Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka organisationsförändringen ”Skalbarhet och specialisering” som ägde rum inom IT-konsultföretaget HiQ Stockholm AB, under perioden 2005 till 2007. Det som intresserade oss är hur HiQ´s ledning planerade och genom¬förde organisationsförändringen samt medarbetarnas upplevelser kring arbetsprocessen. Studiens problemformulering lyder, hur kan en organisationsförändringsprocess skildras i ett IT-konsultföretag? HiQ´s organisationsförändring bestod i att införa en till hierarkisk nivå, i avsikt att göra organisationen mer lätthanterlig för ledningen, men även för att skapa en mer specialiserad verksamhet. Specialisering anses som ett viktigt konkurrensmedel inom IT-konsultbranschen på grund av den ökade globaliseringen. I och med globaliseringen ökar konkurrenstrycket på IT-konsultföretagen då aktörer från hela världen tävlar om kunderna. Vi har gjort en fallstudie som består i litteraturstudier, intervjuer och observationer. Vår teoretiska referensram har vi hämtat från Mikael Beers teorier om förändringsstrategierna, E (ekonomi) och O (organisation). Slutsatsen av studien är att HiQ inte har haft något specifikt utarbetat tillvägagångssätt gällande organisationsförändringen. De arbetade utifrån ett experimentellt arbetssätt. HiQ´s företagskultur är en viktig ledningsfråga därför att kulturen anses främja sammanhållningen och lojaliteten i organisationen. HiQ´s företagskultur kan ha underlättat vid förändringsprocessen eftersom den bidrog till att företaget kunde få alla engagerade och nå förändringens mål.

Ett företags varumärke innefattar allt som en organisation vill stå för. Det är mycket viktigt att alla inom organisationen har en gemensam förståelse för varumärket och implementerar dess värden i sitt vardagliga arbete. Apoteket kommer inom en snar framtid möta en ny konkurrensutsatt marknad och är nu i full gång med att förändra sitt varumärke och dess vision, uppgift och kärnvärden för att bättre stå sig i den kommande konkurrensen. Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan Apotekets nya varumärke; Apotekets idé, och uppfattningen om varumärket hos ett urval av chefer inom Apoteket i en medelstor, svenska stad. Vidare är syftet att undersöka hur utformningen av den interna processen för varumärkesförändringen sett ut och hur denna kan ha påverkat chefernas uppfattning. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med den interna och den externa projektledaren för varumärkesförändringen samt med fyra stycken chefer inom Apoteket står som grund för vårt empiriska material. Teorier kring områden som varumärkesidentitet, interna förändringsprocesser, chefers roll i förändring, kommunikation och utbildning har framtagits och omformats utifrån empirin, vilket gett oss en teoretisk grund för vår fortsatta analys. Vid studien framkom att det över lag råder en samstämmighet i uppfattningen av varumärket hos cheferna med hur Apotekets idé beskriver det nya varumärket. Faktorer som en inspirerande utbildning, en omfattande dialog och stor medvetenhet om processen kring varumärkesförändringar från ledningens sida bidragit till framgången i varumärkes-förändringen.

Den första juli i år ska Sveriges apoteksmarknad omregleras, efter ett 40-årigt monopol. I och med förändringen, från att verka på en monopolmarknad till en konkurrensutsatt, ska Apoteket gå från ett tydligt samhällsuppdrag till en marknad med flera konkurrenter, vilket medför en stor omställningsprocess för Apoteket AB.  Då Apoteket står inför stora utmaningar måste de anpassa både sin verksamhet och marknadsandel till den nya apoteksmarknaden. Apotekets målsättning är att fortsätta vara marknadsledare, vilket kräver att de måste förändra sig för att i framtiden kunna axla rollen som marknadsledare. Det blir viktigt för Apoteket att strategiskt arbeta med sitt varumärke för att sedan kunna använda det som en värdeskapande konkurrensfördel och lyckas kommunicera denna fördel för att skapa en stark relation till konsumenterna på en omreglerad marknad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett företag som verkar på en monopolmarknad förändrar sin marknadsföring vid vetskapen om en framtida marknad med konkurrens och i sådana fall hur marknadsföringen förändras. En fallstudie om Apoteket AB undersöker syftet. Studien visar att det uppstår förändringar i en organisations marknadsföring vid en omreglering av en monopolmarknad. En viktig slutsats är att det är viktigt att arbeta bort känslan av det trögföränderliga, statliga monopolet och positionera om företaget för att inte sammankopplas med monopolet. Det är viktigt att se över varumärket och skapa en varumärkesidentitet som kan särskilja organisationen från de kommande konkurrenterna.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förändringsprocess inom fastighetsförvaltning, där många inblandade intressenter deltagit. En stor fråga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som både skall ge avkastning och finnas till för allmänheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som är inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn på utvecklingsarbetet och hur samordningen skett.   Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har jag samlat in primärdata från kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. Sekundärdata har inhämtats från intressenternas hemsidor på internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanställda intervjuer har resultaten jämförts mellan teori och empiri med hjälp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats.   Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mål, få konflikter och god kommunikation. Utvecklingsarbetet har drivits av drivande och engagerade deltagare med samsyn där beslutsfattare styrt åt samma mål genom förtroende och samverkan sinsemellan. Deltagarna har känt ”vi-känsla”. Fallet skulle kunna utgöra en modell för att nå framgångsrika förändringsprocesser med många inblandade intressenter.   Förslag till fortsatt forskning: Min uppsats har haft begränsningar genom att jag utelämnat två övergripande beslutsfattare som intar en maktposition. Det vore därför intressant att studera en liknande förändringsprocess där dessa inkluderats. En sådan studie skulle kunna utföras ur en annan intressents perspektiv.   Uppsatsens bidrag: Jag tycker att jag har klarlagt att, i en komplex förändringsprocess, är det viktigt att beslutsfattare styr åt samma håll som övriga intressenter för att nå framgång. Fallet vi har studerat har varit ett föredöme och skulle kunna studeras av andra intressenter som vill lyckas med förändringsprocesser som är komplexa.

SAMMANFATTNING Organisationer befinner sig i en konkurrenskraftig omgivning vilket medför påtryckningar och krav på förändring för att kunna följa med. Omvärldens krav blir allt hårdare och samhället förändras allt snabbare. Förändringar kan vara svåra och därför kan organisationer söka råd, tips och hjälp från olika håll. Under de senaste 20-30 åren har det skett ett uppsving av managementkoncept. Genom managementkoncepten kan omvärlden bli begripligare, prestationsglapp bli mindre och omgivningens krav bemötas. Managementkoncepten lyfter fram begrepp och lösningar till organisationen som kan ligga till grund att uppnå ett önskvärt tillstånd eller att åtgärda eventuella problem. Användningen av managementkoncept förväntas bli mer populärt i framtiden att användas som inspirationskälla till förändring. Därav har intresset för denna studie byggts upp och studiens problemformulering lyder: Hur påverkar närvaron av skiftande managementkoncept förändringsprocesser hos organisationer? Syftet med studien är att utveckla en förståelse för hur managementkoncept påverkar organisationsförändring utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Där det handlar om förståelse för: Förändringsprocessens existens och betydelse, vilka kriterier ett managementkoncept uppfyller innan det accepteras, och de olika roller organisationer och konsulter har för påverkan på förändringsprocessen. För att komma närmare studiens problem har vi valt att bygga den teoretiska referensramen utifrån organisationens förändringsprocess med fokus på varför en förändring genomförs och vilka hinder och dilemman som organisationen står inför. Därefter fokuserar vi resterande på managementkonceptens skapare och anammare, acceptans, spridning, popularitet och avslut, där de eventuellt ersätts av andra managementkoncept. Vi har tillämpat en kvalitativ metod utifrån ett organisatoriskt perspektiv med fokus på ledningen inom organisationen. Studiens ansats har en betoning på den gyllene medelvägen och en hermeneutisk kunskapssyn. Studiens har genomförts med telefonintervjuer, åtta stycken totalt med fyra managementkonsulter och fyra organisationer som alla på något sätt har kommit i kontakt med organisationsförändringar. Slutligen visar resultatet i studien att en organisationsförändring sker för att organisationen ska kunna bemöta påtryckningarna från omgivningen och följa med i utvecklingen. För att en organisation lättare ska kunna genomföra en förändring är det ledarskapet som belyses, att ledaren ska vara som en coach som skapar delaktighet och uppmuntran vilket präglar de flesta av dagens managementkoncept. En hunger efter nya arbetssätt bidrar till att närvaron av managementkoncept påverkar förändringsprocessen. Det kan handla om att ta till delar av eller hela managementkoncept beroende på vad som passar organisationens struktur och kultur. Individerna är centrala i hela förändringsprocessen och medvetet eller omedvetet påverkas alla av managementkonceptens närvaro. På ett eller annat sätt kommer de in i organisationen.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.

I denna uppsats ämnar författarna genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera ett företagsanpassat internt system för ständiga förbättringar som utvecklats med hjälp av etablerade teorier. Det interna arbetssättet LEAD står för lärande och engagemang av medarbetare och analys och standardisering av förbättringsåtgärder. Studien syftar vidare redogöra för de grundläggade värderingar som ingår i det interna arbetsystemet och har genomförts via analys av den interna arbetsmetoden med hjälp av den generella teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen. Studien visar att det interna arbetssättet förhåller sig positivt till den generella teorin men är inte en unik metod vid förbättringsarbete. Vidare visar resultatet att LEAD inte förhåller sig positivt till alla hörnstenar inom teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen.

