga.

Introduktion/Bakgrund: Varje år avlider cirka 100 000 barn i åldrarna 0–19 år med cancer. Föräldrarna träder ofta in i en ny roll som vårdgivare när deras barn insjuknar i cancer. Genom att undersöka föräldrarnas erfarenheter kan sjuksköterskan få en ökad förståelse för deras behov och preferenser, vilket i sin tur kan förbättra kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonal och föräldrar. Syfte: Beskriva föräldrars erfarenheter av palliativ vård av deras barn med cancersjukdom. Metod: Litteraturstudien följde Rosén (2017) granskningsprocess. Databassökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna resulterade i åtta artiklar varav sex kvalitativa, en kvantitativ och en med sekventiell metod. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Fem kategorier av föräldrars erfarenheter identifierades: vårdplatsens betydelse, personcentrerad vårds betydelse, livsförlängande behandlingars betydelse, acceptansstrategiers betydelse och palliativa teamets betydelse. Slutsats: Föräldrarna föredrog att vårda sitt barn palliativt i hemmet. Respekt och förtroende var viktigt mellan familjen och sjuksköterskan, detta stärktes genom en personcentrerad kommunikation och stöd av vårdpersonalen under hela den palliativa fasen samt efter dödsfallet. Ett palliativt team är viktigt för vägledning i livets slutskede. Resultatet visade vikten av att uppnå acceptans och hur livsförlängande behandling och dess biverkningar påverkade föräldrarna negativt.

Psykisk sjukdom kan påverka känslomässiga och sociala färdigheter vilket i sin tur kan påverka föräldraskapet. Det finns en ökad börda för de barn som lever med en psykiskt sjuk förälder.De anhöriga barnen har rätt till information och stöd, vilket sjuksköterskan kan erbjuda utifrån styrdokument och lagar som visar att barnen har rätt till skydd och omvårdnad. Utifrån barns berättelse kan sjuksköterskan skapa en förståelse för deras behov och erfarenheter. Syfte: Syftet är att undersöka barns erfarenheter av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt av nio artiklar med kvalitativ ansats som granskades med en tematisk analys. Resultat: Resultatet är uppdelat i tre huvudteman och sex subteman. Det första huvudtemat som var mest framträdande var att Barnen intog en vuxenroll, med subteman Vårdande roll och Anpassning till förälderns mående. Detandra huvudtemat var Barnens känsla av skam, med subteman Upplevd stigma från samhället och Att känna sig annorlunda. Det tredje och sista huvudtemat var Barnens behov av stöd, med subteman Bristande information och Viljan att dela sina erfarenheter. Resultatet visade att barn som har erfarenheter av att ha en förälder med psykisk sjukdom påverkas på olika sätt, men mestadels negativt. Slutsats: Vården kan bidra med nödvändig information till barn kring innebörden av psykisksjukdom. Med familjefokuserad omvårdnad och ett förhållningssätt utifrån Travelbees omvårdnadsfilosofi kan sjuksköterskan nå de barn som har en förälder med psykisk sjukdom genom att minska barnens lidande och öka deras välbefinnande.

Bakgrund: Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. Det är känt att barn som ska opereras upplever okända situationer som stressfyllda och obehagliga eftersom de känner att de inte har kontroll över situationen, vilket skapar rädsla och panik. Perioperativ oro och stress hos barnet kan leda till ohälsa och beteendestörning postoperativt. Hos en del individer kan den traumatiska upplevelsen även kvarstå i vuxen ålder. Barnet behöver hjälp att få tillbaka delaktigheten, kontrollen och självkänslan. Föräldrar utgör därmed en betydande roll för barnets känsla av trygghet under vistelse i en okänd högteknologisk sjukhusmiljö. Forskning beskriver vikten av föräldrarnas närvaro för barnets känsla av trygghet eftersom att ett barns värld är intersubjektiv, vilket betyder att deras värld ofta delas med föräldrarnas uppfattning. Således om föräldrarna ter sig otrygga och ängsliga, riskerar föräldern att förmedla den otryggheten vidare till sitt barn, samtidigt blir förutsättningen mindre att ge sitt barn tillräckligt med stöd vid  stressreaktioner. Detta tyder på att det är aktuellt att vårdpersonal har kunskap för att förstå och kunna identifiera inte bara barnets utan också vårdnadshavarens behov och på så vis bedriva en säker och kvalitativ familjecentrerad pediatrisk vård. Tidigare forskning tyder på att det finns begränsad information gällande vårdnadshavarens nöjdhet inom den pediatriska perioperativa vården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka föräldrarnas nöjdhet med vården som har givits deras barn perioperativt Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie med icke experimentell induktiv design där ett frågeformulär använts med fasta och öppna frågor. Resultat: I undersökningen ingick 48 föräldrar. Majoriteten av deltagarna ansåg sig vara trygga, delaktiga och därför nöjda i vården av deras barn. Det framkom att de grundläggande faktorerna enligt deltagarna var personalens bemötande, en god erhållen information, deras delaktighet i vårdprocessen samt vårdmiljön som önskades vara stillsam och barnvänlig.

Studien intresserar sig för föräldrasamverkan, föräldrainflytande och delaktighet då det fanns uppfattning om att det i förskollärarutbildningen fokuseras mindre på detta. Det fanns även uppfattning om att förskollärare och föräldrar samtalar om allt annat än verksamheten i hämtningssituationer på förskolan och funderingar över hur föräldrar blir delaktiga och får inflytande i verksamheten gjordes. Syftet med studien är att få en inblick i hur föräldrar och förskollärare upplever detta. En kvalitativ ansats med intervjuer gjordes för att få svar på hur förskollärare och föräldrar upplevde arbetet med föräldrasamverkan, föräldrainflytande och delaktighet. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologi och tidigare forskning med valda begrepp analyserades det insamlade materialet. Resultatet som framkom var att föräldrar och förskollärare hade olika uppfattningar om föräldrasamverkan, delaktighet och inflytande. Men även att tiden är en bidragande faktor till hur föräldrasamverkan kan se ut och att kommunikationen mellan förskollärare och föräldrar skulle kunna förbättras samt att föräldrarna vill vara delaktiga men inte ha inflytande över verksamheten.

Uppsatsen handlar om föräldrarnas rätt att välja skola för sitt barn. Enligt friskolereformen har föräldrarna rätt att välja den grundskola som det vill att deras barn ska gå i. Det kan vara en kommunal skola eller friskola. I Sverige pågått en debatt om de konfessionella friskolorna. Det har blivit en politisk fråga som handlar om konfessionella skolorna ska tillåtas eller inte. Ordet konfessionell innebär ”som avser trosbekännelsen; som strängt håller på trosbekännelsen”.[1] En skola som konfessionell har sin värdegrund i religion. De konfessionella skolorna är omtalade i Sverige genom att det öppet talar om religion. Sverige betraktas av omvärlden som en av världens mest sekulariserade stater. Ordet sekularisering innebär att ”processer som innebär att religionen förlorar i betydelse i ett samhälle”.[2] Även om Sverige under många hundra år var en religiös stat så har religionen under det senaste århundradet fått mindre mening i människors liv. Likväl har vi i Sverige tagit vissa aspekter ur olika religioner och utövar dem som yoga, meditation som härstammar från religion. Uppsatsen handlar om religiösa friskolor och Abram de Swaan menar att Samhällsvetenskapen ”har människor i olika samlevnadsformer som sitt studieobjekt”.[3] Det som jag intresserad av är om religiösa friskolor och föräldrarnas rätt att välja skola för sina barn utifrån gällande lagar i Sverige och internationella konventioner. Anledningen till att detta är intressant att undersöka är att om man har en rätt i Sverige som innebär att föräldrarna har möjlighet att välja skola för sina barn så bör innebär alla skolor. Det som jag intresserad av är fått del av är varför föräldrarna valt en religiös friskola till sitt barn. Detta har gjort att jag mailat till rektorer för religiösa friskolor i Sverige. Det som är mitt syfte är fått del av på föräldrarnas aspekter som jag inte anser kommer fram i samhällsdebatten. [1] https://www.ordlista.se/ordbok/konfessionell [2] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sekularisering [3] De Swaan, Abram, (2004), s 88.

No description available.

Introduktion: Cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-14 år i Sverige. Tidigare studier visar att vårdpersonalen upplever att den palliativa barncancervården är komplex och ibland svårhanterad. Vårdens uppbyggnad och kvalitet kan ha stor inverkan på de anhöriga och deras mående långt efter barnets bortgång.   Syfte: Syftet var att undersöka vilka aspekter som föräldrarna fann viktiga i den palliativa vården för barn med cancer   Metod: Studien är en litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa studier i originalartiklar från Pubmed, Psycinfo och Cinahl.    Resultat: I analysen identifierades fem kategorier: stöd, kompetens, relation till vårdpersonal, tro och barnet. Kategorin stöd hade ett fokus på familjens behov av både psykiskt och praktiskt stöd från vårdpersonal och anhöriga. Kategorin kompetens handlade om sjukvårdspersonalens kompetenser, styrkor och svagheter. Kategorin relation till vårdpersonal fokuserade på relationen mellan familj och vårdpersonal samt familjens behov av kontroll och utbildning. Kategorin tro fokuserade på sambandet mellan religion, andlighet och behovet av realistiskt hopp. Kategorin barnet fokuserade på barnets behov av delaktighet i vården och ett normalt liv.    Slutsats: Stöd och tillit från personalen, information och kommunikation var de aspekter som nämndes flest gånger av föräldrarna. De ville vara delaktig i vården och omvårdnaden av deras barn och gärna vara i hemmet i så hög utsträckning som möjligt. Anne Caseys ramverk om partnership nursing kan användas för att strukturera upp en mer välfungerande palliativ vård för barn med cancer. Mer utbildning och forskning inom detta område behövs för att implementera detta.

