<p>Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. <strong>Metod: </strong>Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Av intervjuerna framkom fyra kategorier; Förutsättningar att ta föräldraledighet, Jämställt föräldraskap, att vara pappa och förälder samt trygghet inför förlossningen. Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet men det var oklart för en del när det skulle ske. Sju av papporna nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden.  Utav åtta intervjuade pappor svarade fem att ekonomin var en avgörande faktor som föräldrarna tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten.  Det fanns en stor ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser av de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ville engagera sig i sina barn även om de inte har möjlighet att vara föräldralediga. <strong>Slutsats: </strong>Papporna vill ta föräldraledighet men de största hindren är den ekonomiska situationen och amningen som prioriteras under första tiden. Genom föräldraledigheten ansåg papporna att de kan knyta an till sina barn.</p> / <p><strong></strong>The father role has changed from being a breadwinner to taking a more active part in the family life, but there is still more to do before an equal parental leave is reached. Recent studies are based on fathers’ experiences and thoughts of the planned paternal leave. <strong>Objective: </strong>The aim of this study is to research soon-to-be fathers’ thoughts about the forthcoming parental leave, the father role and the parental education. <strong>Method:</strong> Eight soon-to-be fathers were interviewed. All interviews was digitally recorded, transcribed and analyzed with the help of content analysis. <strong>Results:</strong> From the interviews four different categories was found; Conditions to take parental leave, equal parenting, to be a father and a parent and feeling secure about the birth giving. All the interviewed fathers showed a desire to take parental leave but it was uncertain when they were going to do so. Seven of them refer to breastfeeding as the most important factor why the mother take parental leave in the beginning. Of eight interviewed fathers five of them responded that the negative change in their economy was a major factor in the distribution of the parental leave between the mother and father. There was a big ambivalence whether the fixed months is a good approach to reach a more equal distribution of the parental leave. The fathers saw both negative and positive consequences of the fixed months. However, the general opinion among the fathers was that they wanted to commit to their children, even if they were not able to take parental leave. <strong>Conclusion:</strong> Fathers wants to take parental leave, but the biggest obstacle is their economy and because the child was being breastfeed during the first period of time after birth. The fathers believed that through parental leave they would be able to connect to their children.</p>

Parent training programmes is a wide phenomenon in Sweden today and is concidered to be the most effective method for parents with cildren who have conduct problems. The Komet programme is a manualbased parent training programe developed by the city of Stockholm to strengten interaction between parent and child as well as reducing conflicts in families. The aim of this study was to examine the puspose of the Komet programme as well as the influence it may have on interaction between parent and child. To fulfil the purpose six qualitative interviews were conducted, two interviews with professionals from the Komet programme and four interviews with parents who had participated in the Komet programme. A multidimensional tool for interpretation was used, containing normalisationperspective with focus on child upbringing, roletheory and attachmenttheory. The results showed that the parent’s participation in the Komet programme led to a reduction in conflicts within the family as well as improvement in interaction between parent and child. Further more the results showed that all of the parents where insecure in their parentrole before taking part in the Komet programme. After their participation in the Komet programme they all stated a feeling of having received new tools to better handle conflicts within the family. The overall results of the study led to the creation of two new conceptions introduced in the final discussion: The modern problem family and The manualbased parenthood.

Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Intervjutexterna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade att sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt påverkades utifrån om hon i hälsosamtalet fokuserade på arbetsuppgiften, relationen till föräldrarna eller familjens livsvärld. När sjuksköterskan i sitt pedagogiska förhållningssätt fokuserade på familjens livsvärld, ökade möjligheten till förståelse och lärande hos båda parter. Studien bidrar till en ökad förståelse för betydelsen av det fenomenlogiska livsvärldsperspektivet i ett hälsosamtal.

