Detta arbete handlar om hur konsumenter påverkas av förpackningslayout och möjligheten att använda det som verktyg för få produkter att sälja mer. Resonemanget vilar bland annat på teorier om hur kunder påverkas socialt och kulturellt och vad som gör en förpackningslayout trovärdig på så sätt att en kund skulle vilja köpa den. Arbetet tar även upp möjligheter att använda förpackningar i marknadsföring och hur stor roll varumärket har för försäljningen. Studierna i form av gruppintervju, enkätundersökning och mailintervju bekräftar till stora delar det som nämns i teoriavsnittet. Metoderna analyseras och slutsatser dras, i diskussionen visas en om-design för en produkt grundat på de analyser och slutsatser som tagits. Resultatet säger att en tilltalande, enkel och trovärdig förpackning med tydlig information och med färger som förknippas med innehållet ökar försäljningen av en produkt.

Denna rapport undersöker hur läkemedelsförpackningar, genom sin grafiska utformning, kan bli tydligare i sin kommunikationsförmåga. Detta grundar sig i det problem som idag finns kring felmedicinering på grund av läkemedelsförväxlingar. Målet har varit att ta fram riktlinjer för designen av läkemedelsförpackningar för att bidra till en ökad patientsäkerhet.

'Hir in the box' is a study about the gender perspective in packaging design and how it is today. The study deals with the product category razors, for both women and men, to examine and compare products with the same function but with different designs. Based on an analysis of how packages are designed for different sexes, information should be given on how gender-neutral packaging can be designed and used in the future to reach the market. The purpose of the study is also to contribute to future research on the subject. To fulfill the purpose of this study, nuanced and in-depth data is collected by means of a small-N-study and a qualitative study in the form of open group interviews where the survey units are reviewed and discussed. By breaking down the design into its various elements, differences in the design of different genders are defined and analyzed to create a discussion on why this is and how to design packaging to avoid this stereotypical appearance. The work has resulted in a confirmation of the gender perspective in the razors packaging design; products for women and men are different and designed with stereotypical gender roles as a base. The work also clarifies that these stereotypical gender differences lives on from a long time ago, therefore concludes that a rethinking of gender-neutral products can become very popular in the market to break the persistence of stereotypical gender roles. By reaching out to the genderconscious target group through their marketing, such norm-critical products can hit big in the market. The work has an intense form consisting of qualitative survey methods and few survey units. Although this provides in-depth and nuanced data it means that general conclusions are difficult to draw. The limitations of this work are its interpretive analysis, the investigator has interpreted the collected data in one way and others can interpret it differently.

”Tacohyllan”, ett begrepp som kommit att utvecklas till ett intressant samhällsfenomen och Santa Maria är det märke som många på den svenska marknaden direkt kopplas till kryddor och TexMex. Santa Maria tycks dessutom vara ett av de märken som positionerar sig som störst inom taco-sortimentet i svenska livsmedelsbutiker. Det är därmed intressant att undersöka hur Santa Maria, samt ett urval av konkurrenter, på TexMex-hyllan använder sig av färg och grafiska designelement på sina förpackningar och hur det upplevs av kunder. Syftet med denna vetenskapliga uppsats är att, i en jämförande fallstudie, undersöka färgens betydelse vid kundens val av livsmedelsprodukter. 1. Vilka färger använder Santa Maria och ett urval konkurrenter inom TexMex-sortimentet? 2. Hur uppfattas färgerna på Santa Marias och ett urval av konkurrenters TexMex-förpackningar? En kvantitativ jämförande fallstudie av konkurrerande varumärken inom TexMex-området, med en digital enkätundersökning som tillvägagångssätt. Resultatet av studien visar att färg har en betydande roll vid val av livsmedel, dock att andra faktorer utöver de grafiska elementen i stor utsträckning avgör kundens val. Observationen av Santa Marias, samt urvalet konkurrenters, färgval inom TexMex-sortimentet – visar att färgerna röd, gul och grön huvudsakligen används på deras förpackningar. Statistiken från enkätundersökningen visar att respondenterna uppfattar Santa Maria, med den röda färgen, som mest tilltalande över urvalet konkurrenter med dess färger.

