Ju äldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. Någon eller några gånger under vår levnad får de flesta av oss också vara med om att beställa en begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns många olika begravningsbyråer att välja på. Vilken byrå vi slutligen väljer kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara ideologiska skäl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgänglighet eller rekommendation från någon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrå. Lite förenklat uttryckt kan sägas att begravningsbranschen i Sverige är uppdelad mellan SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) och Fonus. Många av de privatägda byråerna är anslutna till SBF. Fonus har sina rötter i arbetarrörelsen. Man skulle kunna säga att begravningsbranschen är uppdelad i de politiska färgerna blått och rött. Fonus är den största aktören på marknaden. Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i landet. Samtidigt är hon det största trossamfundet i Sverige vilket i sin tur gör att hon är begravningsbyråernas största samarbetspartner. År 2000 skildes kyrkan och staten åt och ganska snart aktualiserades frågan om Svenska kyrkan även skulle kunna driva egna begravningsbyråer. 2005 startades Kyrkans begravningsbyrå i Västanfors – Västervåla församling i Fagersta. Strax därpå startade man en filial i Kungsör och i och med det var debatten om församlingsägda begravningsbyråer igång på allvar. Svenska kyrkans Överklagandenämnd har” fastställt att det inte kan anses vara en uppgift för Svenska kyrkans församlingar” att bedriva sådan verksamhet. I den här uppsatsen studeras vad som gjorde att man valde att starta Kyrkans Begravningsbyrå i Västanfors – Västervåla församling samt vad det är som gör att de inte tar konsekvenserna av Överklagandenämndens slutsats och upphör med sin begravningsbyråverksamhet.

No description available.

Syftet med studien har varit att fördjupa kunskapen om psalmsångens funktion i gudstjänsten och utforska vilka avsikter kyrkomusikern kan tänkas ha med psalmsången i gudstjänsten. Här med särskilt fokus på att leda psalmsången med orgeln. Min undersökning bygger på både litteraturstudium och kvalitativa intervjuer med tjänstgörande personer i kyrkan. Genom litteraturstudium reflekterade jag över fyra exempel på funktion och sedan har jag försökt tydliggöra reflektionen med intervjuresultat. Studien visar psalmsångens avgörande funktioner vilka innebär delaktighet, gemenskap och budskap i gudstjänsten. Kyrkomusikern har en viktig roll i att leda församlingen och bidrar med sina konstnärliga idéer och sin begåvning i gudstjänsten. Studien visar också att det finns både utmaningar och möjligheter med psalmsången i gudstjänsten. Svårigheter är bl. a. en sångsvag församling och att många har en liten psalmrepertoar. Kyrkomusikerna tar ett stort ansvar och möjliggör för församlingen att kunna delta i gudstjänsten och idag är det mycket viktigt att få församlingen att närma sig psalmsången.

I denna undersökning utförs en kvalitativ studie baserad på strukturerade intervjuer av pingstpastorer via e-post. Syftet är att undersöka vad dagens pingstpastorer anser om samboskap i förhållande till den kristna tron och församlingen och vad som påverkar deras inställning. I resultatdelen redovisas pastorernas svar med hjälp av meningskoncentrering och utgår från frågorna i intervjuguiden. Analysen baseras på olika former av sekulariseringsteorier. Undersökningen kommer fram till är att frågan om samboskap är komplicerad. Majoriteten av pastorerna anser att det är problematiskt för ledare i församlingen att leva i en samborelation. Att vara medlem i församlingen anser ingen vara ett problem. En minoritet uttrycker att det är synd att leva som sambo medan de övriga anser att det kan vara synd. Det som påverkar pastorernas inställning till samboende är bland annat pastorskollegor, vänner, Bibeln, kyrkans tradition och samhället.

The study examines how former Alpha course participants reason about faith and church today by comparing participants who chose to become members of a local Uniting Church in Sweden with those who chose not to become members, after the completion of the Alpha course. It is the intention that this study will add to the dialogue, and challenge the notion of, using the Alpha course as a method of evangelism in the local church setting.  The purpose of the study is to examine the relationship between the Alpha course and the local congregation in Uniting Church of Sweden in a particular context. The aim of the study is to investigate former Alpha course participants' own perceptions of the Alpha course's significance for them. Qualitative interviews were used as a method to obtain empirical material for the study, based on the following research question: How do former Alpha participants reason about faith and the local congregation today? The result of the study shows that there are three common themes that emerged when the former Alpha course participants reason about faith and church: community, faith and time. The clearest difference between participant who chose to become members of a local Uniting Church in Sweden with those who chose not to become members in a local church, is faith in Jesus.

En inventering, analys och tolkning av de faktorer och omständigheter som är avgörande för migranter, varför de tillhör den församling de gör. Studien genomfördes med intervjuer av medlemmar i två mångkulturella församlingar inom Equmeniakyrkan i Region Stockholm.

