No description available.

<p>Denna uppsats är en utvärdering av en befintlig introduktionsutbildning för föräldrar till barn med autismspektrumstörning som givits i tre varianter – en längre, en kortare respektive en intensiv – i regi av Autismcenter för små barn i Stockholms län. Utvärderingen inkluderar föräldrar till 70 barn och bygger på tidigare insamlade frågeformulär, samt kvalitativa intervjuer med föräldrarna till tio av barnen. Frågeformulären har analyserats statistiskt och intervjuerna tematiskt. Resultaten visar att föräldrarna huvudsakligen var nöjda med utbildningen och kände sig väl omhändertagna. Ibland upplevde de dock viss osäkerhet runt kursens syfte och därmed med vissa kursinslag. Sammanlagt visar resultaten att det fanns en tendens till att den längre kursen gav en bättre mognadsprocess än de övriga kursformaten. Avslutningsvis lämnas rekommendationer inför framtiden, både avseende kursens utformning och fortsatt utvärdering av den.</p>

Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården. Metod: En tvärsnittstudie som ingår i en longitudinell studie. Data samlades in från tre olika sjukhus i Västernorrland under 2007. En kvantitativ design användes. 827 blivande pappor inkluderades i studien. Statistisk dataanalys gjordes. Resultat: I studien ingick både förstagångspappor och ompappor. Det var 606 av dessa pappor som erbjöds att stanna kvar på BB över natten. Majoriteten av papporna erbjöds övernattning på traditionell BB avdelning, resten fördelades på övriga vårdformer. Papporna var nöjda med stöd och bemötande från personalen, men mindre nöjda med information om samlivet, kvinnans omställningar och barnets behov. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden var att ompappor som inte stannade kvar var mer missnöjda med informationen om samliv och informationen om barnets behov jämfört med de som stannade. Mellan förstagångspapporna som stannade kvar/inte stannade kvar fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Slutsats: Papporna var nöjda med stöd och bemötande på BB. Informationen om samliv, barnets behov och kvinnans omställningar efter förlossningen behöver förbättras.

Denna uppsats är en utvärdering av en befintlig introduktionsutbildning för föräldrar till barn med autismspektrumstörning som givits i tre varianter – en längre, en kortare respektive en intensiv – i regi av Autismcenter för små barn i Stockholms län. Utvärderingen inkluderar föräldrar till 70 barn och bygger på tidigare insamlade frågeformulär, samt kvalitativa intervjuer med föräldrarna till tio av barnen. Frågeformulären har analyserats statistiskt och intervjuerna tematiskt. Resultaten visar att föräldrarna huvudsakligen var nöjda med utbildningen och kände sig väl omhändertagna. Ibland upplevde de dock viss osäkerhet runt kursens syfte och därmed med vissa kursinslag. Sammanlagt visar resultaten att det fanns en tendens till att den längre kursen gav en bättre mognadsprocess än de övriga kursformaten. Avslutningsvis lämnas rekommendationer inför framtiden, både avseende kursens utformning och fortsatt utvärdering av den.

<p>I Sverige finns en målsättning att erbjuda föräldrautbildningar till alla föräldrar. Dessa insatser bör utvärderas eftersom det är viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvärdering är att undersöka om deltagare i Föräldrakraft är nöjda med utbildningen, om det skett förändringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som föräldrarna haft mest nytta av. Med hjälp av skattningar från deltagare och ledare har två kurser i en norrländsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna är nöjda med programmet, men några beteendeförändringar har inte kunnat identifieras. Hög tillfredställelse är nödvändigt för att locka till sig deltagare. Nu krävs långtidsstudier för att ta reda på om Föräldrakraft har den förebyggande effekt som avses.</p>

I Sverige finns en målsättning att erbjuda föräldrautbildningar till alla föräldrar. Dessa insatser bör utvärderas eftersom det är viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvärdering är att undersöka om deltagare i Föräldrakraft är nöjda med utbildningen, om det skett förändringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som föräldrarna haft mest nytta av. Med hjälp av skattningar från deltagare och ledare har två kurser i en norrländsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna är nöjda med programmet, men några beteendeförändringar har inte kunnat identifieras. Hög tillfredställelse är nödvändigt för att locka till sig deltagare. Nu krävs långtidsstudier för att ta reda på om Föräldrakraft har den förebyggande effekt som avses.

<p>Syftet med denna uppsats var att studera föräldrarnas upplevelser och erfarenheter av att delta i en föräldrautbildning. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval föräldrar sina upplevelser och erfarenheter av att delta i parent training? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med två föräldrapar och två ensamstående mödrar. Samtliga hade genomgått föräldrautbildningen parent training i regi av barn- och ungdomspsykiatrin under år 2004. Gemensamt för samtliga föräldrar var att de kände sig lugnare och mer trygga i föräldrarollen efter avslutad utbildning. Föräldrarna upplevde också mötet med andra föräldrar som mycket positivt och som en bekräftelse i att de inte är ensamma om att vara föräldrar till ett barn med beteendeproblem. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv och utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, social konstruktionism och socialpsykologisk rollteori. Teorierna visade sig särskilt fruktbara i analysen av föräldrarnas upplevelser då föräldrarna erhöll nya kognitioner om föräldrarollen, och i förhållande till sitt barn. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Denna studie belyser föräldrautbildning på individ-, organisations-, och samhällsnivå. Vårt syfte är att beskriva samhällssynen på föräldraskapet och föräldrautbildning i ett historiskt perspektiv för att kunna lyfta dagens syn på föräldraskapet och den speglar dagens föräldrautbildning. Vi ställer oss frågorna om de manualbaserade föräldrautbildningarna som diskuteras i samhället har ökat, vem som har initierat dem och vilka utmaningar som föräldrar ställs inför som de behöver hjälp med? Med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden har vi växlat mellan litteraturstudier och tematiska, halvstrukturerade intervjuer med deltagare och ledare för föräldrautbildningar samt telefonintervjuer med tjänstemän på en kommun. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram i vår analys av deltagare och ledares upplevelser av föräldraskapet och erfarenheter av föräldrautbildning. Föräldrar efterfrågar verktyg för att bättre kunna hantera problematiska situationer med sina barn. Med hjälp av gruppens stöd i föräldrautbildning får många konkreta lösningar för att bättre kunna hantera det för dem konfliktfyllda, stressiga vardagslivet. Vår slutsats är att det ökade arbetet med evidensbaserade manualstyrda föräldrautbildningar fyller en funktion i dagens samhälle då många föräldrar är i behov av att utbyta tankar omkring föräldraskapet och få råd och stöd i sin situation.</p>

Syftet med denna uppsats var att studera föräldrarnas upplevelser och erfarenheter av att delta i en föräldrautbildning. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval föräldrar sina upplevelser och erfarenheter av att delta i parent training? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med två föräldrapar och två ensamstående mödrar. Samtliga hade genomgått föräldrautbildningen parent training i regi av barn- och ungdomspsykiatrin under år 2004. Gemensamt för samtliga föräldrar var att de kände sig lugnare och mer trygga i föräldrarollen efter avslutad utbildning. Föräldrarna upplevde också mötet med andra föräldrar som mycket positivt och som en bekräftelse i att de inte är ensamma om att vara föräldrar till ett barn med beteendeproblem. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv och utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, social konstruktionism och socialpsykologisk rollteori. Teorierna visade sig särskilt fruktbara i analysen av föräldrarnas upplevelser då föräldrarna erhöll nya kognitioner om föräldrarollen, och i förhållande till sitt barn. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

Denna studie belyser föräldrautbildning på individ-, organisations-, och samhällsnivå. Vårt syfte är att beskriva samhällssynen på föräldraskapet och föräldrautbildning i ett historiskt perspektiv för att kunna lyfta dagens syn på föräldraskapet och den speglar dagens föräldrautbildning. Vi ställer oss frågorna om de manualbaserade föräldrautbildningarna som diskuteras i samhället har ökat, vem som har initierat dem och vilka utmaningar som föräldrar ställs inför som de behöver hjälp med? Med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden har vi växlat mellan litteraturstudier och tematiska, halvstrukturerade intervjuer med deltagare och ledare för föräldrautbildningar samt telefonintervjuer med tjänstemän på en kommun. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram i vår analys av deltagare och ledares upplevelser av föräldraskapet och erfarenheter av föräldrautbildning. Föräldrar efterfrågar verktyg för att bättre kunna hantera problematiska situationer med sina barn. Med hjälp av gruppens stöd i föräldrautbildning får många konkreta lösningar för att bättre kunna hantera det för dem konfliktfyllda, stressiga vardagslivet. Vår slutsats är att det ökade arbetet med evidensbaserade manualstyrda föräldrautbildningar fyller en funktion i dagens samhälle då många föräldrar är i behov av att utbyta tankar omkring föräldraskapet och få råd och stöd i sin situation.