Föreliggande examensarbete avser att studera hur verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram redogör för vilken avsikt COPE föräldrastödsprogram har, samt hur de beskriver att de arbetar för att uppnå målsättningarna med föräldrastödsprogrammet. Syftet är även att undersöka om verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram upplever sig som experter på föräldraskap. Den metod vi valt att använda är kvalitativ intervju. Det är åtta verksamma kursledare inom COPE som är intervjuade och deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. De teorier studien vilar på är social inlärningsteori och empowerment. Studiens resultat visar att COPE föräldrastödsprogram, enligt de verksamma kursledarna, syftar till att hitta verktyg och strategier för föräldrar att hantera vardagliga problem. Vidare är ett av COPE:s syfte att ge föräldrar ett socialt nätverk av likasinnade föräldrar för att öka nätverksbyggandet mellan föräldrar. Det essentiella är att föräldrar får en ökad tilltro till sin egen förmåga i rollen som föräldrar. Detta uppnås genom framförallt gruppdiskussioner vilka förs utifrån olika filmvinjetter som presenteras för föräldrarna och diverse dilemman. Viktigt enligt kursledarna är att alla frågor som ställs i gruppen ”kastas” tillbaka till gruppen för att öka deras egen tilltro till sin förmåga. De verksamma kursledarna upplever sig inte som experter på föräldraskap utan menar att det är föräldrarna själva som är experter på sina barn och därmed sitter på lösningarna. Det framkommer dock att föräldrarna ser kursledarna som just experter på föräldraskap.

Den svenska regeringen har tagit fram ett nationellt program för att få ett välfungerande föräldrastöd för den svenska befolkningen. Anledningen till det är att ohälsa bland unga har ökat. Var och en av Sveriges kommuner ska kunna erbjuda föräldrar stöd genom olika föräldrastödsprogram och föräldrautbildningar. Dock tar inte regeringen någon ställning till dem specifika föräldrautbildningar, som tillexempel COPE. Men Statens Folkhälsoinstitut har rekommenderat COPE- föräldrautbildning som ett bra alternativ som föräldrastöd för kommunerna. COPE står för The community parent education program och är en utbildning som erbjuds till föräldrar för inspirera till nya idéer och handlingsmetoder i sitt föräldraskap. Detta har bland annat Sjuhärads kommunalförbund tagit fasta på och tagit ett gemensamt beslut om att införa COPE i kommunerna. Problemet som uppdagats har varit att deltagarantalet inte varit så högt som hade varit önskvärt. Vilket i sin tur har fått några av kommunerna att lägga ner sin COPE verksamhet. Samt varit en av anledningarna till att kommunalförbundet valt att satsa på ett projekt om samverkan kring föräldrastöd i Sjuhäradsbygden. Ur ett föräldraperspektiv har det visat sig att de flesta vet vad COPE- föräldrautbildning är för något men valt att inte använda sig av den som ett stöd eller inspirationsverktyg. Många uppger att anledningen är bristande behov av att få utbildning i sitt föräldraskap och att de inte anse sig ha så stora problem så att det krävs en utbildning. Vilket är budskapet som föräldrarna möter om COPE. Den här studien har med hjälp av översättningsteorin försökt upplysa om vad som påverkar en kommun när något nytt ska implementeras. Samt är syftet är att kunna öka kunskapen om vad som i processen när en idé ska bli praktik. Där kommunernas olikheter ofta gör att översättningen från idé till verklighet ser annorlunda ut. Samtidigt är vikten av att framföra budskapet om COPE till föräldrarna på det sätt som skulle inspirera föräldrarna att gå den.

SAMMANFATTNING Bakgrund: syftet med mödrahälsovård är att erbjuda föräldrar som väntar barn frekventa undersökningar under graviditeten samt en förberedelse inför deras kommande föräldraroll. Mödrahälsovården erbjuder föräldrautbildning till föräldrarna. Fördelar med föräldrautbildningar grundar sig i att familjer skapar ett socialt nätverk, samhörighet och igenkännande med andra i samma situation. Syftet: att undersöka om blivande föräldrar skapade nätverk utifrån att de lärt känna varandra vid en föräldrautbildning under graviditeten. Metod: en deskriptiv enkätstudie utifrån kvantitativ och kvalitativ ansats. Enkäten bestod av 24 frågor, varav fyra bakgrundsfrågor, 19 frågor om föräldrautbildning och sista delen i enkäten var ett öppet fält där föräldrar kunde kommentera med egna ord. Chitvåtest användes i analys av kvantitativa variabler. Den öppna frågan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: majoriteten av föräldrarna ansåg att föräldragruppsträffarna var en inspirationskälla till att skapa nätverk med andra föräldrar. En del av föräldrarna ansåg att det geografiska avståndet inte hade en negativ inverkan på ett nätverk, medan andra ansåg att det hade en negativ inverkan. Vänner och BVC betydde mycket för föräldrar i deras nätverk. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att det var viktigt/mycket viktigt att ha ett nätverk i sitt föräldraskap. De viktigaste anledningarna för föräldrarna var att delge varandra erfarenheter, utbyte av kunskap och socialt umgänge. Majoriteteten av föräldrarna ansåg att de kommer att ha ett fungerade nätverk med dessa föräldrar i framtiden. Slutsats: Föräldrautbildningarna ansågs vara meningsfulla och gav möjlighet för föräldrarna att skapa ett nätverk med andra föräldrar. Föräldrarna utbytte kunskap, erfarenhet, stöd och hade möjlighet till socialt umgänge. / ABSTRACT Background: the purpose of antenatal care is to offer parents who are expecting a child frequent examinations during pregnancy and preparation for their future role as parents. Maternal health services offer parent education to the parents. Advantages of parent training based on that families create a social network, belonging and identification with others in the same situation. Aim: was to investigate if prospective parents had created network on the basis that they got to know each other in a prenatal education during pregnancy. Method: a descriptive questionnaire study based on quantitative and qualitative approach. The questionnaire consisted of 24 questions, four background questions, 19 questions about parent education and final part of the questionnaire was an open field where parents have been able to comment with their own words. Chi two test was used in the analyze of quantitative variables. The open – ended question was analyzed with qualitative content analysis. Results: the majority of parents felt that parents' meetings were an inspiration to create a network with other parents. Some of the parents felt that the geographic distance did not have a negative impact on a network, while others felt that it had had a negative impact. Friends and BVC meant a lot for parents in their network. More than half of the parents felt that it was important/ very important to have a network in their parenting. The major reasons for the parents was to share experiences, exchange of knowledge and social interaction. The majority of parents felt that they will have a working network with these parents in the future. Conclusion: Prenatal education was considered to bemeaningful andgave the opportunityfor the parents tocreate a networkwith other parents. Parentsexchangedknowledge, experience, support andhad the opportunityto interact socially.

<p>Parent training programmes is a wide phenomenon in Sweden today and is concidered to be the most effective method for parents with cildren who have conduct problems. The Komet programme is a manualbased parent training programe developed by the city of Stockholm to strengten interaction between parent and child as well as reducing conflicts in families. The aim of this study was to examine the puspose of the Komet programme as well as the influence it may have on interaction between parent and child. To fulfil the purpose six qualitative interviews were conducted, two interviews with professionals from the Komet programme and four interviews with parents who had participated in the Komet programme. A multidimensional tool for interpretation was used, containing normalisationperspective with focus on child upbringing, roletheory and attachmenttheory. The results showed that the parent’s participation in the Komet programme led to a reduction in conflicts within the family as well as improvement in interaction between parent and child. Further more the results showed that all of the parents where insecure in their parentrole before taking part in the Komet programme. After their participation in the Komet programme they all stated a feeling of having received new tools to better handle conflicts within the family. The overall results of the study led to the creation of two new conceptions introduced in the final discussion: The modern problem family and The manualbased parenthood.</p>

No description available.

Förändringen från att vara man till att bli pappa kan vara en omtumlande upplevelse och förändra mannens livsvärld. Tidigare forskning har till största del fokuserat på hur sexualiteten påverkas av det första barnets födelse, och inte på förändringar parrelationen i stort. Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av parrelationen efter första barnets födelse. För att studera detta tillämpades en kvalitativ metod, med livsvärldsansats. Åtta män intervjuades. Fem av dem intervjuades enskilt och tre stycken bildade en fokusgrupp. Materialet som framkom analyserades enligt Lundman och Hällgren-Granheims kvalitativa innehållsanalys (2008), vilket innebär att meningsbärande enheter tas ut, kondensering görs och koder bildas. Detta för att få fram kärnan i det intervjupersonerna upplevt. Resultatet presenteras i kategorier som visar att männen upplever att mycket förändrats i parrelationen efter att det första barnet fötts. Sex och samliv får en annan innebörd. Att inte ha samlag lika ofta som innan tycks inte vara något problem, då annan sorts närhet blir ett substitut. Männen ser på förebilder i kompisar och släktingar som de anser ha visat att det går att kombinera parrelation och föräldraskap utan att något av dem tar överhanden. Tid är något männen upplever sig ha brist på, det gäller både egentid och tid för relationen. Det finns vissa saker som männen anser viktiga för både det egna välbefinnandet och för en fungerande parrelation. Männen upplever att större krav ställs på planering och prioritering i vardagen och att en tydlig och rak kommunikation krävs för att allt praktiskt ska fungera. Enligt männen har FUB (föräldrautbildning) ibland misslyckas med att förbereda dem på att det kan ske förändringar i parrelationen. I resultatdiskussionen diskuteras det hur FUB kan bli bättre och hur barnmorskan kan arbeta med, och bemöta de upplevelser männen beskriver. / Program: Barnmorskeutbildning

Barnmorskor har inom verksamhetsområdet mödrahälsovård ansvar att stödja föräldrapar inför förlossning och föräldraskap, för att gynna barns välbefinnande. Det regleras utifrån nationella styrdokument av föräldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angående föräldrars upplevelser av stöd i föräldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av föräldrastöd i grupp. Syftet med denna studie är att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hålla föräldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor på tre olika barnmorskemottagningar i väst Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Barnmorskors erfarenheter av att hålla föräldrastöd i grupp, belyses med ett dilemma att balansera föräldrarnas önskemål om svar på praktiska förlossningsrelaterade frågor och den inriktning mot föräldraskap och roll som barnmorskorna anser paren behöva. De betonade vikten av att skapa nätverk för de blivande föräldrarna genom att ge möjlighet att knyta sociala kontakter och därmed även att kunna ta emot stöd och stödja varandra i rollen som förälder. Dessutom att möjliggöra en positiv upplevelse av förlossning samt tillhörande föräldraskap. Samt att de i sin roll som barnmorska hade en vilja att bli bättre på att förmedla sitt budskap där de såg att gruppens dynamik har betydelse för grupp diskussionerna och att de själva reflekterar över sätt att ge föräldrastöd. Slutsatsen är att barnmorskor som håller föräldrastöd i grupp har behov av nya arbetssätt, vilket innebär att barnmorskor kan behöva ett antal nya verktyg som kan leda till att fokus flyttas från förlossningsförberedelser till fokus på föräldraskap. Förnyat arbetssätt kan leda till ökad tillfredsställelse för barnmorskor. / Program: Barnmorskeutbildning

Föräldrastöd är en del av barnmorskans arbete och att leda föräldragrupper ingår i barnmorskans profession inom sexuell och reproduktiv hälsa. Föräldrastöd innebär att föräldrarna erbjuds insatser som syftar till att främja barnets hälsa och psykosociala utveckling. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att leda föräldragrupp. Kvalitativ ansats har använts. Intervjuer gjordes med sex stycken barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården. Materialet analyserades utefter kvalitativ innehållsanalys och det framkom fyra kategorier och 16 subkategorier. Resultatet visar att barnmorskorna i studien vill förmedla information till föräldrarna för att förbereda dem inför föräldraskapet. De har en önskan om att förbättra föräldragrupperna genom att vara öppna för förnyelse, ta lärdom av varandra och fortbilda sig. Vidare har de ett behov av att få feedback från föräldrarna och utvärdera föräldragrupperna. Barnmorskan har ledarrollen för föräldragrupperna och skall samordna dem, förbereda föräldragruppens utformning och inkludera både mammor och pappor. Barnmorskorna i studien anser att deras egna tankar och hur de mår påverkar arbetet med föräldragrupperna. Studiens konklusion är att barnmorskans arbete med föräldragrupper är ett viktigt arbete och barnmorskorna behöver få tid till att regelbundet reflektera och planera tillsammans. Föräldragrupperna blir enligt barnmorskorna bäst när föräldrarna är engagerade och aktiva. Föräldrarna bör vara delaktiga i planeringen av innehållet och gruppträffarna bör styras av deras önskemål. Barnmorskorna behöver därför få fortbildning i pedagogiskt arbete för att få strategier att nå ut till föräldrarna. / Program: Barnmorskeutbildning

<p>Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Intervjutexterna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade att sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt påverkades utifrån om hon i hälsosamtalet fokuserade på arbetsuppgiften, relationen till föräldrarna eller familjens livsvärld. När sjuksköterskan i sitt pedagogiska förhållningssätt fokuserade på familjens livsvärld, ökade möjligheten till förståelse och lärande hos båda parter. Studien bidrar till en ökad förståelse för betydelsen av det fenomenlogiska livsvärldsperspektivet i ett hälsosamtal.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om föräldrarna uppfattar att deras samspelsförmåga med barnen och varandra förändrats efter genomförd föräldrautbildning, sett utifrån ett föräldraperspektiv. Frågeställningarna är följande: (i) anser föräldrarna att de fått verktyg att hantera sina barn på ett annorlunda sätt efter genomförd föräldrautbildning, (ii) uppfattar föräldrarna att de samspelar med barnen på ett annat sätt efter genomförd föräldrautbildning, (iii) uppfattar föräldrarna att de samspelar med varandra på ett annat sätt efter genomförd föräldrautbildning. Metodvalet är kvalitativt och datainsamlingen har skett med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Undersökningspopulationen var sex föräldrar, tre kvinnor och tre män. Urvalskriterierna var att föräldrarna skulle ha genomfört föräldrautbildningen COPE riktade till föräldrar med barn i åldersgruppen 3-12 år. Tolkningsramen utgörs av tidigare forskning och social teoribildning. Resultatet visar att föräldrarnas uppfattning är att samspelet med barnen förbättrats tack vare föräldrarnas egen förändring. Samspelet föräldrarna emellan uppfattades ej ha förändrats i någon större utsträckning.</p> / <p>The aim with this study is to examine whether the parents perceive that their ability to interact with their children and with each other has changed after accomplished parent training. The issues are as follows: (i) are the parents of the opinion that they have been provided with tools to handle their children in a more accurate way after accomplished parent training, (ii) do the parents perceive that they interact differently with their children after accomplished parent training, (iii) do the parents perceive that they interact with each other differently after accomplished parent training. The method chosen is qualitative and the research consists of unstructured interviews from the survey population of six parents, three women and three men. The selection criteria was to choose parents who had participated in the parent training COPE, a training targeted to parents with children from the age of 3-12 years. The interpretation framework is constituted of earlier research and social theory. The result shows that the parents´ perception is that the interaction with the children has improved thanks to the parents own change of attitude. However, the parents do not perceive that the interaction between each other has changed to the same extent.</p>