Equmeniakyrkan bildades 2011 genom ett samgående mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet har historiskt sett haft oförenliga dopsyner. Troendedopet i Baptistsamfundet kontra barndopet i Svenska kyrkan har varit en skiljelinje mellan de två samfunden. Syftet i denna uppsats är att undersöka denna skiljelinjes betydelse i de ekumeniska samtal som lett fram till överenskommelsen Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan (2016). Hur har man i dessa samtal förhållit sig till skillnader i syn på dopet? Har det skett ett närmande mellan en baptistisk dopsyn och en svenskkyrklig? Vad har varit de mest kritiska frågorna i diskussionerna? Hur påverkar överenskommelsen kyrkornas praxis? Undersökningen har ett deskriptivt anslag. Primärmaterial är dokument som överenskommelsen med kommentarer, samtalsrapporter, avtal och remisser. Materialet har undersökts med fokus på kyrkornas syn på dop, tro, medlemskap och församlingssyn. Jag har också använt mig av litteratur om dopsyn och ekumenik. Inom Equmeniakyrkan är en vanlig väg till dopet, först erkänd tro sedan dop. Inom Svenska kyrkan är erkänd tro inte en förutsättning för dop, utan dopet uppfattas som trons förutsättning. På grund av förekommande skillnader i dopsyn och doppraxis förrättar enligt överenskommelsen 2016 respektive kyrka sina egna dop. Däremot fastställs uppfattningen att Kristus verkar i alla dop och man erkänner dop förrättade i den andra kyrkan. Svenska kyrkan tar avstånd från omdop och ingår inte samarbeten lokalt om omdop praktiseras. Intentionen i överenskommelsen är att den, trots teologiska skillnader mellan kyrkorna, ska främja en utveckling mot enhet vad gäller tro, dop och undervisning. Utgångspunkten är ett ideal om den världsvida kyrkans enhet och ett gemensamt uppdrag att verka i världen för fred och rättvisa. En slutsats i min undersökning är att skillnader i dopsyn alltjämt på lokal nivå är en stötesten. Fortsatta forskningsfrågor är: Vilken roll har dopsynen på lokal nivå?  Hur förmedlar man inom samarbetskyrkor i dopsamtal och konfirmationsundervisning kunskap om dopets roll och ställning?

The purpose of the present study is to try to find answers to how active worshipers of different ages experience the praise song as worship in the worship service. What does the song of praise mean to them and what purpose and function it fills. Song and music have always been a central part of Christianity and the Church of the World, and not least in its worship services. If this testifies to the infinite amount of songs and songbooks that emerge because of the church's rich music life. Likewise, singing vocals today is also strongly associated with the church just underlines this even more (Fahlgren, 2013). But what are the underlying factors that matter when singing or playing these songs and what function does it fulfill for the worshipers?  The method of the survey is a qualitative interview study. The study comprises seven people, three men and four women, all of whom have been active in an Equmenia congregation for at least five years.  The result shows that the biggest difference in respondents' view of worship and their view of it lies in the age difference. Where the older participants consider themselves less dependent on the emotional touch during the song of praise. And uses more worship to mission. While the younger participants in the study claim to be more dependent on "feeling a feeling" when they worship, and that the songs, should be available to all.

<p>Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys. Jag har också använtteorier inom media och kommunikation i min uppsats.</p>

Im Blickfeld meiner Masterarbeit steht die Frage, welche Rolle historische Erfahrungen und Erinnerungen in Migrationsprozessen einnehmen. Es geht dabei um deutsche Frauen, die in der Nachkriegszeit (1945-1960) nach Schweden auswanderten, um eine Stelle als Haushaltshilfe anzutreten und die in der deutsch-protestantischen St. Gertruds Gemeinde in Stockholm eine deutsche Gemeinschaft fanden.     In meiner Untersuchung stellt sich heraus, dass die St. Gertruds Gemeinde nach 1945 eine Blütezeit erlebte. Als folge des Zweiten Weltkrieges hatte die Gemeinde sowohl in Schweden als auch in Deutschland wichtige Aufgaben zu erfüllen. Junge Frauen, aus Deutschland neu angekommen, wurden in die Gemeinde aufgenommen und stellten am Anfang der 1950er Jahre einen beträchtlichen Teil der aktiven Gemeindemitglieder dar. Sie forderten mit ihren spärlichen Bindungen an Stockholm und in ihrer sozialen Position als Arbeiterinnen das Selbstbild einer traditionsreichen, bürgerlichen und patriarchalen Gemeinde heraus. Während die Position der Gemeinde in Schweden durch die Berufung auf eine lange Tradition gesucht wurde, war die Beziehung zu Deutschland auf die Gegenwart fokussiert. Durch zahlreiche Berichte von Flüchtlingslagern, Trümmerstädten und Kriegsgefangenen wurden in der St. Gertruds Gemeinde Referenzen geschaffen, um an das deutsche Leiden zu erinnern. Die nationalsozialistische Diktatur wurde dagegen nur oberflächlich thematisiert. Für Erinnerungen an eine Kindheit und Adoleszenz geprägt vom Nationalsozialismus wurde in der St. Gertrud kein Bezugsrahmen geschaffen.     In den Gesprächen mit vier weiblichen Mitgliedern der Gemeinde stellt sich heraus, dass sie untereinander nicht über ihre Kindheit im „Dritten Reich“ gesprochen haben. In ihren Erzählungen messen sie dem Krieg und seinen Folgen, dem Nationalsozialismus und der Migration nach Schweden sehr unterschiedliche Bedeutung in ihren Leben zu.