Bakgrund: Kvinnan i förlossningsarbete har haft stöd vid sin sida genom alla tider. För att få en så omfattande förståelse som möjligt av begreppet ”stöd till kvinnor i förlossningsarbete” genomfördes en begreppsanalys. Syfte: Syftet med begreppsanalysen var att definiera begreppet ”barnmorskans stöd till kvinnor i förlossningsarbete” genom syntes av texter hämtat från litteratur och intervjuer med svenska barnmorskor. Metod: En begreppsanalys med hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en syntes med identifikation av begreppets kännetecken utifrån den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultatdelen avslutas med fallbeskrivningar. Resultat: Barnmorskor ser hög närvaro och lyhördhet tillsammans med information och individualisering som viktiga delar av stödet till kvinnor i förlossningsarbete. Detta skapar tillsammans trygghet och tillit i relationen mellan barnmorskan och kvinnan. Slutsats: I detta examensarbete framkom fem empiriska kännetecken på stöd till kvinnor i förlossningsarbete. Utan de empiriska kännetecken, Trygghet, Information, Lyhördhet, Närvaro, Individualisering, kan inte känslan av stöd uppstå hos kvinnan i relationen mellan kvinnan och partnern/närstående och barnmorskan och kvinnan i förlossningsarbete. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskelitteraturen bör revideras så att närvaron i rummet av barnmorskan lyfts som ett kännetecken på stöd i samma grad som information och övriga kännetecken på stöd. Kunskap kring stöd kan utvecklas kliniskt genom exempelvis workshops på arbetsplatsen. / Background: Women in labor have had support by their sides through all times. In order to gain as wide understanding as possible of the concept of ' support for women in labor, a concept analysis was carried out. Objective: The purpose of the concept analysis was to define the concept of "support to women in labor by midwives" through the synthesis of texts from literature and interviews with Swedish midwives. Method: A concept analysis with a hybrid model. First, a theoretical phase with literature search was performed, then a field study phase where five midwives were interviewed followed by a synthesis identifying attributes of the concept from the theoretical phase and the field study phase. The result ends with case descriptions. Result: Midwives see high presence and sensitivity along with information and individualisation as important parts of the support for women in labor. This together creates security and trust in the relationship between the midwife and the woman. Conclusion: In this thesis five empirical characteristics of support were revealed; security, information, sensitivity, presence and individualisation. Without these empirical characteristics, the sense of support cannot arise in the relationship between the woman and the partner/relatives and the midwife and the woman in labor. Clinic´s applicability: Midwifery literature should be revised so that the midwife´s presence in the room is lifted as a sign of support to the same degree as information and other characteristics of support. Knowledge of support as a concept can be developed and implemented in clinical setting through workshops in the workplace.

Bakgrund: Epiduralbedövning är idag en vanlig och effektiv smärtlindringsmetod som används vid nästan hälften av alla förlossningar i Sverige. Det är inte klargjort om epiduralbedövningen ingår i det normala förlossningsförloppet trots att forskning visar att den kan ha betydelse för förlossningsförloppets utfall.  Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av epiduralbedövning i samband med förlossningsarbetet. Metod: Studien genomfördes genom två fokusgruppsintervjuer med totalt tio barnmorskor där datamaterialet sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Huvudkategorierna är: Epiduralbedövningens betydelse för barnmorskans arbete, epiduralbedövningens betydelse för den födande kvinnan och epiduralbedövningens betydelse för förlossningsförloppet. Barnmorskorna upplevde att det både fanns för- och nackdelar med att använda en epiduralbedövning under förlossningen. Slutsats: Barnmorskor har en betydande och viktig roll i att kunna hjälpa och stötta den födande kvinnan och på så vis kunna bidra till en positiv förlossningsupplevelse. Fokus bör ligga på att främja en normal förlossning trots användning av epidural, tydligare riktlinjer hade kunnat hjälpa barnmorskor i deras handläggande. / Background: Epidural anesthesia is today a common and effective pain relief method used in almost half of all births in Sweden. It is not clear whether epidural anesthesia is part of the normal course of labor, despite research showing that the epidural may be important for the outcome of the course of labor. Aim: To describe midwives experiences of epidural anesthesia in connection with the birth process. Method: The study was conducted through two focus group interviews with a total of ten midwives where the data material was then analyzed with qualitative content analysis. Result: The results are presented in three main categories with three subcategories each: the importance of epidural anesthesia for the midwife's work, the importance of epidural anesthesia for the woman giving birth and the importance of epidural anesthesia for the birth process. The midwives experienced that there were both advantages and disadvantages to using an epidural anesthesia during childbirth. Conclusion: Midwives have a significant and important role in being able to help and support the woman giving birth and thus be able to contribute to a more positive birth experience. The focus should be on promoting a normal birth despite the use of an epidural, clearer guidelines could have helped midwives in their handling.

Bakgrund: Att genomgå en förlossning kan vara skrämmande och outforskat för den födande kvinnan. För att erhålla en positiv förlossningsupplevelse krävs det att kvinnan känner säkerhet och besitter kontroll under förlossningsprocessen. Ett alternativ som visat sig ha medicinska fördelar för kvinna och barn under förlossning är när kvinnan ligger nedsjunken i vatten under förlossningsarbetet. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att befinna sig nedsjunken i vatten i samband med förlossningsarbete. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Datainsamling har genom sökning i relevanta databaser genererat i 15 artiklar som ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet identifierades fyra huvudteman: En tro på det naturliga som innefattade en önskan om naturlig förlossning och en medicinsk misstro. En tilltalande förlossning som berörde vattnets välgörande effekter, stärkande flytkraft, hemlik miljö och ett effektivt förlopp. I En stärkande upplevelse framgick att metoden innebar en känsla av kontroll och tillfredsställelse och att stödet från andra ansågs viktigt. Försvårande omständigheter beskrev olika hinder för en god förlossningsupplevelse, det handlade om poolen, negativa inställningar hos vårdpersonal och anhöriga men också en oro eller rädsla hos kvinnan. Slutsats: Förlossningsarbete i vatten innebär möjligheter för kvinnan till positiv förlossningsupplevelse där hon erhåller kontroll och tillfredsställelse. Ökad kunskap behövs hos barnmorskan och annan relevant vårdpersonal för att kunna stödja och erbjuda kvinnan vård efter hennes önskemål och behov. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesens resultat kan användas av barnmorskor och annan vårdpersonal som möter gravida kvinnor. Dels för att informera och stödja kvinnan, dels för vidare implementering av vattenförlossning på kliniker. / Background: Giving birth can be an intimidating and unexplored experience for women. In order to obtain a positive birth experience, it is required that women feel safe and in control during the birthing process. Water immersion has been shown to have medical benefits during labor and childbirth.Aim: The aim was to investigate women’s experiences of immersion in water in connection with labor and birth.Method: A qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis was used. Searching the relevant databases generated in 15 articles and results are based on this data.Results: In the results, four main themes were identified: A belief in the natural that included desire for a natural childbirth and a medical mistrust. An appealing birth that included the beneficial effects of the water as strengthening buoyancy, homely environment and an efficient process. A strengthening experience showed that the method entailed a feeling of control and satisfaction and that the support from others was considered as important. Aggravating circumstances described obstacles for a good experience. It was about the pool, negative attitudes among care staff and relatives but also a worry or fear for the woman.Conclusion: Water immersion during childbirth means a possibility for the women to have a positive childbirth experience where she can feel in control and satisfaction. Increased knowledge is needed for the midwife and other relevant health care professionals to be able to support and offer the woman care according to her wishes and needs.Clinical applicability: The results of metasynthesis can be used by midwives and other healthcare professionals who meet pregnant women. Partly to inform the woman, to be able to support the woman but also for further implementation of waterbirths in clinics.