Sammanfattning Att utbilda och erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet är inget nytt fenomen, utan har skett på olika sätt sedan 1600-talet. Synen på föräldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja föräldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, råd, utbildning och kurser kring föräldraskapet. Hur föräldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. Därmed får vi en viss bild av föräldrarollen. Studiens ambition har varit att visa en tolkningsmöjlighet av föräldrarollen. Hur konstrueras begreppet förälder? Med inspiration av Michel Foucaults diskursanalys har konstruktionen av föräldern i texten SOU 2008:131 Föräldrastöd – en vinst för alla tagits fram och de uttryck för normalitet, makt och styrning som framträder genom dessa konstruktioner har redovisats. Resultatet ger en bild av en förälder som är osäker gällande sin egen roll och fortfarande okunnig om barnens behov och deras utveckling. Genom denna bild uttrycks en föreställning om den normale föräldern och hur denne används för styra problemföräldrar mot stöd och utbildningsverksamheter, som kan ses som ett uttryck av makt som ett led i samhällets strävan efter kompetenta och friska medborgare. Nyckelord: föräldraskap, föräldrautbildning, föräldrastöd, diskursanalys, statlig utredning / Abstract It is not a new phenomenon to educate and support parents in parenting. Since 1700 century it has been accomplished in different ways. Through the ages of time the concept of parents has had different focuses, which has lead to different ways of support for parents. Today there is a lot of information, advice, education and courses around parenthood. How to act or not to act as a parent is discussed in all sort of media regularly. This produces a special idea of what a parent is. The ambition of this study has been to give a possible interpretation of what a parent is, how the concept of parents is constructed. With inspiration from Michel Foucault’s discourse analysis, a construction of parents has been extracted from SOU 2008:131 Föräldrastöd – en vinst för alla and the expressions of normalcy and power that appear in this construction, and how it is used as a tool to govern, has been shown. The results outline a picture of an uncertain and still ignorant parent, ignorant booth on the role as a parent and on knowledge about children’s needs and how they develop. This picture expresses the concept of the “normal parent” and how it is used to bring “problem parents” to join supporting and educating activities. This can be seen as an expression of power to fulfill the community’s need for qualified and healthy citizens. Keywords: parenting, education of parents, parental support, discourse analysis, government comission

Parenting is increasingly seen as a profession which requires training and support with the purpose of creating improved interaction. A central question appears to be how the concept of interaction is defined. The aim of this study is to examine how training programs, trainers and parents perceive this concept, whether they define it the same way and whether trainers succeed in reaching parents with the message of what it actually is that will improve in the area of interaction. The study uses a phenomenological approach and a qualitative method. The research subject is the parental training program Komet, a manual-based education program for parents. The goal of the program is to offer families training in methods that have strong scientific support in order to reduce conflicts and to improve the relation and interaction between children and parents. One important result of the study is that parents and trainers viewed the concept of interaction from different perspectives. While the trainers described the interactions based on the parents’ attitudes towards the child, the parents focused on the child’s behavior. This resulted in difficulty for the parents to recognize other changes than changes in behavior.

Beteendeproblem i samband med måltid kan drabba alla barn men är vanligt förekommandehos barn med autism och kan resultera i selektivt ätande samt oro och konflikter i familjen. Syfte:Att undersöka föräldrars åsikter om matskolaför föräldrar och anhöriga tillbarn medbeteendeproblem i samband med måltid upp till fyra år efter avslutad föräldrautbildning. Metod: En enkät utformad av författarna skickades tillsamtliga personer (n=27) som deltagit i utbildningen Matskolan mellan åren 2007- 2010. Femton svar erhölls (56 %). Svaren bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik och redovisades i andelar, procent och i vissa fall stapeldiagram Resultat:Majoriteten av föräldrarna upplevde att de haft nytta av undervisningen på matskolan och att måltidssituationen blivit bättre efter matskolan. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att den förändrade måltidssituation berodde på matskolan. Majoriteten upplevde förbättrad förmåga att hantera barnets problembeteende efter avslutad utbildning. Drygt hälften av föräldrarna upplevde att de haft utbyte av att träffa andra föräldrar i samma situation. De flesta föräldrarna kunde rekommendera matskolan till andra och var nöjda med kursen. Slutsats:Att delta i en matskola för föräldrar och anhöriga till barn med beteendeproblem i samband med måltid tycks ha betydelse för att få en förbättrad måltidssituation i familjen. / All children can have behavior problems in meal situations but this is more common among children with autism and may result in selective eating as well as worries and conflicts in their families. Objectives: To examine parent´s view of an education program for parents and other relatives to children with behavior problems at meal situations up to four years after completed education. Methods: A questionnaire formulated by the authors was sent to all participants in the education program for eating behavior problems between 2007 and 2010, n= 27, answer frequency 56 % (n=15). The answers were analyzed with descriptive statistics methods and were described in percent and diagrams. Results: The majority of the parents experienced the teaching as useful and experienced a better meal situation after finishing the education program. More than half testified that their changed meal situation was caused by the education program. The majority of the parents experienced increased ability to deal with the child´s problematic behavior after the education program. More than half of the parents thought it was useful to meet other parents in the same situation. Most of the parents could recommend the education program to others and were content with the education program. Conclusion: To attend an education program for parents and other relatives to children with behavior problems at meal situations seems to improve the meal situation in the family.

SAMMANFATTNING Amningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten.   Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet.   Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys.   Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion. Den generella delen behandlar information om bröst och bröstmjölk, amningsinformation, övriga tankar/frågor, EDS-screening samt fortsatt planering gällande amning.   Slutsats: Resultaten från litteraturgranskningen och fokusgruppsintervjustudien, med förslag på vad amningsförberedelse kan innehålla, överensstämmer till stor del. Barnmorskorna i fokusgruppsintervjustudien ger dock mer utförliga beskrivningar än de faktorer som sammanställts i litteraturgranskningen. Tillsammans har det gett en grund för utarbetandet av en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Fortsatt forskning får visa om samtalsmallen kan ge positiv effekt på amningsfrekvensen. Mallens användbarhet bör också vidare utvärderas. / ABSTRACT The breastfeeding frequency in Sweden is lower than the recommendation by the Swedish National Food Agency and WHO. From a public health perspective mothers´ and their children´s health would be improved if more women breastfed their infants more exclusively and during a longer period. Therefore good methods for breastfeeding preparation among parents to be is needed. The breastfeeding preparation should be initiated by the midwife at the maternity health care already during the women’s pregnancy.   Aim: To design a standardised guide for performing an anamnesis and care plan for breastfeeding during pregnancy.   Method: A qualitative pilot project based on literature review and focus group interviews with midwives, analysed by content analysis.   Results: A standardised guide for performing an anamnesis and care plan for breastfeeding were designed based on identified factors with proved positive impact on breastfeeding frequency and midwives´ clinical experiences in the interviews. The guide includes an individualised and a general part. The individualised part deals with previous breastfeeding experience, expectations for the coming breastfeeding and thoughts about breasts and their function. The general part deals with information about breasts and breast milk, information about breastfeeding, other thoughts/questions, EDS-screening and continued planning regarding breastfeeding.   Conclusion: The results of the literature review and the focus group interviews with suggestions on what breastfeeding preparation can include correspond to a large extent. Though the midwives in the focus group interviews gives more detailed and wide-ranging descriptions than the factors presented in the literature review. Altogether this has given a base for designing a standardised guide. Coming research will show if the guide can have positive impact on breastfeeding frequency. The usability of the guide should also be further evaluated.

