Background: The birth experience has long-term implications on women’s health. Previous research mainly focuses on risk factors and traumatic birth. The lack of a salutogenic perspective on the birth experience is troublesome since childbirth generally is a healthy life event with the capability of empowering women and their families.  Objectives: The aim of this study was to describe what contributes to women’s sense of security during childbirth and what the meaning of a sense of security during childbirth is. Method: The study had a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with 13 informants who had given birth at home or in hospital, the last 3-20 months. Both vaginal and cesarean births among primiparous and multiparous women were represented in the material. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Aspects that contributed to a sense of security were presented in the two themes “Support and assistance from a respecting team” and “The strengthening of women’s own ability in childbirth”. The third theme, “Sense of security enables emotional growth”, described the informants’ view of the meaning of a sense of security.  Conclusion:The results contribute to the knowledge of how midwives can model their support to women in order to empower them and increase their sense of security during childbirth. It provides a deepened understanding for the concept of sense of security, seen as a continuum, and as an inseparable part of women’s birth experiences.  Keywords: birth experience, control, sense of security, support, qualitative content analysis / Bakgrund:Förlossningsupplevelsen påverkar hälsa och välbefinnande hos kvinnor och deras familjer. Tidigare forskning har främst fokuserat på riskfaktorer och följderna av en traumatisk förlossningsupplevelse. Avsaknaden av ett salutogent perspektiv på förlossningsupplevelsen inom barnmorskans forskningsfält är problematiskt eftersom de flesta förlossningar är friska, normal livshändelse som kan stärka kvinnor och deras familjer.  Syfte:Studiens syfte var att beskriva vilken betydelse som känslan av trygghet har under en förlossning och hur en känsla av trygghet kan uppnås och stärkas. Metod:Studien hade en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 informanter som fött barn de senaste 3 - 20 månaderna, hemma eller på förlossningsavdelning. Bland informanterna fanns både förstföderskor och omföderskor som fött barn vaginalt eller med kejsarsnitt. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat:Självtillit, valmöjlighet gällande förlossningsplats, fokus och kontroll bidrar till kvinnors känsla av trygghet under förlossningen. Stöd från en känd barnmorska ökade kvinnors känsla av trygghet och bidrog till en positiv förlossningsupplevelse. Aspekter som förstärkte känslan av trygghet presenterade i två teman, “Stöd och bistående” och “Egen förmåga och inre styrka”. Det tredje temat, “Känslan av trygghet möjliggör emotionell utveckling”, beskrev betydelsen av en känsla av trygghet. Slutsats:Studiens resultat bidrar med kunskap om hur barnmorskor kan anpassa sitt stöd under förlossning så att det stärker kvinnors egenförmåga och känsla av trygghet. Studien bidrar till att förbjuda förståelsen för känslan av trygghet, sedd som ett kontinuum och en oskiljaktig del av kvinnors förlossningsupplevelser.  Nyckelord:förlossningsupplevelse, kontroll, kvalitativ innehållsanalys, stöd, trygghet

Bakgrund Vattenfödsel innebär att den födande befinner sig i vatten och att barnet föds fram under ytan. Det finns många fördelar med att föda i vatten och det är ovanligt med negativa utfall för mor eller barn. Vattenfödslar efterfrågas av födande kvinnor, men är inte tillgängligt på alla förlossningskliniker. Barnmorskor ska bistå den fysiologiska processen och stödja kvinnor valfrihet, varför det av vikt att få en djupare förståelse för kvinnors upplevelser av vattenfödslar. Syfte Att beskriva kvinnors upplevelser av att föda barn i vatten. Metod En kvalitativ litteraturöversikt med åtta inkluderade artiklar, publicerade åren 1998–2022, med sammanlagt 198 deltagare. Sex av artiklarna bedömdes ha obetydliga/mindre metodologiska brister och två måttliga metodologiska brister. Analysmetod var innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat I resultatet framkom två övergripande teman. Positiva och stödjande upplevelser av att föda i vatten beskriver upplevelser kopplade till relationer, kroppsliga och mentala faktorer samt miljön. Negativa upplevelser av att föda i vatten beskriver oro och rädsla kring att tappa kontroll och att barnet ska ta skada av att födas i vatten. Slutsats Vattenfödsel upplevdes generellt som något mycket positivt av födande kvinnor. Det ökade avslappningsförmågan samt var smärtlindrande. Vidare upplevdes det stärkande och ökade känslan av att föda i en trygg hemlik miljö på egna villkor. Dessa faktorer hade förmågan att påverka kvinnans förlossningsupplevelse positivt, vilket har potential att influera hennes inställning till eventuella kommande födslar. Några få upplevde sig vara obekväma eller kände rädsla och oro under sin vattenfödsel. / Introduction Water birth implies that the woman is in water during birth and that the child is born under water. There are many benefits to water births and negative fetal or maternal outcomes are rare. Water births are desired by birthing women but aren’t available at all clinics. Midwives should support the physiological process and women’s right to choose. Therefore, it’s important to gain a deeper understanding of women’s experiences. Aim To describe women’s experiences of giving birth in water. Method A qualitative literature review with eight articles included, published between 1998-2022, with a total of 198 participants. Six of the articles was determined to have insignificant/lesser methodological flaws and two had moderate methodological flaws. Method of analysis was qualitative content analysis. Result Two overall themes were identified. Positive and supporting experiences of giving birth in water which describes feelings regarding relationships, physical and mental components, and the surrounding environment. Negative experiences of giving birth in water describes anxieties and fears regarding losing control or that the child would be harmed during water birth. Conclusion Water birth was generally a very positive experience for women. It enhanced the ability to relax and relieved pain. Being in the water was empowering, heightened the feeling of giving birth on her own terms and facilitated the creation of a safe home-like environment. These factors had the ability to positively influence the birthing experience and hence impact the women’s feelings towards potential future births. A few women experienced feelings of being uncomfortable, scared or anxious during water birth.