Detta examensarbete har, i samarbete med snustillverkaren Skruf, gått ut på att hitta en alternativ och mer hållbar lösning till dagens snusdosor av plast. För att uppfylla syftet har en designprocess genomförts som beskrivs senare  i rapporten  där en en stor del av arbetet handlat om informationsinsamling genom litteraturstudier för att konkretisera problematiken med engångsförpackningar av plast. Detta eftersom att hanteringen av plast i dagsläget inte är hållbar. För att hitta en lösning till en ny snusdosa har användarstudier utgjort en stor del av resultatet för att fånga behov och problematik med dagens befintliga snusdosa och även hitta bättre och alternativa funktioner som underlättar hanteringen av snusdosan. Rapporten behandlar även historia kring snus och snusdosor som bidragit med en förståelse kring den historiska användningen och utvecklingen framåt.  Beteendemönster och hälsorisker med snusning är även en del av rapporten men arbetet handlar inte om att uppmana till snusning. Fokus är att belysa problemen med dagens plasthantering för att utforska alternativa lösningar. Utifrån informationsinsamlingen och användartester så skapades skissmodeller och prototyper på nya förbättrade snusdosor.  I det praktiska arbetet har även ny funktionalitet och alternativa material utforskats och testats.  Examensarbetet resulterade i en snusdosa av ett cellulosamaterial kombinerat med en bioplast som skapat ett starkt och mer hållbart material som är fullt återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart. Materialet är kompatibelt med dagens återvinningssystem och är även komposterbart. Resultatet är en funktionell snusdosa som förenklar tömningen av snus innan den slängs samt har en funktion som ökar utrymmet för använda snus utan att snusdosans storlek behöver ökas. Slutresultatet är en snusdosa, av ett nytt material och med ny funktionalitet men som samtidigt möter snusdosans historia och traditioner.

People's need for consumption has led to rapidly escalating problems affecting animals and nature. The market's response to environmental threats includes increased interest in sustainability and, as far as possible, the exclusion of toxic products. A vast part of marketing occurs through packaging design where great opportunities to emphasize sustainable aspects exist. This problem sparked a desire to investigate how to optimize the communication of sustainability messages. This study thus aims to investigate how one can market sustainable aspects through packaging design, in order to establish guidelines that generate the greatest success in communication. The study treats packaging, cleaning agents, design and is carried out through an experiment based on semiotics. The stimuli in the experiments took the shape of a packaging design, the design of which was crystallized through an initial design process. Trusted theories, previous research and the experiment formed the foundation of the guidelines presented in the conclusion. The results show that the type of communication that works best varies depending on message, context and prior knowledge. / Människors behov av konsumtion har lett till hastigt eskalerande problem som påverkar djur och natur. Marknadens svar på miljöhoten är bland annat ökat intresse för hållbarhet och, i den mån det är möjligt, exkluderandet av toxiska produkter. En stor del av marknadsföringen sker genom förpackningsdesign där stora möjligheter att betona hållbara aspekter finns. Ur denna problematik föddes lusten att vilja ta reda på hur en optimerar kommunikationen av hållbarhetsbudskap. Den här studien syftar således till att undersöka hur en kan marknadsföra hållbara aspekter genom förpackningsdesign, för att sedan fastställa riktlinjer som genererar störst framgång i kommunikationen. Studien behandlar förpackningar, rengöringsmedel, design och utförs genom ett experiment med grund i semiotik. Experimentens stimuli tog formen av en förpackning, vars utformning utkristalliserades genom en inledande designprocess. Betrodda teorier, tidigare forskning och experimentet ligger till grund för de riktlinjer som presenteras i slutsatsen. Resultatet visar att kommunikationstypen som fungerar bäst varierar beroende på budskap, kontext och förkunskaper.

