Bakgrund: I Sverige växer cirka 385 000 barn upp i familjer där en eller bägge föräldrar har en riskabel konsumtion av alkohol, vilket innebär att 4- 5 barn i varje skolklass har minst en förälder med riskabel alkoholkonsumtion, och att minst 60 000 barn under 18 år har en förälder vilken har allvarliga alkoholproblem. Dessa barn har en ökad risk att utveckla ohälsa, där den psykiska ohälsan är en av de allvarligaste riskerna för folkhälsan på sikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur en förälders alkoholproblematik påverkar den psykiska hälsan hos barn (0 - 17 år). Metod: Metoden är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts för att besvara frågeställningen. Resultat: De granskade studierna visar tydligt på att barns psykiska hälsa påverkas av en förälders alkoholproblematik. Både internaliserade- och externaliserade symtom finns representerade, likväl som risken att utveckla egen missbruksproblematik. Slutsats: Forskning visar på ett samband mellan förälderns alkoholproblematik och påverkan på barns psykiska hälsa. Dock är inte förälderns alkoholproblematik i sig som enskild faktor endast avgörande om en ogynnsam utveckling sker hos barnen, utan flertalet andra förmedlande faktorer samspelar och utgör en påverkan. Flickor och pojkar anses bli påverkade på olika sätt, likväl föreligger varierande uppfattningar om hur allvarligt barnen påverkas. / Background: About 385 000 children in Sweden grow up in families where one or both parents show a risky alcohol consumption, which means that 4- 5 children in each class has at least one parent with risky alcohol consumption, and at least 60 000 children under 18 years of age have a parent which has serious alcohol problems. These children have an increased risk of developing illnesses, where mental illness is one of the most serious long-term public health risks. Aim: The aim of this study was to describe parental alcohol problems and the mental health outcome in children (0-17 years). Method: The method is a literature review, where 10 scientific articles have been analyzed and compiled, in order to follow the aim. Result: The reviewed studies clearly show that the mental health of children is affected by parental alcohol problems. Among the outcomes both internalizing- and externalizing symptoms are represented, as well as the risk of developing an own addiction problem. Conclusion: Research shows a connection between parental alcohol problems and the outcome in terms of children’s mental health. However, the parental alcohol problem in itself is not a sole risk factor for an unfavorable development of the children also other mediating factors interact and exert an influence.  Girls and boys are affected differently and also varying interpretations on how seriously children are affected, are found.

Background: At the emergency department parents arrives with their children in need of urgent medical care in various degrees. For a parent it can be hard to handle when their child has to go through treatments or medical examinations that can be unpleasant. A well-functioning cooperation between parents and caregivers is important to give the child a good health care. To implement familyfocused care can facilitate the care of the child and to increase the sense of participation. Purpose: The aim of this literature review is to describe parents experiences of care of their children at the emergency department. Methods: The study was conducted as a literature review. The articels were found in the databases Cinahl, PubMed, Web Of Science and by manual research. Results: Six factors were selected that had significance for parents’ experiences of the care of their child at the emergency department. These were: communication, information, participants, waiting times and pain management. The results showed that communication between parents, children and caregivers and also between the caregivers mutually influenced the experience. The parents wanted to feel involved in the care of their children. Depending on how long the family had to wait to meet the doctor they were satisfied in different degrees. Conclusion: Parents’ needs a good communication to feel satisfied with the visit at the emergency department. Parents’ felt that the waiting times could be improved. Whether the parents wanted to be present during some medical examinations or treatments of the child it was important to them that they were offered to attent. / Bakgrund: På en akutmottagning inkommer föräldrar med sina barn som är i behov av akut vård i olika grader. För föräldrar kan det vara svårt att hantera när deras barn behöver genomgå behandlingar och undersökningar som kan upplevas som obehagliga. Ett väl fungerande samarbete mellan föräldrar och vårdpersonal är viktigt för att barnet ska få en god vård. Att tillämpa familjefokuserad omvårdnad kan underlätta vårdandet av barnet samt öka föräldrarnas känsla av delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser vid vård av deras barn på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, Web of science samt manuell sökning. Resultat: Sex faktorer valdes ut som hade betydelse för föräldrars upplevelse vid vården av deras barn på akutmottagning, dessa var följande: kommunikation, information, delaktighet, väntetider samt smärtbehandling. Resultatet visade att kommunikation mellan föräldrar, barn och vårdpersonal samt vårdpersonalen sinsemellan påverkade upplevelsen. Föräldrarna önskade att få känna sig delaktiga i vården av deras barn. Beroende på hur länge familjen fick vänta på ett möte med läkare blev de nöjda i olika grader. Slutsats: För att föräldrar ska känna sig nöjda med vården av deras barn på akutmottagning behövs en god kommunikation. Något som föräldrar ansåg kunde förbättras var väntetiderna. Oavsett om föräldrarna ville vara närvarande vid vissa undersökningar och behandlingar av barnet var det viktigt att de blev erbjudna att närvara.

