Palliativ vård innebär att sjukdomen inte går att botas längre. Den syftar till att lindra lidandet samt främja livskvaliteten. Föräldrar är barnets närmaste närstående därför har de en viktig roll i den palliativa vården och har ett stort ansvar för den sjuke. Att vara förälder till ett barn som vårdas palliativt är väldigt ansträngande, intensivt och stressigt. Hela familjens livssituation förändras drastiskt och resulterar i en begränsad vardag. Det är viktigt att tillgodose både föräldrarnas och barnets behov då den palliativa vården blir ett av de viktigaste momenten i barnets sista tid. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som upplevs betydelsefullt för föräldrar till barn som vårdas palliativt. Det finns flera olika faktorer som bidrar till en fungerande palliativ vårdprocess. Faktorer såsom kontinuitet, kommunikation och stöd anses vara av stor betydelse. Sjuksköterskan har en ledande roll i teamet vilket gör att hon har ansvaret att bemöta varje familj som unik, med egna individuella behov. Brist på kunskap hos sjuksköterskan kan orsaka problem som kan göra att vården kan brista och framkalla lidande samt försämra livskvaliteten. I litteraturstudien inkluderas elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat vilket sammanställdes och kvalitetsgranskades. Ur detta framkom två huvudteman och fyra subteman. Författarna har valt ut två faktorer ur resultatet för att diskutera.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien visar att föräldrar vill ha mer stöd och information om vad ätstörningar är samt hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Det framkommer även att föräldrarna vill vara mer delaktiga i vården av deras barn. För att sjukvårdspersonalen ska kunna ge föräldrarna ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att de vet hur föräldrarna upplever sin situation. Genom att sjukvårdspersonalen stöttar föräldrarna kan de i sin tur vara ett stöd åt sitt barn.

Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig. Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.

<p>Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien visar att föräldrar vill ha mer stöd och information om vad ätstörningar är samt hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Det framkommer även att föräldrarna vill vara mer delaktiga i vården av deras barn. För att sjukvårdspersonalen ska kunna ge föräldrarna ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att de vet hur föräldrarna upplever sin situation. Genom att sjukvårdspersonalen stöttar föräldrarna kan de i sin tur vara ett stöd åt sitt barn.</p>

<p>Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning.</p><p>Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.</p><p>Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig.</p><p>Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.</p>

Denna undersökning syftar till att undersöka hur födelsemånad påverkar svenska elevers studieframgång samt huruvida effekten varierar enligt kön och föräldrars utbildningsnivå. Intresset ligger i att studera om en senare födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i kärnämnet matematik i Sverige. En och samma årskurs består av barn med nästan ett helt års åldersskillnad och barn som födds nästan samtidigt men i början respektive i slutet på ett år hamnar i olika årskurser. Undersökningen har en deduktiv ansats då teorier om födelsemånadseffekten, kön samt vilken kompenserande effekt föräldrars utbildningsnivå kan ha, ligger till grund för den. En kvantitativ analysmetod i form av regressionsanalyser har använts, för att undersöka datamaterialet som utgörs av PISA 2012. Utifrån frågeställningar och syfte har relevanta variabler operationaliserats. Utöver studieresultat och födelsemånad har ytterligare variabler inkluderats i syfte att bidra med information om eleverna samt för att ge en insyn i hur deras bakgrund och socioekonomiska status ser ut. För att studera interaktionseffekten mellan födelsemånadseffekten och föräldrars utbildningsnivå respektive kön interaktionsvariabler använts. Resultaten visar att en sen födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i matematik. Elever som är födda under det sista kvartalet av året har ett lägre medelvärde av resultat i matematik än elever som är födda under det första kvartalet. Detta kan tolkas som en direkt effekt av institutionella regler som gör att svenska elever hamnar i ojämlika positioner på grund av sin födelsemånad.

Abstrakt Studien har sitt fokus på föräldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur föräldrar uttrycker sig på olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av föräldrarna. Intresset är därför riktat mot att närma sig en djupare förståelse av hur föräldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. Frågan som fokuseras är Hur upplever föräldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal?  Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehåll, Meads sätt att se på kommunikation som något som händer i mötet mellan människor och Bernsteins sätt att se på den styrning som sker i kommunikationen. För att få svar på föräldrars upplevelser användes semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte. När personal och föräldrar ser varandra som två subjekt som båda är ansvariga för utvecklingssamtalet sker ett bemötande i en delad livsvärld. När det gäller styrning så framträder den som delvis stark och delvis svag. Personalens sätt att agera i utvecklingssamtalet påverkar föräldrarnas upplevelse allra mest. Detta leder till att studiens slutdiskussion uppmärksammar tankar om personalens förmåga att leda utvecklingssamtal samt förskollärarutbildningens avgörande betydelse när det gäller att konkretisera examensmålens begrepp som ”självkännedom”, ”empatisk förmåga” och ”professionellt förhållningssätt”.