Den här uppsatsen har syftet att undersöka diskurser och designstereotyper inom hållbarhetsdesign på ekologiska livsmedelsförpackningar. Undersökningen görs via en visuell och diskursanalys som granskar ett begränsat urval av produkter. Det görs även en komparativ visuell analys för att kunna sätta de ekologiska produkterna i relation till det normativa utbudet. Analyserna visar på tydliga mönster i framställningen av de ekologiska livsmedelsprodukternas identitet. Hållbarheten i de ekologiska produkterna representeras med främst gröna och vita färgval samt med en mer sammanhållen produktidentitet. Dessa representationer medför de identifierade diskurser, som framförallt är kopplade till hälsa, miljö och hållbarhet.

I samband med coronapandemin har intresset för odling ökat i Sverige. Odling har många positiva aspekter som produktion av livsmedel, ökat psykiskt välbefinnande, ökat biologisk mångfald samt att det kan skapa gemenskap. För att odla och plantera hemma kan jord köpas i påsar i många butiker. Däremot är ett stort problem i dagens samhälle ohållbara produktions- och konsumtionsvanor. Det finns studier som visar på att design kan användas som problemlösningsverktyg inom detta problemområde. I utgångspunkt ur detta har denna studie syftat till att ur ett designperspektiv undersöka hur blomjordsförpackningars visuella kommunikation ser ut kopplat till hållbarhet och ursprung. För att undersöka detta har metoderna visuell research och kvantitativ innehållsanalys utförts. Den visuella researchen utfördes genom en fotodokumentation i butiker utifrån ett strategiskt urval. Fotografierna gav en överblick över hur förpackningarna ser ut på den svenska marknaden idag. Resultatet av den visuella researchen låg till grund för den kvantitativa innehållsanalysen då analysenheterna var de blomjordsförpackningar som fotograferats. Den visuella innehållsanalysen visade på frekvensen av bland annat grafiska designelement samt miljö- och ursprungsmärkningar. Resultatet kan generaliseras till teoriområdena i studien, vilka huvudsakligen var visuell kommunikation och grafiska designelement, samt hållbar konsumtion och produktion. Huvudsakligen kan det sägas att det finns potential för visuell kommunikation att underlätta för konsumenter att göra miljövänligare val och därmed bidra till en hållbarare konsumtion av blomjordar. Det finns även utvecklingsmöjligheter för produkt- och förpackningsdesigners att bilda till en mer hållbar produktion. Denna studie visade nuläget på marknaden och kan därmed användas som utgångspunkt för framtida utvecklingsmöjligheter. Under våren har jag undersökt blomjordsförpackningar och de problem, kopplade till hållbarhet, som finns inom odlingsvarumärken idag. Ett tydligt problem var det överflödiga användandet av plastförpackningar, vilketbidrar till att något så naturnära som odling kan ha en negativ miljöpåverkan. Ytterligare problem med jordsäckarna är att de är stora, tunga och svåra att bära.Jag har med utgångspunkt ur FN:s globala hållbarhetsmål nummer 12, hållbar konsumtion och produktion och 13, bekämpa miljöförändringarna, skapat varumärket Jordnära. Varumärket har fokus på att arbeta med att minska plastanvändandet i dess förpackningarna. Ett sätt att göra detta är att sälja torkad jord som konsumenten själv får blöta upp innan användning, samt att sälja växtnäring i fast form i stället för flytande. Namnet Jordnära står för varumärkets fokus på jorden och växternas hälsa samt att produkterna produceras i Sverige, det vill säga nära. Jordnära vill hjälpa konsumenter att odla hållbarare. Den följande delen kommer visa hela min process med varumärket, från idé till slutgiltig produkt och utställning.

