Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur rektorer tolkar och leder det specialpedagogiska förebyggande och främjande arbetet på grupp och skolenhetsnivå. Studien använder sig av en kvalitativ ansats i form av djupintervjuer med nio rektorer verksamma på nio olika gymnasieskolor. Informanterna har valts ut med hjälp av ett tillfälligt och slumpmässigt urval. Analysen av data har gjorts tematiskt och resultatet har analyserats i relation till Hoy och Miskels (2007) teori om skolan som socialt system med delsystemen: struktur, kultur, individ och politik. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta rektorerna inte har en explicit definition av begreppet specialpedagogiskt förebyggande och främjande, vilket påverkar strukturen och tydligheten i det specialpedagogiska arbetet. De rektorer som har tydliga strukturer för det specialpedagogiska förebyggande och främjande arbetet använder sig i högre utsträckning av den specialpedagogiska personalen på skolenhetsnivå för att driva den processen framåt. De rektorer som delegerar ansvaret för det specialpedagogiska förebyggande och främjande uppdraget till specialpedagog riskerar att minska sitt engagemang och sin insyn i det arbetet. Bristen på en gemensam tolkning och definition av begreppet innebär även hinder för att skapa en samsyn i hur skolan arbetar förebyggande och främjande på skolenhetsnivå. De utmaningar som framkommer relaterar dels till resursbrist och dels till en kategorisk syn bland lärare på elevers svårigheter. Detta identifieras också av informanterna som ett hinder för att bedriva ett utvecklat specialpedagogiskt förebyggande och främjande arbete. Sammantaget visar resultaten att det specialpedagogiska förebyggande och främjande uppdraget fortfarande till stor del hamnar på individnivå och är reaktivt. För att lyckas med ett framgångsrikt specialpedagogiskt förebyggande och främjande uppdrag på skolenhetsnivå, visar resultatet att det finns behov av en gemensam tolkning av begreppet, tydligare strukturer, ökad samverkan och resurstilldelning.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om specialpedagogens roll i förskolan. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare specialpedagogens roll i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att specialpedagogen kan bidra till att skapa en inkluderande verksamhet på förskolan? Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Databearbetningen gjordes genom en tematisk analys, med genomgående prägel från det relationella perspektivet. Resultatet visar till stor del att förskollärare beskriver specialpedagogens roll som främst stödjande och att specialpedagogen med sin särskilda kompetens vägleder pedagoger i utmanande situationer. Det finns en enighet bland förskollärarna som anser att specialpedagogen bidrar till att skapa en inkluderande verksamhet genom främst åtgärdandestödinsatser, i redan uppkomna och utmanande situationer. Däremot finns en önskan att specialpedagogen skulle vara närvarande även i förebyggande stödinsatser av inkludering, till exempel genom planerade besök som sker i proaktivt syfte. Detta skulle kunna ske genom att specialpedagogen gör återkommande besök i barngruppen men även genom att vara närvarande under pedagogernas avdelningsmöten. / The purpose of the study is to highlight preschool teacher’s perceptions of the role of the special educator in preschools. The purpose is addressed through the following questions: How do preschool teachers describe the role of the special educator in preschools? In what ways do preschool teachers believe that the special education can contribute to creating an inclusive environment in preschools? The study is based on qualitative semi-structured interviews with seven active preschool teachers. Data processing was done through a thematic analysis, with a consistent influence from the relational perspective. The results largely show that preschool teachers describe the role of the special educator as primary supportive and that the special educator, with their specific competence, guides teachers in challenging situations. There is a consensus among preschool teachers that the special educator contributes to creating an inclusive environment mainly through remedial support measures in already occurring and challenging situations. However, there is a desire for the special educator to also be present in preventive support measures for inclusion, for example through planned visits that occur proactively. This could happen by the special educator making recurring visits to the children´s group but also by being present during the teacher´s departmental meetings.

Balansen mellan krav och resurser används i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet (OSA) och är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö. En påfrestande arbetsbelastning kan ta sig uttryck i konflikter såsom kränkningar, hot om våld och våld som i sin tur leder till ohälsa och arbetsskador. Kränkande särbehandling är vanligare till sjöss jämfört med landbaserade yrken. Svensk sjöfartsnäring är en mansdominerad arbetsplats där kvinnliga medarbetare utgör 30 % av ombordanställda och är en minoritetsgrupp. Kvinnor i en mansdominerad bransch löper en ökad risk för kränkningar, vilket metoo-rörelsen och den svenska sjöfartens motsvarighet #lättaankar vittnar om.  Syftet med masteruppsatsen var att identifiera åtgärder utifrån ett MTO-perspektiv för att utveckla en god organisatorisk och social arbetsmiljö inom svensk sjöfart. En blandad metoddesign tillämpades för att samla in data från Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik och data från två cafédialoger med 37 branschföreträdare från den svenska sjöfartsnäringen.  Resultatet visade 87 fall av arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön mellan 2009-2019. Resultatet utifrån branschföreträdarnas upplevelser belyser behovet av att förbättra organisationsstrukturer och arbetssätt som minskar riskerna för ohälsa samt arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  Masteruppsatsen var en delstudie i forskningsprojektet Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart finansierat av AFA försäkring mellan 2019-2021. / Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart