SAMMANFATTNING Introduktion: Barnhälsovården i Sverige når nästan alla barn och föräldrar. Föräldrastöd är en av de viktigaste insatserna samhället kan bistå med för att minska negativa utfall hos barn och unga. Implementering av föräldrastöd i grupp är komplext och modellen kan behöva utvärderas utifrån komponenterna faciliterare, innovation, kontext och mottagare.  Syfte: Syftet var att beskriva främjande och hindrande faktorer för deltagande i föräldrastöd i grupp i svensk BHV utifrån kontext, föräldrastödets innehåll, samt erfarenheter från föräldrar och BHV-sjuksköterskor. Metod: Litteraturstudie med deduktiv ansats. Implementeringsmodell i-PARISH användes i en riktad innehållsanalys. Artikelsökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Sammanlagt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet presenteras under fyra kategorier och 13 subkategorier utifrån i-PARIHS. Ledaren var avgörande för att gruppen skulle utveckla en sammanhållning och delta aktiv. För att lyckas med detta behövde ledaren vara bekväm i sitt ledarskap, påläst och uppdaterad. Föräldrarna uppskattade när de hade en ledare som uppmuntrade dem att prata i gruppen och som såg till att diskussion flöt på. Föräldrar uttryckte flera skäl och förklaringar till varför de inte ville eller kunde delta i en föräldrastödgrupp. Slutsats: Både främjande och hindrande faktorer med föräldrastöd i grupp i svensk BHV framkom. BHV behöver få fler föräldrar att känna sig inkluderade i föräldrastödsutbildningen samt vara lyhörd för deltagarna olika behov. Det är också viktigt att BHV-sjuksköterskors behov av utbildning och fortbildning tillgodoses för att kunna leda grupperna på ett professionellt sätt. / ABSTRACT Background: The child health services (CHS) in Sweden reach almost all children and parents. Parental support is one of the most important initiatives society can assist in reducing negative outcomes in children and young people. Implementation of parental support in groups is complex and the model may need to be evaluated on the basis of the component facilitator, innovation, context and recipient. Aim: The aim was to describe promoting and hindering factors for participation in parental support in group format in the Swedish CHS based on context, the content of parental support, and experiences from parents and CHS nurses. Method: Literature study with deductive approach. The implementation model i-PARISH was used in a targeted content analysis. Articles were searched for in CINAHL and PubMed. A total of 18 scientific articles were included. Results: The results are presented under four categories based on i-PARIHS. The leader was crucial for the group to develop cohesion and participate actively. To succeed in this, the leader needed to be comfortable with the leadership, read and updated. The parents appreciated when they had a leader who encouraged them to speak in the group and who made sure that discussion flowed. Parents expressed several reasons and explanations to why they did not want or could not participate in a parent support group. Conclusion: Both promoting and hindering factors regarding Swedish parental support in group format emerged. CHS needs to make more parents feel included in the parental support education and be sensitive to the participants' different needs. It is also important that CHSnurses' needs for education and training are met in order to be able to lead the groups in a professional manner.Keywords: Parent education, Child health service, experiences, implementati

<p>Syftet med studien var att beskriva hur mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC. Flera föräldrar var missnöjda med BVC verksamhetens organisation och struktur, och då främst tillgängligheten. Både mammor och pappor hade åsikter om BVCs upplägg, främst när det gällde öppettiderna och telefontiderna. De uttryckte stark önskan om att öppettiderna vid BVC borde förändras. När det gällde innehåll i BVC-verksamheten hade föräldrarna olika uppfattningar om informationen från BVC personalen gällande råd och stöd. Mammorna upplevde att de fått för lite information samt att den information som gavs inte var relevant för tillfället. Papporna upplevde att de fick för mycket information vid ett och samma tillfälle. Detta kunde medföra att informationen blev svår att tillgodogöra sig. Mammorna och papporna beskrev att de var nöjda med de täta hälsokontrollerna och med föräldragrupperna och den sociala gemenskap som de gav. Papporna ansåg det som mycket viktigt att vara delaktiga men BVCs öppettider upplevdes som ett hinder för detta. De uttryckte även en stark önskan om riktat stöd i deras nya roll som pappor och särskilda pappagrupper med en manlig samtalsledare efterfrågades. Mycket av BVCs verksamhet vänder sig till mammorna och för att undvika att papporna upplever ett utanförskap borde papporna stödjas genom speciellt riktad verksamhet.</p> / <p>The aim of the study was to describe how mothers and fathers experience their contact with the child health center. Ten mothers and ten fathers participated and the data were gathered via interviews. The results showed that both mothers and fathers were satisfied with the response at the child health center. Most of the respondents considered that the child health center activity was aimed more to the mothers. The fathers described that they wanted an extended possibility to participate in the activitys at the child health center. Several parents were dissatisfied with the organisation and the structure of the child health center mainly concerning opening hours and telephone hours. They expressed a strong will that opening hours at the child health center should be changed. When it concerned information contents regarding support the parents had different views. The mothers experienced that they recived too little information and that the information given not was relevant for the occasion. The fathers described that they recived too much information at one and the same time and that the information became difficult to incorporate. Both mothers and fathers described that they were pleased with the frequent health controls. The participants in the study were also pleased with the parent groups and the social community they provided. The fathers in the study considered it as very important to participate but experienced opening hours as an obstacle for this. They also expressed a strong will about support in their new role as fathers and also requested special groups for fathers with a male leader. A lot of the child health centers activity turns itself to the mothers and in order to avoid fathers feel out of it the fathers should be supported through father- focused programs.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära.</p><p>Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna.</p> / <p>The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points.</p><p>Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.</p>

