This thesis examines three medieval churches within Lagunda parish in Örsundsbro.The parish has previously had problems with mould growth and has therefore, inselected churches installed various types of moisture control, together with devicesfor measuring temperature, relative humidity and mixing ratio, at three locations inthe churches. The moisture control should in an energy efficient way reduce the riskof mould growth and thus reduce the future maintenance costs. The purpose of this thesis is to analyse the results and to see how the moisturecontrol measures has worked in the churches. The data has been collected in theprogram Omnisens and compiled by Magnus Wessberg at Uppsala University, whichresulted in diagrams that include relative humidity and mould risk, which theanalysis has been based on. Two different moisture control measures have beenused in the churches that this thesis examines. The measures are condensationdehumidifier and moisture controlled ventilation. The result is varying between the churches but shows that there has been a needfor moisture control that reduces the relative humidity indoors. The energy usagehas differed between the measures, but should not be crucial when deciding onfuture measures.The result also shows that the indoor climate is largely influencedby rainfall and that the church's organs in the study should be taken into account infuture measure, since the result when there is a risk of mould differs from otherparts of the churches. / Detta examensarbete undersöker tre medeltida kyrkor inomLagunda församling i Örsundsbro. Församlingen har tidigarehaft problem med mögelpåväxt och har därför i utvalda kyrkorinstallerat olika fuktstyrande åtgärder tillsammans medutrustning som mäter temperatur, relativ fuktighet och ångkvotpå tre platser i kyrkorna. Åtgärderna ska på ett energieffektivtsätt minska risken för påväxt av mögel och därmed minskaframtida kostnader för underhåll. Arbetet syftar till att analysera resultat av mätningarna och sehur de fuktstyrande åtgärderna fungerat i kyrkorna. Data harsamlats in i programmet Omnisens och har av MagnusWessberg på Uppsala universitet sammanställts vilket resulterati diagram där bland annat relativ fuktighet och mögelrisk kanutläsas som analysen sedan har utgått ifrån. I kyrkorna somundersöks i detta examensarbete har två olika fuktstyrandeåtgärder använts, kondensavfuktare och fuktstyrd ventilation. Resultatet är varierande mellan kyrkorna men visar på att detfunnits behov av fuktstyrande åtgärder som sänker den relativafuktigheten inomhus. Energiförbrukningen har skiljt sig mellanåtgärderna men bör inte vara avgörande vid val av framtidaåtgärd. Det visar även att inomhusklimatet i stor grad påverkasav nederbörd utomhus och att kyrkornas orglar i studien börbeaktas vid framtida åtgärder då resultatet när det finns risk förmögel där skiljer sig från andra delar i kyrkorna.

Genom en komparativ metod har likheter och skillnader i det diakonala arbetet i förhållandetill varandra påvisats utifrån läsning av diakonipastoraler vilka ingår i församlingens/pastoratets styrdokument. Intresset för diakonipastoraler har sitt ursprung i en vilja att se likheter och olikheter i detdiakonala arbetet på ett övergripande plan i Svenska kyrkan eftersom det diakonala arbetetkan se olika ut beroende på miljö, medarbetare och inte minst församlingens/pastoratetskontext. I undersökningen ingår sex diakonipastoraler vilka efter noggrann läsning har systematiseratsoch delats in i olika kategorier. Resultatet från undersökningen av diakonipastoralerna harställts mot adekvat litteratur, inte minst Ett biskopsbrev om diakoni: Biskopsmötet 2015. Undersökningen visar att diakoni motiveras som en kärlekens gärning och är helaförsamlingens/ pastoratets ansvar där tro gestaltas i ord och handling.Flertalet pastoraler poängterar att människan, som ses som en Guds avbild, ska respekterasoch ha makt att vara med och påverka sin egen situation och sitt liv även om hen söker endiakonal hjälpinsats.

