Läxor är ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att många har positiva minnen utav läxor från sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vårt samhälle är det inte så vanligt att människor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. Så ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda på hur lärare motiverar användandet av läxor. Samt hur man resonerar generellt kring ämnet läxor. Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma lärare som alla undervisar i årskurs fyra. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder läxor som tydligt kan kopplas till de undervisningsmoment man arbetar med i skolan. Vilket resulterar i att lärare inte ger sina elever läxor ”bara för att” eller av traditionsmässiga skäl. Men man påpekar samtidigt att läxor blir ytterligare ett tillfälle för elever att få befästa kunskap. Det komplexa med studien är att lärarna å ena sidan ger sina elever läxor i någon form, medan man å andra sidan menar att man skulle klara sig utan att ge sina elever läxor.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är vart femte barn i yngre skolåldern överviktig och fem procent utav dem är feta. Det är därför viktigt att veta hur stor påverkan föräldrar har på barns matvanor och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur föräldrar påverkar barns matvanor och fysiska aktivitet. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes på artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014. Resultat: Resultatet är redovisat i fyra temaområden om hur föräldrar påverkar sina barn och de områdena är föräldrars livsstil, föräldrars kunskap, föräldrars stöd och föräldrars regler och kontroll i hemmiljön. Dessa teman påverkar genom olika faktorer så som socioekonomi och utbildning, samt hemmiljön som påverkar både matvanor och den fysiska aktiviteten. Föräldrars kontroll och uppfostringsstil har en påverkan på matvanor medan stöd är det som har effekt på den fysiska aktiviteten. Implikation: Föräldrar behöver kunskap och medvetenhet om barnfetman och det kan uppnås med hjälp av ett högre socialt stöd. Det sociala stödet kan ges från skolan eller interventioner som involverar både föräldrar och barn.

Hur ser det ut med jämställdheten i föräldrars vardagliga liv hemma? Detta är en fråga som är ständigt aktuell och en större förståelse för hur par resonerar kring faktorer som dessa är viktig. Frågor som tas upp i uppsatsen är hur föräldrar diskuterar och fördelar vardagens bestyr mellan sig när det gäller föräldraledigheten, det övergripande ansvaret och den dagliga omvårdnaden av barnet och hushållssysslorna. Utifrån teori kring att ”göra kön” samt tidigare forskning kring konstruktion av faderskap- respektive moderskap diskuteras i uppsatsen också förväntningar och krav som informanterna upplever att de både har på sig själva och hur de uppfattar omgivningens förväntan på dem som mammor och hur de tror att deras partner upplever förväntningar och krav på sig som pappor. Intervjuer med sex mammor har gjorts där pappornas roll, via mammornas berättelse, får komma fram. När det gäller föräldraledigheten säger samtliga i intervjuerna att amningen är en avgörande faktor för fördelningen av föräldraledigheten. Detta går före de ekonomiska och arbetsrelaterade aspekterna. Men är amningen det enda skälet till att vissa av mammorna stannar hemma över ett år trots att rekommendationerna ofta är att heltidsamma barn i sex månader? Kan man förklara det utifrån hur kvinnor och män ”gör kön”? Slående är att flertalet av mammorna uppger att de vill ha kontroll när det kommer till den huvudsakliga ansvarsbiten då det gäller omsorg om barnet. Det medför att deras män inte behöver ha samma kontroll, något som kvinnorna också inser inverkar på jämställdheten i föräldraskapet.  Vad gäller skötseln av hemmet är det intressant att diskutera varför fördelningen ser ut som den gör. Vilken koppling har detta till könskonstruktion? Några kvinnor hävdar att de, till skillnad mot sina män, var mer beredda på all den tid det tar att vårda ett litet barn. Mammorna menar att det allmänt råder en förväntan på dagens föräldrar att båda ska vara deltagande i barnens vardagliga liv och omsorg men att skillnaden ligger i att det finns en förväntan på mammor att de i högre grad ska ta mer av det yttersta ansvaret för det praktiska som rör barnet medan papporna förväntas och tillåts vara lekfullare med sina barn.

