No description available.

Bakgrund: Att äta och därigenom tillgodogöra sig näring är av stor vikt för hälsa och tillfredsställande tillväxt. Flera faktorer påverkar ett barns matvanor och det finns ett flertal orsaker till uppfödningssvårigheter hos barn. Föräldrar till barn med uppfödningssvårigheter kan uppleva stress och oro. Specialbarnavårdscentralen (Special-BVC) är ett komplement till BVC och erbjuder råd samt psykosocialt stöd till föräldrar till barn med svåra matproblem.   Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelser av råd och stöd givna av Special-BVC angående uppfödningssvårigheter hos barn. Metod: En kvalitativ intervjustudie med explorativ och deskriptiv design tillämpades. Intervjuer genomfördes med tolv föräldrar till barn med uppfödningssvårigheter som varit inskrivna på Special-BVC. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser och intryck av Special-BVC, Skillnader kring råd och stöd mellan BVC och Special-BVC, Förväntningar inför kontakten med Special-BVC och Upplevelser kring uppfödningssvårigheter. Föräldrarnas upplevelser skiljdes åt men var övervägande positiva även då barnets uppfödningssvårigheter kvarstod till viss del. Slutsats: Föräldrar till barn med uppfödningssvårigheter vittnar om stress och oro samt uttrycker behov av råd och stöd. Special-BVC har genom ett professionellt bemötande, stor kunskap samt erfarenhet kunnat guida föräldrarna i rätt riktning och hjälpt dem att utöva egenvård. Distriktssköterskan möter och vårdar människor i olika faser och situationer i livet och bör inneha ett holistiskt och etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att människor som upplever svårigheter erbjuds individuellt anpassad vård för att uppnå bästa möjliga hälsa. / Background: To eat and thereby assimilate nutrients is of great importance regarding health and a satisfactory growth. Several factors influence food habits and different reasons to food intake difficulties can be found. Parents to children with food intake difficulties can experience stress and anxiety. The Special Child Health Care Centre (Special-BVC) is a complement to the ordinary Child Health Care and offers counselling and psychosocial support to parents with children experiencing severe food intake difficulties.        Objective: To investigate parents’ experiences of advice and support given by the Special-BVC regarding food intake difficulties.                                                                             Method: A qualitative interview study with exploratory and descriptive design was applied. Interviews were conducted with twelve parents of children with food intake difficulties who were enrolled at Special-BVC. The interviews were recorded, transcribed and analysed with qualitative content analysis.                                              Results: The content analysis generated four categories: Experiences and impressions regarding Special-BVC, Differences about advice and support between the Child Health Care Centre and Special-BVC, Expectations before the contact with Special-BVC and Experiences regarding food intake difficulties. The experiences were different among the parents but predominantly positive even when the child’s food intake difficulties partly remained.                                                                                                 Conclusion: Parents to children with food intake difficulties expresses stress and anxiety and the need of counselling and support. Special-BVC could guide the parents in the right direction through a professional personal treatment, great knowledge and experience, and thereby help them practice self care. The district nurse meets and cares for individuals in different phases and situations in life and ought to possess a holistic and ethic approach. It is of a great importance that people experiencing difficulties, in this case parents to children with food intake difficulties, offers an individually adjusted care to achieve optimal health.