Syftet var att undersöka vilja till vidare studier genom att beräkna valda prediktorers bidrag till förklarad varians. En enkätundersökning genomfördes med 144 sistaårselever på gymnasiet, för att undersöka om deras akademiska motivation, locus of control, föräldrars utbildningsnivå och kön kunde predicera deras vilja att läsa vidare. Utfallsvariabeln konstruerades inför studien och prövades i en förstudie, där ett cronbachs alpha på .93 påvisades. Instrumentet mätte vilja till vidare studier utifrån elevernas lust, attityd och beteende. Resultatet visade en förklarad varians på 59,5 % för samtliga prediktorer, yttre akademisk motivation var den starkaste prediktorn för vilja till vidare studier. Moderns, men inte faderns, utbildningsnivå bidrog signifikant till variansen, så även akademisk icke-motivation och locus of control. Resultatet kan öka statusen för yttre motivation som verktyg i undervisning, men väcker vidare frågor gällande exempelvis föräldrars påverkan på elevers vilja att studera vidare. Begränsningar finns i resultatets generaliserings- och tolkningsmöjligheter till följd av studiens urvalsmetod. / The aim of this study was to explore willingness to engage in higher education by calculating the chosen predictors’ explanatory variance. A questionnaire based survey was conducted on 144 senior high school students, to see whether their academic motivation type, locus of control, parental education level and sex could predict their willingness to engage in higher education. The dependent variable was constructed for the purpose of the study and was tested in a pilot study, and produced a Cronbach’s alpha of .93. The instrument measured the students willingness to higher education based on desire, attitude and behaviour. The result showed an explained variance of 59,9 % for all predictors, where external academic motivation was the strongest predictor for willingness to engage in higher education. The mother’s, but not the father’s, education level contributed significantly to the variance, as did academic amotivation and locus of control. The result can increase the status of external motivation as a tool in education, but also gives rise to further questions, for example regarding parents influence on students’ willingness to engage in higher education. There are limits in the way the result can be interpreted and generalized, due to the sampling process.

Sweden is a country with an increasing foreign born population, where more and more people growing up with two parents born outside of Sweden. In this paper I examine the different labor market outcome for native Swedes and the six largest groups of second generation immigrants in the ages 30-39 years. The analysis is divided in two part where the first examining the level of gainful employment and the second the distribution in line of work. By using data from population register there was possible to perform detailed analysis. The gainfully employment rate are lower for the different groups of second generation immigrants. Unlike earlier studies regarding employment differences depending on parental origin, there are however not as distinct pattern of ethnic penalties. The result regarding line of work from the second part of the analysis show that some groups of second generation have a higher risk of being in less-qualified jobs after controlling for education, personal- and parental variables.