In this essay I present the ecclesiology of the Salvation Army as it appears in Sweden today. One thesis that I examined is that the Salvation Army has changed its self-understanding from seeing itself as an Army from the beginning of the movement, to gradually understanding itself as a Church. The essay confirms this assumption and concludes that it is largely due to the challenges of ecumenical theology that developed with the publication of the BEM document in 1982, adopted by the World Council of Churches' Faith and Order Commission. Further, statistics show that 3 out of 4 new members of the Salvation Army in Sweden are what are Adherents, defined as a type of civilian membership, and not uniformed soldiers. The purpose of the essay has therefore been to explore what the change of membership, from soldiers to adherents, has meant for the ecclesiology of the movement. I have captured both of these assumptions, that the Army understands itself more and more as a church and that most new members are Adherents, when I have formulated the overarching research question: How does a growing proportion of Adherents play into the Salvation Army's gradually changing self-understanding from army to church? In the essay, I have used a qualitative research method which includes a hermeneutic approach where I interpret the changes and observe to understand its consequences for the ecclesiology that appears in the Salvation Army. The essay discusses the "army concept" which implies a “mission-oriented” ecclesiology and the "church concept" which implies a "community-oriented" ecclesiology. My source material consists of both written dogmatic material, observations of enrolling of both soldiers and adherents in Corps and interviews with new members. I note that the ecclesiological themes that appear in my materials are somewhat different. The written material has some army rhetoric, which means that in addition to a community-oriented ecclesiology one can also see a mission-oriented ecclesiology, while the observations and especially the interviews give a clearer picture of a communion-oriented ecclesiology where the congregation also appears as a sacramental communion. The likeness of ecclesiology between the Salvation Army to other free-churches in Sweden is so profound that I propose the idea of “free-church salvationists” in the army in Sweden. In the essay, I state that a probable further ecclesiological development may be that the more Adherents who become members, the more communion-oriented ecclesiology will implicitly appear in the Salvation Army in Sweden and at the same time the army rhetoric will gradually disappear. This means that the Salvation Army in Sweden may in the near future be described as "an army without soldiers".

The aim of this essay was to study how the religious congregation in the Swedish town Västervik, as a part of the Swedish state church, was publishing posts on their Facebook. By using the method qualitative text analysis and sorting all published posts on Svenska kyrkan i Västerviks Facebook page in 2020 into categories, it became possible to get a general picture of the material.The goal was also to understand the material that was posted on their Facebook page through socio-religious theories that argues that the Swedish state church has become a resource and a producer of services in the Swedish society. The ambition was also to see if the material published on Facebook could connect to what earlier studies had identified about churches and organizations on social media, and to what rapports say about the reducing members and the relationship between the youth and the church.The study of the essay shows that the congregation in Västervik is publishing material which indicates that they, as a part of the Swedish state church, is a resource and a producer of services. Not least because they have a lot of posts with non-theological content.The study also shows that the congregation uses their Facebook to create dialogue with their followers and members, and that they especially have a lot of posts with videos of their worship service online. This makes them available to members, and they do not seem to make a separation between the physical church and the church online. Furthermore, the study does not show that the congregation tries to attract nor keep members, but some posts are directly reaching out to youths, also from channels outside Facebook. This makes it possible to think that they want to improve their relationship between the church and the youths. Something that in the long run could benefit the amount of members in the congregation.

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer i församlingars arbete och människors bakgrund som bidrar till kristenblivande. Sex Equmeniaförsamlingar som välkomnat många nya medlemmar på bekännelse, det vill säga medlemmar som blivit medlemmar i en församling för första gången, undersöks genom semistrukturerade intervjuer med församlingarnas föreståndare. Vilka praktiker, kvaliteter och erfarenheter bidrar enligt församlingsföreståndarna till att människor blir kristna och går med i en församling? Resultatet analyseras och diskuteras med hjälp av deprivationsteorin, praktiskt-teologiska mönster för kristenblivande och tidigare forskning. Studien pekar på att de praktiker som bidrar till kristenblivande är kontaktskapande, diakonalt arbete, undervisning om kristen tro, attraktiva gudstjänster och praktiker förbekännelse och bekräftelse av tro. Kvaliteter som verkar bidra är en välkomnande öppenhet kombinerat med tydlighet om Jesus och evangeliet. De människor som kommer till tro har ofta bakgrund med någon form av deprivation. Kristenblivandet är i flera fall en process som pågår över tid även för dem som har tydliga avgörelsetillfällen. Kontakt med kristna personer som har bjudit med till församlingarnas mötesplatser tycks i flera fall ha varit avgörande förkristenblivandet.