Bakgrund: Förlossningen kan upplevas som en positiv livshändelse och har betydelse för framtida hälsa, välbefinnande och relation till partner. Förlossningsupplevelsen påverkas av de blivande föräldrarnas förberedelser inför förlossningen och föräldraskapet. Parrelationen är central under förlossningen där stöd från partnern är viktigt. I nuläget finns dock begränsad forskning kring hur förlossningsupplevelsen påverkas av kvinnors och partners kvalitet i parrelation samt deras tankar och känslor inför förlossningen och föräldraskapet i ett longitudinellt perspektiv, varför det finns behov av att studera detta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka faktorer relaterade till förstföderskor och partners förlossningsupplevelse sex månader efter förlossning. Metod: Studien är en kvantitativ longitudinell kohortstudie. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter vid tre tillfällen under graviditet och de första sex månaderna efter förlossning. Enkäterna innehöll frågor kring studiedeltagarnas bakgrund, förlossningsupplevelse (QPP), kvalitet i parrelation (QDR36) och känslor inför förlossning och föräldraskap. Analys av data har skett i SPSS där deskriptiv statistik och multipel logistisk regressionsanalys har genomförts. Resultat: Följande faktorer hade ett samband med en mer positivt skattad förlossningsupplevelse sex månader efter förlossning; Upplevelse av normal förlossning (QPP 5), förstföderska (p=0.001), partner (p=0.003); Upplevelse av kontroll vid förlossning (QPP9), förstföderska (p=0.024); Högre uppfattad kvalitet i parrelation (QDR36-index), partner (p=<0.001). Konklusion: Förlossningsupplevelsen påverkas av upplevelsen av förlossningen som normal, upplevelsen av kontroll under förlossningen samt högre uppfattad kvalitet i parrelation. / Background: Childbirth can be perceived as a positive life event and has a significance for future health, well-being, and relationship with partner. The childbirth experience is influenced by the prospective parent´s preparations for childbirth and parenthood. The couple relationship is central during childbirth where support from the partner is important. At present, however, there is limited research on how the childbirth experience is affected by the quality of couple relationship, as well as thoughts and feelings about childbirth and parenthood, in a longitudinal perspective, why there is a need to study this further. Purpose: The aim of the study is to examine factors related to first-time mothers and partners' childbirth experience six months after childbirth. Method: The study is a quantitative longitudinal cohort study. Data collection was conducted via web-based surveys on three occasions during pregnancy and the first six months after childbirth. The questionnaires contained questions about the study participants' background, childbirth experience (QPP), quality of couple relationship (QDR36) and feelings about childbirth and parenting. Data has been analyzed in SPSS where descriptive statistics and multiple logistic regression analysis have been performed. Results: Following factors were associated with a more positive childbirth experience six months after childbirth; Experience of normal childbirth (QPP 5), first-time mother (p=0.001), partner (p=0.003); Experience of control during childbirth (QPP 9), first-time mother (p=0.024); Higher perceived quality of couple relationship (QDR36 index), partner (p=<0.001). Conclusion: The childbirth experience is affected by the experience of a normal childbirth, feeling of control during childbirth and higher perceived quality of couple relationship.

Denna studie ämnar undersöka hur inlägg på Instagram som presenterar en nyfödd bebis utformas språkligt och visuellt. Avsikten är att se om det finns vissa språkliga mönster som är återkommande och därmed kan utgöra en egen genre. Studien utgår från tre forskningsfrågor vilka är: Hur presenteras den nyfödda bebisen i Instagraminläggen, och hur skiljer sig inläggen åt vad gäller presentationen av flickor och pojkar? Hur beskriver Instagramanvändaren förlossningsupplevelsen i presentationen? Resultatet av de första frågorna leder sedan in på studiens sista fråga vilken är: Vilka genredrag i inläggen kan ses som obligatoriska? Materialet som ligger till grund för studien är 110 Instagraminlägg som alla innehåller en presentation av en nyfödd bebis samt en beskrivning av förlossningsupplevelsen. Eftersom det är Instagraminlägg som materialet bygger på, analyseras både skrift och bild för att se hur dessa samverkar och tillsammans skapar betydelse. Studiens teori och metod utgår från socialkonstruktivismen, den kritiska diskursanalysen och genreanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för skrift och bildanalys.  Resultatet visar att inläggen, både vad gäller skrift och bild, följer fler språkliga mönster som går att koppla till en egen genre. Många av dessa språkliga drag går även att dra historiska kopplingar till vad gäller hur födelseannonser i dagstidningar utformats. Den komponent som har visat sig vara allra vanligast är att avslöja barnets kön i presentationen, vilket sker både genom pronomen och av kvinnligt och manligt könade benämningar. När det kommer till hur  förlossningsupplevelsen beskrivs kan det konstateras att vara intim och privat är en viktig komponent vilket studien kopplar är ett nytt språkligt drag som har med den digitala presentationen att göra.