SAMMANFATTNING Bakgrund Barnfetma är ett växande problem och en stor utmaning för folkhälsoarbetet. Dagens samhälle påskyndar viktuppgång; en tydlig minskning i fysisk aktivitetsnivå bland barn och ungdomar och en mer stillasittande livsstil ses, samtidigt som exponeringen av ohälsosamma livsmedel ökar. Beprövade verktyg för föräldrar och sjukvården att tillämpa för att på ett effektivt sätt lyckas behandla barns övervikt saknas. Syfte Att skapa en inblick i och förståelse för hur vården som bedrivs på en överviktsenhet för barn upplevs av föräldrar till patienter. Metod Design för studien är kvalitativ. Föräldrar till barn inskrivna på en överviktsenhet var målpopulation och bekvämlighetsurval tillämpades. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat Föräldrarna upplevde att behandlingen gjort deras barn mer självreflekterande beträffande problematiken, men de tyckte samtidigt att personalen hade svårt att nå fram till barnen för att kunna motivera dem till förändring. Bemötandet från personalen ansågs vara respektfullt, professionellt, pedagogiskt, individanpassat och förtroendeingivande. Föräldrarna upplevde att personalen vägledde, men att de inte gavs tillräckligt konkreta råd att omsätta i praktiken. Föräldrarna saknade gemensamma aktiviteter för barnen på överviktsenheten. Slutsats En slutsats av denna studie är att man i behandlingen av barns övervikt behöver satsa mer resurser på att få barnen att vilja röra på sig; att skapa positiva rörelseupplevelser hos barnen. Därför behöver man inom sjukvården satsa mer resurser på att arbeta fram glädjefyllda fysiska aktiviteter särskilt anpassade till barn med övervikt. / ABSTRACT Background Child obesity is a growing global problem and a major challenge to the public health. Today’s society promotes obesity; a clear decrease in physical activity among children is seen with many having adopted a sedentary lifestyle. There is a lack of reliable and tested tools for parents and healthcare personnel to use in order to successfully manage and treat child obesity. Aim                                                                                                                       To gain a better insight into the healthcare at an overweight clinic for children and to obtain a better understanding of the patients' parents' perceptions of the help received. Method The design is qualitative. The target population was parents of children registered at an overweight clinic. Participants were selected based on accessibility. Data was collected through semi-structured interviews later transcribed and content analyzed. Result Parents felt the staff did not succeed in motivating the children to change, but that the treatment made them more reflecting on their own behaviour. Parents thought the staff was trustworthy and pedagogical and that they showed respect and professionalism. Highlighted was the ability among the staff to tailor the treatment to suit the children's individual needs. Parents found that they were provided guidance, but felt a lack of practical advice. Organized activities for the children at the overweight clinic were requested. Conclusion A conclusion is that more resources need to be focused on trying to increase the children’s desire to exercise by creating enjoyable activities specially designed for overweight children, making physical activity a positive experience.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med psykiska och/eller kognitiva svårigheter i skolan. Författarna gjorde semistrukturerade intervjuer via telefon med 10 föräldrar som har barn med svårigheter i skolan. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i följande kategorier föräldrars behov av att vara spindeln i nätet, frustrationen över att inte få tillräckligt med stöd, skolmiljöns påverkan på barnen, känslan av att inte veta vad som händer samt positiva upplevelser av skolan. Resultatet av studien visade att föräldrar upplever att det finns brister i skolmiljön som påverkar barnen i deras aktivitetsutförande. Föräldrarna upplever att det saknas viktig kunskap hos pedagogerna som ger dem möjlighet att stötta deras barn på rätt sätt så barnen får samma möjligheter som de övriga barnen på skolan. Författarna i studien diskuterar resultatet utifrån vad arbetsterapeuter kan bidra med för kunskap till pedagogerna samt stödja barnen till att uppnå bästa möjliga resultat i skolarbetet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna handla om fäders upplevelse samt skolans upplevelse av att ha barn med svårigheter inom skolan. / The purpose of the study was to describe parent´s experiences of having children with mental and/or cognitive difficulties in school.The authors made semi-structured interviews by telephone with 10 parents who have children with difficulties in school. Data was analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in the following categories  parents need to be the spider in the network, the frustration of not getting enough support, the school environment's impact on the children, the feeling of not knowing what is happening and positive experiences of the school. The result of the study showed that parents find that there are deficiencies in the school environment that affect the children in their activity performance. The parents feel that there is no important knowledge among the educators, which gives them the opportunity to support their children in the right way so that the children have the same opportunities as the other children at the school. The authors of the study discuss the results based on what occupational therapists can contribute for knowledge to the pedagogues and support the children in achieving the best possible results in schoolwork. Continued research on this subject could be about the experience of fathers and the school's experience of having children with difficulties in school.