This study is a hermeneutical analysis with the aim to theoretically and theologically understand what is preached about the church to youth today and how youth is motivated to join the church. The study contains three case studies from Hönökonferensen and through Taylor, Camnerin and the Theological Framework of the Uniting Church in Sweden a few understandings of the church emerge: the church is a warm, welcoming and transforming community, it can prevent individualism, heal, and make believers, but it can also be filled with demands. The study discusses authenticity as an important concept along with different understandings about community.

I denna fallstudie har jag undersökt hur kvinnans möjligheter har utvecklats i den kristna kyrkans historia, med särskilt fokus på den tidiga kyrkans samtid och medeltidens strukturer. Syftet var att särskilt se till kyrkorum och äktenskap, och om kvinnans möjligheter har utvecklats till det bättre eller det sämre mellan dessa tidsperioder. Frågeställningen har formats efter detta syfte. Uppsatsen är kvalitativ och empirin är noga utvald, där både författarnas könsidentitet och litteraturens aktualitet har tagits i beaktande. Uppsatsen utgår ifrån en induktiv ansats, vilket innebär att den inte är teoristyrd. De teoirer som har valts är både förankrade i det historiska perspektivet, men också i det feministiska perspektivet.  I slutsatsen framkom det att kvinnor hade större möjligheter i den tidiga kyrkan, men i slutsatsen framkommer också klasskillnaders avgörande betydelse för kvinnor i valda tidsperioder.

Inom ramen för empirisk ecklesiologi är det den här studiens syfte att är undersöka vilken ecklesiologi som kommer till uttryck genom diakonin i Huddinge församling, genom att använda ”Teologins fyra röster” som arbetsmodell och tolkningsverktyg. Hur kyrkan framträder för människor undersöks genom att studera vad den gör och ställs i relation till kyrkan som social kropp. Genom en ecklesiologisk fältstudie där Teologins fyra röster får styra vilket material som samlas in avtäcks och analyseras den ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är att den ecklesiologi som framträder genom Huddinge församlings diakoni är starkt relationellt betonad. Resultaten pekar också mot att människors kristna självförståelse inte formas som ett resultat av en kognitiv process utan genom att kristen tro praktiseras och förkroppsligas genom handling.

Denna studie har syftet att undersöka hur Åsa Waldau, även kallad “Kristi brud” gestaltats i svensk press under åren 2004 till 2021. Studien fokuserar på två perioder, 2004 till 2016 och 2017 till 2021, tiden före och efter misshandelsanklagelserna. För att utföra detta har en kvalitativ text- och bildanalys genomförts och sedan analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk med genus-, gestaltnings- och nyhetsvärderingsperspektiv.  Studiens artiklar har analyserats med hjälp av tre metoder som analyserar bild, text, och rubrik och bild i samverkan. Resultatet visade ett tydligt före och efter i mediernas gestaltning då hon mellan åren 2004-2016 framställdes i rollen som mystiskt fenomen och mellan åren 2017-2021 i rollen som kvinnlig förövare. Ur ett genusteoretiskt perspektiv har gestaltningen förändrats över de två perioderna genom att hon under första perioden tillskrivs feminina egenskaper och hon under den andra perioden tillskrivs maskulina egenskaper. Ur ett nyhetsvärderingsperspektiv har studien visat att Knutbydramats höga nyhetsvärde var avgörande för Åsa Waldaus nyhetsvärde. Studien har även visat att tidningarna i flera fall använt bilder på Waldau och “Kristi brud” i rubriken som ett dragplåster. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan upplevas som att tidningarna under den första perioden hade problem med att tillskriva henne en tydlig roll på grund av hennes komplexitet men när hon 2017 blir anklagad för misshandel tillskriver tidningarna henne rollen som kvinnlig förövare och då blir även samspelet mellan bild, rubrik och text lättare för läsarna att ta till sig.

No description available.