Bakgrund: Missfall innebär att en graviditet avslutas ofrivilligt. Vilket förekommer i mer än hälften av alla kända graviditeter. Missfall har ofta en negativ påverkan på hälsa. Även om missfallet fysiskt drabbar kvinnan är det viktigt att den tillhörande partnern ej glöms bort. Kvinnor som genomgått missfall och inte bearbetat förlusten löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Därav är det som sjuksköterska viktigt att bemöta dessa patienter med en professionell och empatisk omvårdnad.   Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av missfall samt vilka undersökningsgrupper som beskrivs i studierna.   Metod: En deskriptiv design av tio artiklar med kvalitativ ansats har använts i litteraturstudien.     Huvudresultat: Ett missfall kan medföra stor sorg med emotionell och fysisk påverkan hos föräldrarna. I denna utmanade sorgeprocess finns ofta behov av vägledning och stöd som innebär att sjuksköterskans omvårdnadsroll blir ovärderlig genom att erbjuda stöd och bekräftelse till dessa patienter. Den metodologiska aspekten i studierna var undersökningsgrupper där majoriteten av deltagarna var kvinnor. Åldersspannet på deltagarna var 22–47 år och samtliga missfall inträffade före graviditetsvecka 20.   Slutsatser: Missfall upplevdes vanligtvis som en svår händelse, emotionellt påfrestande för föräldrarna där sorg ofta infann sig. Därav sågs ett stort behov av emotionellt stöd hos de drabbade. Föräldrar som i sorgeprocessen blev bekräftade och fick stöd upplevde att de hade en förmåga att kontrollera sin sorg på ett bättre sätt än de som inte blev bekräftade eller där stöd uteblev. Sjuksköterskor bör således besitta god kunskap i att bemöta dessa patienter med empati, bekräftelse och vägledning.

The study is about the reasons why parents ended up with the child welfare board in the city of Karlstad in 1904-1908. And about perspective of coercion and volunteering, with the focus on biological parents. The source material that has been used has been analyzed from reproductive resources social economics and ideological resources. Susanna Hedenborg’s reproduction theories have been selected to able to identify the three different resources in my essay. With the help of reproductive theories, it is possible to identify how social relations were important that economics played a role and ideological resources played a major role in terms of coercion and the voluntary aspects. My questions are how did it come about that guardian ended up with the child welfare board at the beginning of the 19th century? How common was it that parents were forced by the child welfare board to leave their children? To get a result I used a quantitative analysis of both my questions. With my empirical research I have conclude that there were various aspects that made biological parents end up in the child welfare board’s register. There were both coercive and voluntary measures to leave the children. The Child Welfare Board’s decision was usually based on the existing laws. Which of course made the video on overnight sensation. It could also be that the parents got a chance to show that they could change.

Synen på invandring i Sverige har länge varit omdiskuterad, inte minst i media men även i politiska debatter. Invandringsnegativa partier får allt större stöd särskilt sett till det senaste decenniet. I den här uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jämfört med den äldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hänsyn till bostadsregion, kön, föräldrars utbildningsnivå samt föräldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras på data från European Social Survey, 2002. Chi² -test används för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna. De slutsatser som dras utifrån analyserna är att ungdomar är mer positiva till invandring än äldre. Resultaten tyder även på att unga kvinnor är mer positiva till invandring än vad unga män är. Även föräldrarnas utbildningsnivå visade sig ha ett samband med ungdomarnas attityder till invandring. Ungdomar med högutbildade föräldrar är mer positiva än ungdomar med lågutbildade föräldrar. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns i attityden till invandring mellan ungdomar vars föräldrar är födda i Sverige och ungdomar vars föräldrar är födda i ett annat land. Detsamma gäller för skillnader i attityder mellan ungdomar från olika regioner i Sverige.

