Syftet med denna kvalitativa studie är undersöka hur personalen inom Barn- och ungdomspsykiatrin upplever arbetet kring föräldrars involvering i sitt barns behandling. Vi ville också se vilka svårigheter och möjligheter det finns med föräldrars medverkan. För att svara på vår problemformulering använde vi en hermeneutisk utgångspunkt där vi fick utrymme att tolka vårt material. Vi genomförde studien med semistrukturerade intervjuer vilket gav oss ett öppet och relevant resultat. Resultatet visar att intervjupersonerna finner föräldrarnas involvering viktig och att det sällan förekommer föräldrar som inte vill vara involverade. Resultatet visar också att det finns många möjligheter när föräldrarna medverkar i behandlingen och det som ses som svårigheter är oftast hanterbart och går att arbeta med. Möjligheterna och svårigheterna med föräldrarna i behandlingen är att de både kan ses som risk- och skyddsfaktorer, vilket stämmer överens med vår teori. Föräldrar kan enligt intervjupersonerna också ses som skyddsfaktorer ur ett salutogent perspektiv.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

Syftet med min studie är att undersöka varför föräldrar väljer att ha sitt barn på en I ur och skur-förskola. Är det föräldrarnas eget intresse eller värderingar som påverkar valet? I litteraturen framkommer det att den vanligaste orsaken till val av förskola är att förskolan ligger nära hemmet. Jag genomförde en enkätstudie med föräldrar ifrån två I ur och skur-förskolor med sammanlagt 36 respondenter. resultatet visade på flera argument till valet. Pedagogiken med mycket utevistelse, en mindre förskola, närhet till naturen samt ökad kunskap om djur och natur såg många föräldrar som avgörande för valet. Det som tydligt visades var att samtliga föräldrar hade I ur och skur-förskolan som förstahandsval när de sökte förskola. Men mer än hälften av föräldrarna i min studie uppgav att deras barns förskola inte är den förskolan som ligger närmast hemmet. / The aim of my study is to investigating why parents choose to have their child in a I ur och skur-preschool. Is it the parents own interests or values that influence the choice? According to the literature the most common reason of preschool choices is that the preschool is close to the family home. I conducted a survey with parents from two I ur och skur- preschools with totaly 36 respondents. The results showed several arguments for the election. The pedagogy with a lot of outdoor visits, a smaller preschool, closeness to nature and increased knowledge about animals and nature, saw many parents as crucial to the election. It was clearly shown that all parents had the I ur och skur- preschool as first choice when they applied for preschool. But more than half of the parents in my study reported that their child's preschool is not the preschool closest to home.