Idag lever vi på en planet som är hotad av oss människors miljöförstöring. I denna klimatkris står köttindustrin för den största andelen klimatpåverkan inom livsmedelsindustrin. Men intresset för att äta mer vegetariskt och veganskt har ökat sedan 2018 bland konsumenterna tack vare den ökade medvetenheten. För att vägleda konsumenterna till att välja mer hållbara alternativ finns verktyg som hållbarhetsmärkningar, färg, bild och typografi som informerar konsumenten genom förpackningens design. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tofuförpackningar visuellt kommunicerar budskap avseende hållbar utveckling. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys på ett urval tofuförpackningar framtagna genom en visuell research på två större svenska matvarubutiker. I den kvalitativa innehållsanalysen låg fokuset på att undersöka och beskriva samtliga analysenheter kopplat till grafisk design och hållbarhet för att på så sätt ta reda på med vilka designelement som används på tofuförpackningarna för att kommunicera hållbarhet till konsumenten. Resultatet visar tydligt att hållbarhetsmärkningar är det vanligaste tillvägagångssättet på det urval tofuförpackningar som undersökts för att kommunicera vidare om produkten är hållbar eller ej. Färger, bilder och typografi är ett mindre vanligt tillvägagångssätt att kommunicera produktens hållbara produktion. Traditionell tofu och tempeh görs på sojabönor, en baljväxt som inte går att odla i det svenska klimatet. Däremot finns det ett alternativ till sojabönan; sötlupinen. Sötlupinen är en baljväxt med liknande egenskaper som sojabönan och ska inte förknippas med den invasiva lupinblomman som normalt växer längs vägar och grässluttningar. Till skillnad från den är sötlupinen ätbar, har en positiv inverkan på jorden samr att den går att odla i det svenska klimatet – från Skåne i söder till Umeå i norr. Då tofu och tempeh i praktiken kan göras på vilken typ av baljväxt som helst började tankarna gå i att skapa ett varumärke som tar vara på den svenska råvaran sötlupin genom att producera helsvensk tofu och tempeh. Den kreativa delen landade därav i ett varumärke vid namn Sörböna som kombinerar det asiatiska köket tillsammans med den svenska råvaran sötlupin.   I de kommande delarna presenteras min arbetsprocess, tillvägagångssätt och resultat av Sörböna, varumärket som ger konsumenten asiatiskt på svenskt vis.

Plastprodukter är ett stort miljöproblem, där en stor mängd fortfarande finns kvar i naturen och kan skada både marina djur och hela ekosystem. Kemikalier och tillsatser i plastmaterial utgör potentiella risker för både miljön och vår hälsa. Aluminiumfolie är ett förpackningsmaterial som kräver mycket energi och skapar onödigt avfall när det endast används en gång. Aluminiumfolie kan även läcka ut i maten och orsaka hälsoproblem. Bakplåtspapper innehåller farliga kemikalier som kan vara skadliga för hälsan och miljön. Syftet med denna uppsats att undersöka den grafiska designen på aluminiumfolie, bakplåtspapper och plastfolie förpackningar och märkningar med avseende på hållbarhet kopplat till prisklass. En kvantitativ innehållsanalysmetod användes för att undersöka ett totalurval av förpackningsdata (Esaiasson et al., 2017). Resultaten visar att glass- and fork symbolen är den vanligaste märkningen på förpackningarna tillsammans med hög mättnad och 3-4 färger, sans-serif typsnitt används på alla förpackningar.  Under mitt examensprojekt har jag skapat företaget Hajv, som fokuserar på att främja ett hållbarare kök genom att erbjuda bivaxprodukter som ersättning för aluminiumfolie, bakplåtspapper och plastfolie. Mitt ursprungliga mål var att utveckla helt nya produkter för att ersätta icke-hållbara alternativ i köket, men jag fokuserade sedan på att vidareutveckla bivaxdukar till en rad olika användningsområden. Genom Hajv sprider jag också medvetenhet om binas situation i världen. Jag har utgått ifrån FN:s hållbarhetsmål nummer 12 och 13, som fokuserar på ansvarsfull konsumtion och produktion samt att bekämpa klimatförändringarna. Genom att erbjuda bivaxprodukter som alternativ till engångsartiklar i köket bidrar Hajv till minskad avfallsmängd och minskad användning av icke-förnybara resurser. Dessutom minskar vi klimatpåverkan genom att främja återanvändning och en hållbar livsstil. Hajv strävar efter att främja en hållbar och medveten konsumtion genom att erbjuda innovativa och miljövänliga produkter. Genom att engagera och informera kunder om binas viktiga roll i ekosystemet, hoppas vi kunna bidra till en positiv förändring mot ett mer hållbart kök och en mer hållbar värld.