Bakgrund: När ett barn befinner sig i livets slutskede handlar det om att lindra lidande och ge så god livskvalité som möjligt både till barnet och till barnets föräldrar. Föräldrarna är direkt involverade i vården och den palliativa vården ska utgå från familjefokuserad omvårdnad. Föräldrar till ett svårt sjukt barn kan ha ett behov av emotionellt, fysiskt och själsligt stöd vilket sjukvårdspersonal behöver bemöta utifrån både teoretiska och praktiska kunskaper. Syfte: Syftet är att beskriva föräldrars upplevelser av sjukvårdpersonalens bemötande när deras barn befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod för detta arbete. I sökningen av relevanta artiklar användes databaserna CINAHL Complete och PubMed. I datainsamlingen framkom det tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs metod för dataanalys. I dataanalysen skapades fyra övergripande kategorier utifrån vad författarna ansåg speglade begreppet bemötande. De kategorierna ledde sedan fram till tre huvudteman som presenterades i resultatet. Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenterades tre teman. Föräldrars upplevelse av information och kommunikation, föräldrars upplevelse av delaktighet i vårdandet av barnet och föräldrars upplevelse av stöd från sjukvårdspersonal. Slutsats: Föräldrar upplevde brist på information, stöd och delaktighet i deras barns vård. Föräldrar hade svårt att förstå information när svåra medicinska termer användes. Sjukvårdspersonal som visade empati ökade föräldrars upplevelse av tillit till vården. Föräldrar upplevde att sjukvårdspersonalen inte lyssnade på dem samt att deras oro inte blev bemött. / Background: When a child is in end-of-life care, the nursing aim to ease the suffering and improve the quality of life for both the child and the child’s parents. Pediatric palliative care aims to be family centered due to the fact that the parents play a crucial role of the child's care. Health care professionals should have both practical and theoretical experience of how to provide emotional, physical and spiritual support that meets the parents’ needs. Aim: The purpose of this literature review was to describe parents’ experiences of health care professionals’ attitudes when their child receives end-of-life-care. Method: A general literature review was performed. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Ten qualitative scientific articles were found and then analyzed according to Fribergs method. During the data analysis four categories emerged that reflected on the authours perceptions of attitude. The four catergories that emerged then concluded into three main themes that are presented in the results. Results: The results are presented in three main themes. Parents’ experiences’ of information and communication, parents’ experiences of being a part of their child’s care and parents’ experiences of support from health care professionals’. Conclusion: Parents’ experienced a lack of information, support and involvement in their child’s care. Parents’ had a hard time to comprehend the information that was given to them if the health care professionals used advanced medical terms. Health care professionals’ who showed empathy increased the parents’ experience of trust towards the care. Parents’ experienced that health care professionals did not always listen to them and that their concerns were not addressed.

Bakgrund: Flera av världens länder samverkar för att uppnå hög vaccinationstäckning för att kunna kontrollera, eliminera och utrota allmänfarliga sjukdomar. Nationella barnvaccinationsprogram ses som en av de säkraste, mest kostnadseffektiva och framgångsrika interventionerna för att förebygga dödsfall och förbättra liv samtidigt som vaccintveksamhet ses som ett av de tio största hoten mot världshälsan. Syfte: Identifiera faktorer som ligger till grund för föräldrars tveksamhet inför vaccination av sina barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där empirisk forskning analyserats och sammanställts. Sökningarna utfördes i två databaser, 19 artiklar inkluderades i litteraturstudien, 12 stycken kvantitativa och sju kvalitativa. Inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: I litteraturstudiens resultat presenteras fyra huvudkategorier; Vaccinets verkan, Information, Förtroende samt Levnadsförhållanden och livsstilsval. Resultatet identifierar föräldrars oro för biverkningar och tveksamhet inför vaccinets effekt, sociodemografiska faktorer som påverkar vaccinationstäckningen samt en påverkan från religiös tro. Generellt uppgav föräldrar att det saknade information för att kunna ta beslut om att vaccinera sina barn eller inte. De saknade information om vaccinets innehåll samt engagemang i vårdpersonalens informationsöverföring. Slutsats: Vaccintveksamhet är ett komplext och mångsidigt fenomen. Oro och rädsla inför biverkningar från de olika vaccinerna kan bidra till ökad tveksamhet i beslutsprocessen hos föräldrar och en anledning till att avstå eller fördröja vaccination. Resultatet påvisar vikten av tillräcklig information för att trygga föräldrar i att vaccinera sina barn. Denna litteraturstudie ökar förståelsen inför föräldrars inställning till vaccination och ger en ökad förståelse för hur information om hälsofrämjande åtgärder tas emot av föräldrar. / Background: Several of the world’s countries work together to achieve high vaccination coverage in order to be able to control, eliminate and eradicate dangerous diseases. National childhood vaccination programs are seen as one of the safest, most cost-effective and successful interventions to prevent deaths and improve life while vaccine hesitancy are seen as one of the ten biggest threats to world health. Aim: Identify factors that underlie parents’ hesitation about vaccination their children. Method: A systematic literature review where empirical research has been analyzed and compiled. The searches were performed in two databases, 19 articles were included in the literature review, 12 were quantitative and seven qualitative. Included articles are quality reviewed. Results: In the result of the literature review, for main categories were presented; Vaccine Effect, Information, Confidence and Living Conditions and Lifestyle Choices. The result identify parents’ concerns about side effects and doubts about the vaccine’s effect, certain socio-demographic factors that affect vaccination coverage and also an influence from religious beliefs. In general, parents stated that they lacked sufficient information to be able to decide whether or not to vaccine their children. They laced information about the vaccine’s content and involvement in the healthcare workers information transfer, which led to their own information search on the internet. Conclusion: Vaccine hesitancy is a complex and versatile phenomenon. Anxiety and fear of side effects from the various vaccines can contribute to increased hesitation in the decision-making process in parents and a reason to abstain from or delay vaccination. This literature review increases the understanding of parent’s attitudes towards vaccination and provides an increased understanding of how information about health-promoting measures is received by parents.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Inom den palliativa vården av ett barn ställs föräldrar och alla som är inblandade inför en svår och sorglig situation som väcker många känslor. Det är därför viktigt att ta hänsyn till alla familjemedlemmar då detta påverkar hela familjens hälsa. Den palliativa vården bygger på att lindra lidande och skapa ett välbefinnande och en lugn närvaro för barnet och familjen. Med hjälp av familjefokuserad omvårdnad kan man tillämpa detta samt öka förståelsen och lyfta fram familjens och vårdpersonalens olika perspektiv för att uppnå bästa möjliga stöd.  Syfte: Föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet i studien. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs och Östlundhs metoder. Databaserna PubMed och Cinahl Complete användes. Resultat: Resultatet indelas i huvudtemat att upprätthålla sitt fokus på barnet i samband med att vara i behov av stöd med tillhörande subteman: föräldrars roll i barnets vård när barnets död närmar sig, föräldrars behov av god kommunikation och föräldrars upplevelser av emotionellt stöd från vårdpersonal vid vård av barn i palliativt skede.   Diskussion Diskussionen diskuterades utifrån de subteman som presenterades i resultatet i enlighet med Katie Erikssons teori om att lindra lidande och författarnas egna reflektioner. Författarna diskuterade föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt och har använt sig av aktuell forskning för att styrka innehållet som förekom i resultatet. / Background: In the palliative care of a child, parents and everyone involved are placed in a difficult and sad situation that awakens many emotions. It is therefore important to consider all family members as this affects the health of the entire family. The palliative care is based on relieving suffering and creating a well-being and a peaceful presence for the child and the family. With the help of family-focused nursing you can increase your understanding and highlight the different perspectives of the family and health care team to achieve the best possible support.  Aim: Parents' experiences of having a child cared for in palliative care. Method: A literature review was performed to answer the aim of the study. The result is based on ten qualitative scientific articles analyzed based on Friberg’s and Östlundh’s methods. The databases PubMed and CINAHL Complete were used where two of the selected articles for the results are from PubMed and the remaining eight articles from CINAHL Complete.  Results: The result is divided into the main theme to uphold focus on the child in connection with being in need of support with associated subthemes: parents’ role in the child’s care as the child’s death approaches, the parents’ needs of good communication and the parents’ experiences of emotional support from the healthcare staff in the care of children in palliative phase.  Discussion: The discussion was discussed based on the subthemes presented in the result in accordance with Katie Eriksson’s theory of relieving suffering and the authors own reflections. The authors discussed parents' experiences of having a child who is cared in palliative care and has used current research to prove the content that appeared in the results.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och kanförekomma i alla åldrar. Det blir särskilt krävande för föräldrar när barnetdrabbas av diabetes typ 1. Tidigare forskning visar att föräldrar till barn somdrabbats av diabetes typ 1 också blir påverkade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter av att levamed barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie valdes som metod för att besvara syftet i studien.Studien är sammanställd av nio kvalitativa studier från databasernaPsycINFO och Cinahl. Resultat: I resultatet av studien framkommer fyra kategorier; “Förändringari föräldrars vardagsliv”, “Påverkan på föräldrars psykiska hälsa”, “Föräldrarserfarenheter av sjukvården” och “Föräldrars behov av kunskap om diabetestyp 1”. Slutsats: Att synliggöra föräldrars erfarenheter att leva med barn meddiabetes typ 1 bidrar till att sjuksköterskan får en ökad förståelse förföräldrarnas situation. Ökad förståelse om föräldrarnas kunskapsbehov ochpsykiska lidande hjälper sjuksköterskan att kunna stödja föräldrarna bådepraktiskt och emotionellt. Sjuksköterskor kan förbättra föräldrarsvälbefinnande genom att utgå från en familjefokuserad omvårdnad ivårdandet.

