No description available.

No description available.

Inledning Studien handlar om förskollärares barnsyn och hur de anser att barnsyn påverkar i utbildningen på förskolan. Barnsyn är de sätt vuxna bemöter och förhåller sig till barn och på så vis påverkar det den vuxnes förhållningssätt (Johansson 2011, s. 58). Studiens syfte Syftet med studien är att förstå hur förskollärare uppfattar och förstår barnsyn och hur den kan variera. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar barnsyn och vilken påverkan den har på förskollärarens arbete på förskolan. Metod Den metod som använts är kvalitativ metod och vi valde intervju som insamlingsmetod. Intervjuerna utfördes med 7 yrkesverksamma förskollärare och en rektor på en förskola i Västra Götalands län. Resultat Tre olika kategorier av barnsyn kunde utläsas utifrån resultatet som förskollärarna reflekterar kring. I resultatet framkom även att barnsyn påverkar vilket förhållningssätt de använder i mötet på förskolan. Barnsynen diskuterades också ge en påverkan på vilken utbildningsmiljö som finns på förskolan där lyfts att låta barnet vara kompetent och att ha tilltro till barnets förmågor. Flera av förskollärarna reflekterade över att det finns yttre faktorer som påverkar den barnsyn man har såsom exempelvis stress och stora barngrupper. De beskrev att dessa faktorer kunde göra att man inte agerade utifrån den barnsyn man har.

<p> </p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept <em>the competent child and in what ways this understanding affects their role in children’s learning. </em></p><p><strong>Question at issue:<em> </em></strong>What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher’s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks?</p><p><strong>Method: </strong>To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools.</p><p><strong>Main theories: </strong>I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers.</p><p><strong>Summarized conclusion: </strong>The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways. The individual choice affects their expectations of the child and as such the way that they treat it. This shows that it´s important for all preschool teachers to constantly reflect on how they see and treat the children since this shapes them as they grow.</p><p> </p>

Purpose: The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept the competent child and in what ways this understanding affects their role in children’s learning. Question at issue: What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher’s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks? Method: To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools. Main theories: I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers. Summarized conclusion: The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways. The individual choice affects their expectations of the child and as such the way that they treat it. This shows that it´s important for all preschool teachers to constantly reflect on how they see and treat the children since this shapes them as they grow.

Syftet med den här studien var att genom ett nu och då perspektiv analysera hur förskollärare utbildade före och efter läroplanen resonerar kring begreppet kreativitet och vilken plats den har i förskolan. För att närma sig detta intervjuade författaren tre förskollärare som fick sin utbildning på 70 och 80-talet, före läroplanen, samt tre förskollärare utbildade mellan 2008–2022, efter läroplanen. Med semistrukturerade intervjuer ställde författaren frågor om hur stor plats kreativiteten fick i deras utbildning och hur det sedan påverkade hur de arbetade med kreativitet. Vidare hur de tyckte att läroplanen hade påverkat deras undervisning i kreativitet. Samtliga förskollärare beskrev olika aspekter av begreppet kreativitet vilket visade att det inte är ett entydigt begrepp. Huvudpoängen i författarens analys av materialet är att kreativiteten i förskolan har gått från en expressiv, yttre, estetisk kreativitet till en mer produktiv, inre/yttre, utforskande kreativitet i alla ämnen.  Återkommande under studiens gång, var tidens inverkan på kreativitet. Kreativitet är något som behöver tid för att utvecklas och gynnas inte av tidseffektiva arbetsscheman. Flera av förskollärarna påtalade dilemmat med tidsbristen när de delade kreativitetsrum med flera andra avdelningar. Läroplanen förespråkar både spontana och planerade aktiviteter. Men med snävare tidsramar, underbemanning och stora barngrupper pressas kreativiteten från en spontan till en mer styrd kreativitet. Författaren drar slutsatsen att förskollärarna måste vara vaksamma så att den expressiva kreativiteten inte försvinner från förskolan för då försvinner främjandet av ett eget meningsskapande, det som gör oss till människor – frihet och individualitet. Förskollärarnas tankar och resonemang om begreppet kreativitet och hur det har utvecklats verkar inte ha kommit ifrån deras förskollärarutbildning, så författaren frågar sig var de har fått informationen ifrån. Med tanke på de varierande aspekterna av begreppet som förskollärarna lyfter så argumenterar författaren liksom tidigare forskning för att förskollärare behöver utbildning i begreppet kreativitet i förskollärarutbildningen. Detta för att säkra en kollegial samsyn, likvärdig undervisning samt för att de ska kunna identifiera och främja det i verksamheten. / The purpose of this study was to analyze, through a now-and-then perspective, how preschool teachers educated before and after the curriculum views the concept of creativity and what place it has in preschool. To approach this, the author interviewed three preschool teachers who received their education in the 70s and 80s, before the curriculum, as well as three preschool teachers educated between 2008-2022, after the curriculum. Using semi-structured interviews, the author asked questions about how big a part creativity had in their educational program and how it then affected how they worked with creativity. Furthermore, how they felt the curriculum had influenced their teaching of creativity. All preschool teachers described different aspects of the concept of creativity, which showed that it is not an unambiguous concept. The conclusion of the empirical analysis is that creativity in the preschool has gone from an expressive, external, aesthetic creativity to a more productive, internal/external, exploratory creativity in all subjects. Recurring throughout the course of the study was the impact of time on creativity. Creativity is something that needs time to develop and does not benefit from time-efficient work schedules. Several of the preschool teachers spoke of the dilemma of time constraints when they shared creativity rooms with several other preschool classes. The curriculum advocates both spontaneous and planned activity. But with tighter time frames, understaffing and large classes of pupils, creativity is pushed from a spontaneous to a more controlled creativity. The author concludes that preschool teachers must be vigilant so that expressive creativity does not disappear from the preschool, because then the promotion of one's own meaning-making and ultimately what makes us human - freedom and individuality – will disappear. The preschool teachers' thoughts and reasoning about the concept of creativity and how it has developed do not seem to have come from their preschool education, so the author wonders where they got the information from. Considering the varying aspects of the concept that the preschool teachers raise, the author along with previous researchers argues that preschool teachers need training in the concept of creativity. This is to ensure a collegial consensus, equal teaching and for them to be able to identify and support it in the classroom.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetsmetoder förskollärare använder sig av i sin undervisning för en inkluderande miljö, samt vilka anpassningar de gör för att inkluderingsarbetet ska vara genomförbart. Det sociokulturella- och relationella perspektiven är den teoretiska utgångspunkten. En kvalitativ metod har valts för denna studie via intervjuer med verksamma förskollärare. Det insamlade materialet har transkriberats och bearbetats för att sedan kunna tematiseras. I resultatet presenteras fyra valda teman i form av citat och sammanfattningar av respondenternas svar. Resultatet analyseras kopplat till det sociokulturella- och relationella perspektiven. Resultaten visar på förskollärares behov av att ha fexibla arbetssätt och vikten av fungerande kommunikation för att skapa en inkluderande miljö där de tar hänsyn till alla barns olika behov. Slutsatsen av vårt arbete är att förskollärare bör anpassa sin undervisning för att nå ökad inkludering.