The purpose of this study is to find out parents' perception of the needs of their children related to the diagnosis of adhd and how they, the school and the leisure center meet the needs. Through a websurvey where 66 participants participated, we have raised questions about their perceptions linked to the purpose. The result shows that parents of adhd children perceive that their children's needs are directly linked to their impaired ability to control their executive functions. Parents meet the needs by lowering their expectations and keeping routines. Support from the environment is also an important factor in meeting the needs of children. Regarding the school and the leisure center's satisfying children's needs, the views differ from the respondents. Some believe that the school and the leisure center adjust the activities based on the needs of the children, but others say that the staff lack knowledge in their treatment, which leads to the perception that the school and the leisure center do nothing at all. Our conclusion is that knowledge about the diagnosis adhd is a must to be able to work as a teacher and leisure teacher today, because at least one person in each class has adhd. / Syftet med denna undersökning är att ta redan på föräldrars uppfattning om deras barns behov kopplade till diagnosen adhd samt hur de, skolan och fritidshemmet tillgodoser behoven. Genom en websurvey där 66 deltagare deltog har vi  ställt öppna frågor om deras uppfattningar kopplade till syftet. Resultatet visar att föräldrar till barn med adhd uppfattar att deras barns behov är direkt kopplade till deras nedsatta förmåga att  kontrollera sina exekutiva funktioner. Föräldrar tillgodoser behoven genom att sänka sin kravbild och hålla rutiner. Stöd från omgivningen är också en viktig faktor gällande tillgodoseendet av barnens behov. Gällande skolan och fritidshemmets tillgodoseende av barnens behov, går meningarna isär bland respondeneterna. Vissa anser att skolan och fritidshemmet anpassar verksamheten utifrån barnens behov men andra menar att personalen saknar kunskap i sitt bemötande , vilket leder till uppfattningen att skolan och fritidshemmet inte gör någonting alls. Vår slutsats är att kunskap om diagnosen adhd är ett måste för att kunna arbeta som lärare och fritidspedagog idag, eftersom minst en person i varje klass har adhd.

Background: Palliative care is a collaboration between several different professions with relatives and patients as a central point. Children need individualized care where the needs are based on the child’s situation. Nursing care includes the person from the time the person is born until they die. Aim: The aim of the study was to describe parents experiences of having a child who recives palliative care. Method: The study was a descriptive literature study where eleven articles were compiled with parents' experiences of having a child who receives palliative care. Result: The results of the 11 articles are presented in four main themes: Parents' perceived feelings of having a child in palliative care, Relationships, Communication and Choice of environmental setting for pediatric palliative care. Four sub-themes are presented: Family relationships, healthcare staff and parent under Relationships and hospital and home health care under Choice of environmental setting for pediatric palliative care. Conclusion: Relatives are different and have different needs. It is therefore important that nurses work person-centred around both the patient and relatives, and listen to parents' wishes and needs. / Introduktion: Palliativ vård är ett samarbete mellan flera yrkesgrupper med närstående och patient som central utgångspunkt. Barn behöver en individanpassad vård där behoven utgår från barnets situation. Omvårdnad inkluderar personen från att personen föds till att de dör. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie där 11 artiklar har sammanställts med föräldrars erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Resultat: Resultat: De elva artiklarna presenteras i fyra huvudteman: Föräldrars upplevda känslor av att ha ett barn i palliativ vård, relationer, kommunikation och valet av miljö för pediatrisk palliativ vård. Fyra underteman presenteras: Familjerelationer, sjukvårdpersonal och förälder under Relationer och sjukhus och hemsjukvård under Valet av miljö för pediatrisk palliativ vård. Slutsats: Anhöriga är olika och har olika behov. Det är därför av vikt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat runt både patienten och anhöriga och lyssnar på föräldrars önskemål och behov.