En hermeneutisk studie som syftar till att i mötet med ex-kriminella skapa förståelse och kunskap kring vad som krävs, av dessa personer, för att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Studien bygger på intervjuer med 10 män i åldrarna 20-41 år som levt ett liv utan kriminalitet i maximalt 10 år och är bosatta i Sverige. Studiens data analyseras i tre steg. Det första steget, preliminär tolkning, ger en överblick av materialet. I det andra steget, fördjupad tolkning, förklaras studiens förändringsmodell som bygger på respondenternas upplevelser. Slutligen presenteras materialets huvudtolkning där vi med hjälp av studiens teorier abstraherar tolkningarna. Analysen av materialet gav följande resultat: respondenterna behöver gå igenom en förändringsspiral för att byta från en kriminell livsstil till en livsstil som är mer accepterad av samhället. Först sker en händelse som leder till reflektion kring händelsen. Reflektionen leder till insikt, utifrån insikten sker ett val av faktorer. Valet påverkar självkänslan positivt eller negativt. En positiv självkänsla leder till en förändring i riktingen personen vill gå, medan en negativ självkänsla leder till en förändring bort från det tänkta målet. Förändringsprocessen består av flera varv i förändringsspiralen. Processen är olika lång för varje person och är kantrad av svårigheter.

   Syfte: Syftet med studien är att i en modell tydliggöra sambanden som ger de bästa förutsättningar för att få ett lyckat IT-projekt, sett ur både ledningens, projektets, chefernas och användarnas perspektiv. Vårt arbete tar upp frågan kring varför IT-projekt ofta anses misslyckade och vad som går att göra för att undvika detta. En viktig faktor som ofta anges som orsak till misslyckande är att man sett IT-projekt som ett teknikprojekt, vilket i sin tur lett till att ledningen inte sett sig kunnig inom området och lämnat över hela ansvaret till IT-sidan. Följden av det har då blivit att det inte funnits någon röd tråd mellan ledning, projekt och användare och resultatet blev inte det användarna förväntat sig. Vi anser att IT-projekt är speciella, men att just den anledningen gör att man måste se till hela problembilden. Skillnaden mellan ett IT-projekt och andra sorters projekt är att resultatet ofta påverkar fler områden än det som själva projektet avser och leder ofta till ändrade arbetssätt och ibland även till behov av organisationsförändring. Vår hypotes är att anledningen till att IT-projekt misslyckas ofta beror på bristande insikt om den förändringsprocess som projektet innebär.   Metod: Vi har utgått från egna erfarenheter inom området, gjort intervjuer, läst litteratur och letat på internet. Teoriavsnittet är indelat i fyra områden. De tre första områdena representerar de tre delar som vi anser vara viktiga pusselbitar för att få en ”röd tråd” i arbetet och det är IT-strategi, projektarbete och förändringsprocess. Det fjärde området är kommunikation och det löper genom alla de övriga tre områdena.    Resultat & slutsats: I analysen tar vi stegvis upp vad som är viktigt för att resultatet av ett IT-projekt ska bli så nära målbild som möjligt. I slutsatsen har vi gjort en modell som stöd för de olika stegen och även tagit upp fem ”att tänka på ”punkter. Vad som är gemensamt för dessa punkter är att det är viktigt att alla tar sitt ansvar under ett IT-projekt och att det innebär att ha nära dialog med användarna och de som berörs av IT-projektet. Det innebär också att se till att chefer i olika led får de förutsättningar som behövs för att vara stöd i hela processen, men också att de förstår att de har ansvar för hur väl resultatet tas emot i organisationen.   Förslag till fortsattforskning: Vår slutsats har tagit hänsyn till hela problembilden, men det vore intressant att i ett annat arbete fördjupa arbetet kring varför ledningen släpper allt ansvar vid IT-projekt.   Uppsatsens bidrag: En modell som kan användas som stöd för att lyckas med IT-projekt

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvård, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvård och (3) svårigheter med gruppbaserad patientutbildning. Många vittnade om att förändringsprocessen startade redan vid diagnostillfället, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhämtning och tillämpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra värdefull kunskap och stärkte och gav stöd åt varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvårade framsteg i egenvård exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper. Deltagarna uttryckte negativa synpunkter såsom att inte uppskatta deltagande i grupp och om svårigheter i delar av undervisningen. Slutsats: Deltagarna upplevde den gruppbaserade patientutbildningen positiv och berikande och som en betydelsefull del av förändringsprocessen. Kunskapsutbytet och gemenskapen i gruppen ansågs vara de viktigaste beståndsdelarna. Samtliga deltagare hade gjort positiva förändringar i levnadsvanor och framsteg i egenvård tack vare den gruppbaserade patientutbildningen. Det fanns dock hinder som försvårade förändringsprocessen.