Equivalent and Accessible Parental Education Programs for Autism A Case study on the developmental process, obstacle and factors that promote success in working with improvement

Syftet med denna studie är att undersöka om föräldrarna uppfattar att deras samspelsförmåga med barnen och varandra förändrats efter genomförd föräldrautbildning, sett utifrån ett föräldraperspektiv. Frågeställningarna är följande: (i) anser föräldrarna att de fått verktyg att hantera sina barn på ett annorlunda sätt efter genomförd föräldrautbildning, (ii) uppfattar föräldrarna att de samspelar med barnen på ett annat sätt efter genomförd föräldrautbildning, (iii) uppfattar föräldrarna att de samspelar med varandra på ett annat sätt efter genomförd föräldrautbildning. Metodvalet är kvalitativt och datainsamlingen har skett med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Undersökningspopulationen var sex föräldrar, tre kvinnor och tre män. Urvalskriterierna var att föräldrarna skulle ha genomfört föräldrautbildningen COPE riktade till föräldrar med barn i åldersgruppen 3-12 år. Tolkningsramen utgörs av tidigare forskning och social teoribildning. Resultatet visar att föräldrarnas uppfattning är att samspelet med barnen förbättrats tack vare föräldrarnas egen förändring. Samspelet föräldrarna emellan uppfattades ej ha förändrats i någon större utsträckning. / The aim with this study is to examine whether the parents perceive that their ability to interact with their children and with each other has changed after accomplished parent training. The issues are as follows: (i) are the parents of the opinion that they have been provided with tools to handle their children in a more accurate way after accomplished parent training, (ii) do the parents perceive that they interact differently with their children after accomplished parent training, (iii) do the parents perceive that they interact with each other differently after accomplished parent training. The method chosen is qualitative and the research consists of unstructured interviews from the survey population of six parents, three women and three men. The selection criteria was to choose parents who had participated in the parent training COPE, a training targeted to parents with children from the age of 3-12 years. The interpretation framework is constituted of earlier research and social theory. The result shows that the parents´ perception is that the interaction with the children has improved thanks to the parents own change of attitude. However, the parents do not perceive that the interaction between each other has changed to the same extent.

Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Av intervjuerna framkom fyra kategorier; Förutsättningar att ta föräldraledighet, Jämställt föräldraskap, att vara pappa och förälder samt trygghet inför förlossningen. Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet men det var oklart för en del när det skulle ske. Sju av papporna nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden.  Utav åtta intervjuade pappor svarade fem att ekonomin var en avgörande faktor som föräldrarna tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten.  Det fanns en stor ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser av de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ville engagera sig i sina barn även om de inte har möjlighet att vara föräldralediga. Slutsats: Papporna vill ta föräldraledighet men de största hindren är den ekonomiska situationen och amningen som prioriteras under första tiden. Genom föräldraledigheten ansåg papporna att de kan knyta an till sina barn. / The father role has changed from being a breadwinner to taking a more active part in the family life, but there is still more to do before an equal parental leave is reached. Recent studies are based on fathers’ experiences and thoughts of the planned paternal leave. Objective: The aim of this study is to research soon-to-be fathers’ thoughts about the forthcoming parental leave, the father role and the parental education. Method: Eight soon-to-be fathers were interviewed. All interviews was digitally recorded, transcribed and analyzed with the help of content analysis. Results: From the interviews four different categories was found; Conditions to take parental leave, equal parenting, to be a father and a parent and feeling secure about the birth giving. All the interviewed fathers showed a desire to take parental leave but it was uncertain when they were going to do so. Seven of them refer to breastfeeding as the most important factor why the mother take parental leave in the beginning. Of eight interviewed fathers five of them responded that the negative change in their economy was a major factor in the distribution of the parental leave between the mother and father. There was a big ambivalence whether the fixed months is a good approach to reach a more equal distribution of the parental leave. The fathers saw both negative and positive consequences of the fixed months. However, the general opinion among the fathers was that they wanted to commit to their children, even if they were not able to take parental leave. Conclusion: Fathers wants to take parental leave, but the biggest obstacle is their economy and because the child was being breastfeed during the first period of time after birth. The fathers believed that through parental leave they would be able to connect to their children.