Att ett barn vårdas palliativt är en svår och komplex situation för barnets föräldrar. Föräldrarna kan känna sig hjälplösa samtidigt som de tar stor del i barnets vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt barn palliativt. Elva artiklar valdes ut som sedan analyserades. I resultatet framkommer fyra olika teman: att fungera som förälder och familj efter det tuffa beskedet, att bibehålla föräldrarollen i barnets vård, att skydda barnet och att vara förälder när barnets död närmar sig. Temana beskrev bland annat föräldrarnas svårighet i att hantera sin egen sorg, samtidigt som vardagslivet fortsatte efter beskedet om barnets obotliga sjukdom. Föräldrarna ville ha kvar föräldrarollen samtidigt som de blev barnets vårdgivare, vilket ledde till att föräldrarna tvingades ta svåra beslut som ibland stred mot barnets vilja. Föräldrarna ville göra allt för barnet, inklusive att stötta, skydda och informera sitt barn. Föräldrarna hade också förhoppningar i samband med barnets död, till exempel att barnet skulle vara smärtfritt och vara bekvämt, dock beskrev föräldrarna att dessa önskningar ofta inte gick att uppfylla. Fortsatt forskning behövs för att sjuksköterskor ska kunna sätta sig in i familjens situation och för att kunna ge den bästa möjliga vården.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som oftast drabbar barn. Sverige är ett av de länder som har högst incidens av diabetes typ 1 i världen. Diabetes typ 1 är en sjukdom där egenvården anses vara livsavgörande. Då sjukdomen drabbar barn spelar föräldrars delaktighet i egenvården en central roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelse av delaktigheten i vården av sitt barn med diabetes typ 1. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att föräldrar bar ett stort ansvar i vårdandet kring barnet som har diabetes typ 1. Föräldrars upplevelser kring delaktigheten i vårdandet av sitt sjuka barn bestod i olika känslor, tankar och förändringar. Resultatet redovisas i tre kategorier känslomässiga reaktioner, vårdandets påverkan på vardagen och en ny värld. Slutsats: Det är viktigt att belysa föräldrars upplevelser då detta kan bidra till utveckling av den familjefokuserade omvårdnaden. Genom detta kan sjuksköterskan hjälpa familjer att uppnå en god och säker vård för familjerna med barn som har diabetes typ 1. Av studiens resultat dras slutsatsen att det som sjuksköterska är viktigt att söka förståelse för familjens perspektiv. Vilket författarna ser inom detta område vara att förstå relationen mellan barns sjukdom och föräldrars upplevelser. Klinisk Betydelse: En ökad kunskap hos sjuksköterskor i ämnet, bidrar till en bättre vård där familjefokuserad omvårdnad uppmärksammas i större uträkning. / Background: Diabetes type 1 is one of the most common chronic illness effecting children. Sweden is one of the countries in the world with the highest incident of diabetes type 1. Diabetes type 1 is a disease when self-care plays a life effecting part. As the disease often affects children the parents’ participation in the self-care play a central part. Aim: The aim of this study is to describe parents’ experience of participating in nursing for their child with diabetes type 1. Method: This study is regular literatures study, based on 10 qualitative articles. Results: The result shows that parents’ carried a huge responsibility regarding nursing for the child with diabetes type 1. Parents’ experience regarding participating in nursing for their child consisted in different feelings, thoughts and changes. The result is presented in three categories emotional reactions, nursing affecting the everyday life and a new world. Conclusions: It’s important to highlight parents experience as it can contribute to developing family nursing. Through this the nurse can help the family to achieve a god and safe care for the family having a child with diabetes type 1. The result off this study concludes the important of seeking understanding for the patients’ perspective, by the nurse. Which the author of this study sees, in its context meaning understanding the relationship between children’s disease and parents’ experience. Relevance to clinical practice: Increased knowledge by the nurse in the subject will contribute to better care, where family nursing is in larger computation.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan föräldrars inställning till fysisk aktivitet och hur aktiva föräldrarna var med hur aktiva deras barn var. Syftet utgjorde frågeställningen, fanns det ett samband? Följande frågeställningar togs fram:  Barn vars mamma, pappa eller båda två är positivt inställda till fysisk aktivitet och som engagerar sig i barnets aktiviteter rör de på sig i större utsträckning? Barn som har fysiskt aktiva föräldrar, mamma, pappa eller båda två, rör de på sig i större utsträckning än barn som har föräldrar som inte rör på sig?  Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod. Enkäter och mätningar från accelerometrar hjälpte till att besvara och förstå frågeställningarna, orsakshypotes användes för att undersöka om det fanns ett samband eller inte mellan föräldrar och barn (Hassmén, Hassmén 2017, s. 87). Totalt delades frågeenkäter ut till cirka 100 barn i årskurs 4 – 6, 69 ifyllda enkäter utgjorde data från föräldrar och 38 barn var kopplade till dessa. Vi hade 19 accelerometrar att tillgå under två veckor, totalt 38 barn bar accelerometrar.  Resultat Studien kom fram till följande signifikanta resultat: Barn som hade en mamma som uppmuntrade och engagerade sig i barnets aktiviteter rörde på sig mer. Barn som hade en pappa som tränade rörde på sig mer. Om barnet både hade en mamma som uppmuntrar och engagerar sig och en pappa som tränade gav det störst effekt på hur mycket barnet rörde sig.  Slutsats Ett signifikant samband fanns mellan mammans uppmuntran och barnets aktivitetsnivå och mellan pappans träning och barnets aktivitetsnivå. Den största effekten på barns träning erhölls om barnet hade en mamma som uppmuntrade och en pappa som tränade. Slutsatsen blev att föräldrar som har en positiv inställning till fysisk aktivitet, engagerar sig i barnets aktiviteter och rör på sig, har barn som rör på sig i större utsträckning.

No description available.

Bakgrund: Sent underburna barn vårdas ofta på BB-avdelning för fullgångna barn. De har högre frekvens av återinläggningar på sjukhus än fullgångna barn. De flesta studier kring underburna barns vistelse på sjukhus är inte gjorda specifikt på sent underburna barn. Syfte: Syftet är att utforska föräldrars upplevelser av omvårdnaden av sent underburna barn på en BB-avdelning i Sverige. I analysen användes det teoretiska begreppet empowerment. Metod: Studien är deskriptiv med en kvalitativ ansats. Telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Fem mammor och två pappor deltog i studien. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat/Slutsats: Föräldrarna upplevde att personalen antingen förmedlade empowerment eller inte. Omvårdnadsåtgärder kring barnet som gjorde föräldrarna mer delaktiga upplevdes mer positivt och omvårdnadsåtgärder som orsakade en separation mellan föräldrar och barn upplevdes mer negativt. Föräldrarna hade svårt att ifrågasätta personal, även om de upplevde att något kring omvårdnadsåtgärden kändes fel. Omvårdnadsåtgärder, utfördes inte alltid i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Personalen kan utbildas mer i att främja empowerment i föräldrarollen och därmed även öka föräldradelaktigheten i barnets omvårdnad och möjligheten att se varje familjs unika behov. Mer forskning behövs om hur detta ska ske.

Bakgrund: Inom neonatal intensivvård vårdas prematura barn med sina föräldrar och personalen bör ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess familj. Två metoder som används för att bland annat skapa förutsättningar för föräldra- barnkontakt, är Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) och känguruvård. Det finns ett flertal hinder som kan försvåra föräldra- barnkontakten när ett barn föds prematurt och sjuksköterskan har en central roll i att främja kontakten. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen av att bli förälder till ett prematurt barn i behov av neonatal intensivvård. Metod: Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades fem föräldrar/föräldrapar. Materialet har analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I berättelserna om föräldrarnas upplevelser identifierades ett övergripande tema, Mitt barns liv vilar i era händer, baserat på både positiva och negativa upplevelser från deras tid inom neonatal intensivvård. Detta tema bygger på sex kategorier: Trygg med personalen, Att få bli barnets förälder, Nöjd familj, Otrygg med personalen, Svårigheter att bli barnets förälder och Brist på samtal. Slutsats: När ett barn föds prematurt och är i behov av neonatal intensivvård finns det faktorer som personalen kan påverka för att underlätta den tidiga föräldra- barnkontakten. Klinisk betydelse: Med en ökad medvetenhet hos personal inom neonatal intensivvård om vad föräldrarna upplever som positivt/negativt i vården kan denna utvecklas och förbättras. En del i detta är att göra föräldrarna mer delaktiga i vården. / Background: In the Neonatal Intensive Care Unit premature infants and their parents are cared for, the staff´s holistic approach to the infant and their family is essential. Two methods used to create opportunities for contact between the parent and the infant are NIDCAP and kangaroo care. There are several obstacles that may hinder this contact when an infant is born prematurely and the nurse has a key role in promoting this contact. Purpose: The purpose of this study is to enlighten the experience of being the parent of a premature infant in need of Neonatal Intensive Care. Methods: Data collection was made through semi-structured interviews. Five parents /couple of parents were interviewed. The material has been analyzed with the inspiration of qualitative content analysis. Result: In the interviews with the parents an overarching theme were identified, My infant's life rests in your hands, based on both the positive and negative experiences during their time in Neonatal Intensive Care Unit. The theme is based on six categories: Secure with the staff, Becoming a parent, Happy family, Insecurity with the personnel, Difficulties to become the infant's parent, and Lack of dialogue. Conclusion: When an infant is born prematurely and in the need of Neonatal Intensive Care there are factors that the staff can affect in order to facilitate the early parent-child contact. Clinical significance: With an increased awareness among the neonatal intensive care staff what parents perceive as the positive/ negative, the care can be developed and improved. A part of this is to make parents more involved in the care of their infants.