Kängurumetoden är idag en relativt okänd metod trots att den funnits sedan en tid tillbaka. På en neonatalavdelning behandlas barn som är födda för tidigt och sjuka fullgångna barn. Det är på dessa avdelningar som kängurumetoden används. Bristen på sjuksköterskor undgår ingen och idag arbetar många grundutbildade sjuksköterskor på neonatalavdelningar. För att dessa sjuksköterskor ska få en bättre kompetens så bör de veta att föräldrar som använt sig av metoden har olika erfarenheter och upplevelser; att det är föräldrarnas och barnets hälsa och välmående som går i första hand. Syftet med studien är att beskriva skandinaviska föräldrars upplevelse av att använda kängurumetoden. Genom mer kunskap och förståelse kan sjuksköterskan bidra till hälsa och välbefinnande hos många nyblivna föräldrar som haft en tuff start efter förlossningen och hamnat på sjukhus. Studien som gjorts är en litteraturöversikt utarbetad efter Fribergs modell. Totalt åtta artiklar är granskade och analyserade, genom dessa kunde fyra huvudteman urskiljas; Anknytning - Att lära känna sitt barn, Att bli förälder, Processen och En lugn stund. Genom att få ta del av information och få prova att själva använda kängurumetoden kan föräldrarna få chansen att se vilka fördelar och negativa aspekter metoden för med sig. Vikten av stöd från sjuksköterskan och att få en individanpassad vård genom kängurumetoden diskuteras i denna kandidatuppsats. Även hur metodens och sjuksköterskans roll kan kopplas till hållbar utveckling och på vilket sätt de bidrar hälsofrämjande.

Att vårda sjuka barn i ambulansen innebär ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. Föräldrarna kan vara mycket oroade, rädda och stressade i samband med dessa vårdmöten vilket kan försvåra situationen ytterligare. Det är viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och föräldrarna i samband med dessa vårdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att få föräldrarna att känna delaktighet i vården av sitt barn och då behövs kunskap om hur föräldrarna upplever dessa vårdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för föräldrarna och barnen i samband med att barnet vårdas i ambulansen.Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av vården av sitt barn i samband med ambulanssjukvård.Metoden som användes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju föräldrar till barn i åldrarna noll – sju år som vårdats i ambulansen under 2012. Intervjuerna transkriberades ordagrant. En innehållsanalys med induktiv ansats användes. Tre huvudkategorier framkom. Dessa var Upplevelse av trygghet och lugn hos föräldrarna, upplevelse av att vara delaktig i situationen och upplevelse av separation.Resultatet visade att föräldrarna upplevde att ambulanssjuksköterskan hade kunskap och erfarenhet. Deras trygga och lugna bemötande gjorde att föräldrarna kunde lämna ifrån sig ansvaret för det medicinska när det gällde deras barn. Föräldrarna upplevde delaktighet i vården till följd av att de kände sig respekterade och bekräftade och fick information. Deltagande i beslut om vården samt att ambulanssjuksköterskan hade omsorg om hela familjen i vårdmötena ingav också en känsla av delaktighet. Upplevelser av separation genom att inte ha möjlighet till fysisk kontakt med sitt sjuka barn samt att inte finnas till för sitt barn i olika situationer framkom också i intervjuerna.Slutsatsen blev att föräldrarna kände sig trygga och lugna när ambulanssjuksköterskan kom till platsen. De kände sig delaktiga i vården men saknade ibland information om den fortsatta vården på sjukhuset. Känslor av separation från barnet upplevdes då föräldern inte kunde ha fysisk kontakt eller sitta i vårdutrymmet med sitt barn. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

No description available.

<p>Denna studie handlar om ungdomars fysiska aktivitetsvanor. Ungdomars inaktivitet kan leda till ohälsa i vuxen ålder. Många vanor kommer att prägla ungdomarna i deras fortsatta liv upp i åren.</p><p>Det övergripande syftet med studien var att undersöka ungdomars fysiska aktivitetsvanor i tre skolklasser. Ett annat syfte var att i en av klasserna undersöka om föräldrars fysiska aktivitetsvanor påverkar ungdomars fysiska aktivitetsvanor.</p><p>För att ta reda på detta användes en kvantitativ metod. Resultatet visade att de flesta ungdomarna i urvalsgruppen hade hög fysisk aktivitetsnivå. Där framkom även att föreningsanslutna ungdomar var i större utsträckning fysiskt aktiva och att killar var mer fysiskt aktiva än tjejer. Studien visade att föräldrars fysiska aktivitetsnivå inte har någon påverkan på ungdomars fysiska aktivitetsnivå men att engagemang och uppmuntran hade betydelse för i vilken utsträckning ungdomen var fysiskt aktiv.</p>