Bakgrund: I Sverige vårdas cirka 10.000 barn och ungdomar på sjukhus per år. Att vara förälder till ett barn som vårdas på sjukhus väcker känslor. I slutet av 1800-talet ansågs föräldrarnas närvaro ha en negativ inverkan på barnets behandlingsprocess och familjen var därför separerade under barnets tid på sjukhuset. Under 1950-talet ändrades vårdens riktlinjer, föräldrarnas närvaro påverkade barnets välbefinnande och vården värderade föräldrarnas deltagande. Den vård som bedrivs idag under början av 2000-talet ses barnet, föräldrar och sjuksköterskan som ett samarbetande team där alla parters deltagande är viktiga för barnets omvårdnad.   Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar föräldrars upplevelser av omvårdnaden när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysen av dessa artiklar resulterade i fem centrala fynd och grundar sig på föräldrarnas upplevelse av omvårdnaden: behov av god kommunikation och information, bemötande i sjukvården, relation och delaktighet, sjuksköterskans kulturella kompetens och sjukhusmiljö.   Slutsats: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att kommunikation, information, relation, delaktighet, bemötande, kulturell kompetens och sjukhusmiljö var av betydelse för hur föräldrarna upplevde omvårdnaden till sitt barn. / Background: In Sweden, approximately 10.000 children and youths are cared for in hospitals per year. Being the parent of a child being cared for arouses feelings. At the end of the 19th century the presence of parents was considered to have a negative impact on the child’s treatment process and the parents was therefore separated during the child’s time in the hospital. During that 1950s, the care guidelines were changed. Parent’s presence was considered important for the childrens wellbeing. The care during today from the early 2000s sees as a collaborative team where all parties participate in the childrens care, including the nurse.  Aimn: The purpose are to describe the factors that impact the parent’s experience of the child’s care in the hospital. Metod: A literature review based on thirteen qualitative and quantitative scientific articles. The articles are collected from the databases of Cinahl, PubMed and Psycinfo. Result: The result of the analysis resulted in five central findings and is based on the parents experience of nursing: communication and information, relationship, attendance, cultural competence and hospital environment.  Conclusion: The results of this literature review showed that communication, information, relationship, participation, attendance, cultural competence and hospital environment were important for the parent’s experience of the childs care.

Forskning visar att flickor med NPF-problematik inte får det stöd och de insatser som de behöver i skolan. Det framkommer också i forskning att samverkan mellan skola och hem är viktigt när det kommer till elevers resultat, men att det brister i samverkan mellan skolan och hemmet när det handlar om flickor med NPF-problematik. Eftersom flickors symptombild skiljer sig från pojkars finns ofta en förutfattad mening om hur NPF tar sig uttryck och flickan med NPF riskerar att missas. Syftet med den här studien är dels att bidra med kunskap om hur föräldrar upplever att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tar sig uttryck för flickor i både hemmiljön och skolmiljön. Vi vill också med studien bidra med kunskap om hur hem och skola kan samverka för att kunna arbeta främjande och förebyggande både kunskapsmässigt och socialt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som inspirerats av andra fenomenologiska studier med induktiv ansats. Vår metod bygger på självrapporteringar av föräldrar till flickor med NPF. Vi skickade ut våra frågor till en grupp på facebook som vänder sig till föräldrar som har barn med NPF och resultatet bygger på de 51 svar som kom in. I vår diskussion har vi valt att titta på vårt resultat utifrån systemteoretiskt perspektiv och Antonovskys begrepp KASAM.  Resultatet visar att föräldrar till flickor med NPF ofta upplever sig förbisedda av förskolan och skolan när det kommer till vilket stöd flickorna ska ha. Om en elev klarar sig bra i skolan och uppnår målen i undervisningen visar vårt resultat att flickorna inte heller får adekvat stöd när det gäller det sociala samspelet. I vårt resultat kan vi se att i takt med att flickornas ålder ökar, ökar kraven i skolan och i det sociala samspelet, vilket för med sig att flickorna med NPF drabbas av utanförskap, ångest och skoltiden präglas av mycket frånvaro. Vår analys visar att om skolan istället tog ett systemteoretiskt perspektiv och insåg vidden av KASAM skulle förståelsen för flickor med NPF skulle öka. Detta skulle troligtvis leda till mindre svårigheter och en anpassad skolmiljö som är mer tillgänglig för alla.