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på nyblivna föräldrars tankar kring främst föräldraledighet, amning, föräldrautbildning, barn- och mödravården, med tyngdpunkt på vårdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 föräldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vården de hade fått från både MVC och BVC, men enskilda föräldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de träffat. Informanterna var också nöjda med bemötandet, då båda föräldrarna kände sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla föräldrar ville vara hemma med sitt barn under någon period, vilket berodde på personliga skäl och en vilja att vara med sitt barn. Hos hälften av paren tog mamman ut största delen av föräldraledigheten. Orsaken till detta var i huvudsak amningen, men även ekonomiska orsaker spelade in. Att amning är en stark aspekt för vem som är föräldraledig först gäller fortfarande, och informanterna upplevde att det var något som även vården förespråkade starkt. Angående föräldrautbildningen tyckte alla föräldraparen att studiebesöket på förlossningen var det som gav mest, samt att få träffa andra blivande föräldrar. En brist som nämndes var att informationen som gavs var sådant som de flesta redan kände till.</p> / <p>The aim of this study was to find out what new parents think about parental leave, parental education, the child welfare center and the prenatal clinic. The main focus was on what role the care system played and to what extent the father was involved. Eleven parents were interviewed and the findings were analysed and put into different themes. The result showed that most of the parents were satisfied with the care given at the child welfare center and the prenatal clinic. The participants also thought they were well treated by the nurses and midwives during the encounters. Both parents felt equaly involved while talking to the midwife. All of the parents wanted to have parental leave to some extent and the main reason was that they wanted to spend time with their child. In half of the cases mothers used the greater part of the parental leave. Both breast-feeding and economical aspects were mentioned to be reasons for this. The participants felt that the child welfare center and the prenatal clinic strongly recommended breast-feeding which contributes to the fact that breast-feeding still is a key aspect in the decision on which parent who is going to stay at home with the child during the fist period. All of the parents thought that the visit to the delivery department was the best part during the parental education, they also appreciated meeting other people in the same situation. The general information given during the regular meetings were things that many of the participants already knew and could for that reason have been more detailed.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på nyblivna föräldrars tankar kring främst föräldraledighet, amning, föräldrautbildning, barn- och mödravården, med tyngdpunkt på vårdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 föräldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vården de hade fått från både MVC och BVC, men enskilda föräldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de träffat. Informanterna var också nöjda med bemötandet, då båda föräldrarna kände sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla föräldrar ville vara hemma med sitt barn under någon period, vilket berodde på personliga skäl och en vilja att vara med sitt barn. Hos hälften av paren tog mamman ut största delen av föräldraledigheten. Orsaken till detta var i huvudsak amningen, men även ekonomiska orsaker spelade in. Att amning är en stark aspekt för vem som är föräldraledig först gäller fortfarande, och informanterna upplevde att det var något som även vården förespråkade starkt. Angående föräldrautbildningen tyckte alla föräldraparen att studiebesöket på förlossningen var det som gav mest, samt att få träffa andra blivande föräldrar. En brist som nämndes var att informationen som gavs var sådant som de flesta redan kände till. / The aim of this study was to find out what new parents think about parental leave, parental education, the child welfare center and the prenatal clinic. The main focus was on what role the care system played and to what extent the father was involved. Eleven parents were interviewed and the findings were analysed and put into different themes. The result showed that most of the parents were satisfied with the care given at the child welfare center and the prenatal clinic. The participants also thought they were well treated by the nurses and midwives during the encounters. Both parents felt equaly involved while talking to the midwife. All of the parents wanted to have parental leave to some extent and the main reason was that they wanted to spend time with their child. In half of the cases mothers used the greater part of the parental leave. Both breast-feeding and economical aspects were mentioned to be reasons for this. The participants felt that the child welfare center and the prenatal clinic strongly recommended breast-feeding which contributes to the fact that breast-feeding still is a key aspect in the decision on which parent who is going to stay at home with the child during the fist period. All of the parents thought that the visit to the delivery department was the best part during the parental education, they also appreciated meeting other people in the same situation. The general information given during the regular meetings were things that many of the participants already knew and could for that reason have been more detailed.