Mobbning drabbar 60 000st barn i Sverige varje år och är ett problem i skolan. Mobbare har inte bara problem i skolan utan löper också större risk till att begå våldsbrott i vuxen ålder än personer som inte mobbar andra. Syftet med denna studie är att belysa om faktorerna impulsivitet, våldsbenägenhet och föräldrabarnkommunikation kan ha samband med att en person blir en mobbare samt att ta reda på om det finns några skillnader mellan killar och tjejer i dessa eventuella samband. En kvantitativ studie är gjord med datamaterial från LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) våg 3 där 1324 ungdomar i åldrarna 13–17 år ingår. Resultatet påvisar att det genom självrapporterat och självskattat beteende finns ett positivt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra, våldsbenägenhet samt föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars frågande och ett negativt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra och föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars vetskap och barns berättande / Bullying affects 60,000 children in Sweden every year and is a problem in school.Not only do bullies have problems at school but also runs a greater risk of committingviolent crimes at an adult age than people who do not bully others. The purpose ofthis study is to highlight whether impulsivity, violence and parenting communicationcan have relationships with bullying and to find out if there are any differencesbetween boys and girls. A quantitative study was made based on data from LoRDIA(Longitudinal Research on Development in Adolescence) wave 3, where 1324 youngpeople aged 13-17 were included. The result shows that based on self-reported andself-assessed behavior there is a positive statistically significant relationship betweenbullying others, violent behavior and parenting communication in the form ofparental solicitation, and a negative statistically significant relationship betweenbullying others and parenting communication in the form of parental knowledge andchild disclosure.

No description available.

Denna studie använder Antonovskys teori om känslan av sammanhang och Bronfenbrenners ekologiska systemteori för att utforska förälder-tonåring-relationen. Genom intervjuer med tio ungdomar, 17-19 år, utvalda via bekvämlighets- och snöbollsurval, undersöktes föräldrarnas engagemang och dess inverkan på ungdomars välbefinnande. Tematisk analys identifierar fyra huvudteman: socialt stöd och engagemang, brist på föräldrastöd, gemensam tid och den generella relationen med föräldrarna. Resultaten betonar betydelsen av föräldrars interaktion och stöd. Trots uppfattningar om otillräcklighet eller överkontroll, präglas en stark förälder-tonåring-relation av närvaro, stöd och öppen kommunikation. Studiens överensstämmelse med tidigare forskning förstärker trovärdigheten och tillförlitligheten i dess slutsatser om förälder-tonåring-dynamiken.

Läroplanen från 2011 förespråkar en skola för alla som grundar sig i en likvärdighet i utbildningen som innebär att alla elever ska undervisas utifrån sina egna förutsättningar och behov, detta innebär att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. En skola för alla skulle innebära att det inte borde spela någon roll om föräldrar och elever pratar om skolarbete och lärande hemma eller om eleverna får stöd hemma för att klara av eventuella läxor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka om det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers matematikresultat. Materialet som använts är från den internationella studien TIMSS, där ett kunskapsprov från 2011 i matematik i årskurs fyra och fyra frågor från TIMSS elevenkät har studerats. Frågorna från enkäten behandlar elevers upplevelse av föräldrars engagemang i elevernas lärande, skolgång och läxor. För att besvara forskningsfrågorna om huruvida det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers resultat på kunskapsprovet i TIMSS 2011 och hur föräldrars engagemang tar sig i uttryck har kvantitativa sambandsanalyser gjorts. Resultaten visar att det finns samband mellan elevers resultat på TIMSS kunskapsprov och föräldrars engagemang i sina barns skolgång. Sambanden för hög- och lågpresterande elever ser olika ut och därför diskuteras olika faktorer som kan påverka hur hög- respektive lågpresterande elever presterar på TIMSS kunskapsprov i matematik 2011. Slutsatsen är att lågpresterande elever är, i högre grad än högpresterande elever, beroende av att deras föräldrar ser till att de planerar tid för att göra läxor och kontrollerar att de gör läxorna samt att föräldrarna frågar sina barn om deras lärande för att få bättre resultat i matematik.