Syftet med studien var att beskriva hur mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC. Flera föräldrar var missnöjda med BVC verksamhetens organisation och struktur, och då främst tillgängligheten. Både mammor och pappor hade åsikter om BVCs upplägg, främst när det gällde öppettiderna och telefontiderna. De uttryckte stark önskan om att öppettiderna vid BVC borde förändras. När det gällde innehåll i BVC-verksamheten hade föräldrarna olika uppfattningar om informationen från BVC personalen gällande råd och stöd. Mammorna upplevde att de fått för lite information samt att den information som gavs inte var relevant för tillfället. Papporna upplevde att de fick för mycket information vid ett och samma tillfälle. Detta kunde medföra att informationen blev svår att tillgodogöra sig. Mammorna och papporna beskrev att de var nöjda med de täta hälsokontrollerna och med föräldragrupperna och den sociala gemenskap som de gav. Papporna ansåg det som mycket viktigt att vara delaktiga men BVCs öppettider upplevdes som ett hinder för detta. De uttryckte även en stark önskan om riktat stöd i deras nya roll som pappor och särskilda pappagrupper med en manlig samtalsledare efterfrågades. Mycket av BVCs verksamhet vänder sig till mammorna och för att undvika att papporna upplever ett utanförskap borde papporna stödjas genom speciellt riktad verksamhet. / The aim of the study was to describe how mothers and fathers experience their contact with the child health center. Ten mothers and ten fathers participated and the data were gathered via interviews. The results showed that both mothers and fathers were satisfied with the response at the child health center. Most of the respondents considered that the child health center activity was aimed more to the mothers. The fathers described that they wanted an extended possibility to participate in the activitys at the child health center. Several parents were dissatisfied with the organisation and the structure of the child health center mainly concerning opening hours and telephone hours. They expressed a strong will that opening hours at the child health center should be changed. When it concerned information contents regarding support the parents had different views. The mothers experienced that they recived too little information and that the information given not was relevant for the occasion. The fathers described that they recived too much information at one and the same time and that the information became difficult to incorporate. Both mothers and fathers described that they were pleased with the frequent health controls. The participants in the study were also pleased with the parent groups and the social community they provided. The fathers in the study considered it as very important to participate but experienced opening hours as an obstacle for this. They also expressed a strong will about support in their new role as fathers and also requested special groups for fathers with a male leader. A lot of the child health centers activity turns itself to the mothers and in order to avoid fathers feel out of it the fathers should be supported through father- focused programs.

Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära. Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna. / The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points. Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.

Parents have reported decreased well-being due to events in parenting, and parenting support programs such as the Circle of Security aim to strengthen parenting and have shown improved health in parents. This study aimed to explore parents' experiences of participating in the parental education program Circle of Security and how it promote their well-being. The study's approach was inductive, with data material consisting of nineteen qualitative semi-structured interviews that were analysed using qualitative content analysis.  The analysis resulted in one main category: Parents´ enhanced parenting knowledge, and five subcategories: Parents´ understanding of children’s needs, Parents ‘avoiding conflicts and setting boundaries, Parents ‘ability to reflect, Parents ‘inner security, and Parents’ reduced stress. The result showed that the parents had received developed parenting that promote their well-being. A parental support program such as Circle of Security strengthens parenting and improves parents' well-being. It is an excellent alternative to a parental education program because parents' upbringing and well-being affect children's lifestyle. / Föräldrar har rapporterat försämrad hälsa på grund av svårhanterliga händelser i föräldraskapet. För att stödja och stärka föräldrar i sitt föräldraskap finns i Sverige så kallade föräldrastödsprogram. Trygghetscirkeln är en av dem och programmet har visat på en förbättrad hälsa hos föräldrar. Syftet med studien var att utforska föräldrars erfarenheter av att delta i föräldrautbildningen Trygghetscirkeln och hur den har främjat deras välbefinnande. Studiens ansats var induktiv med ett datamaterial bestående av nitton kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev huvudkategorin: Föräldrarnas förstärkta föräldrakunskap och fem underkategorier: Föräldrars förståelse för barns behov, Föräldrar som undviker konflikter och sätter gränser, Föräldrars förmåga att reflektera, Föräldrars inre trygghet och Föräldrars minskade stress. Resultatet visade att föräldrarna hade fått ett utvecklat föräldraskap som främjade deras välbefinnande. Ett föräldrastödsprogram som Trygghetscirkeln som både stärker föräldraskapet och främjar föräldrars välbefinnande är ett bra alternativ som föräldrautbildningsprogram då föräldrars uppfostran och välbefinnande påverkar barns livsstil.

<p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. <strong>Metod: </strong>Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. <strong>Slutsats: </strong>Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna.</p> / <p> </p><p><strong>Aim: </strong>To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. <strong>Method: </strong>An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. <strong>Results: </strong>Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. <strong>Conclusion: </strong>Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave. <strong></strong></p>

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. Slutsats: Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna. / Aim: To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. Method: An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. Results: Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. Conclusion: Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave.