Det finns enligt flera forskare fördelar med utomhuspedagogik då detta ger barn olika möjligheter till att uppleva och lära sig med hela kroppen för att genom det förebygga fysisk ohälsa, (Fjortoft 2001, Cooper 2015, Coe 2016, Harper 2017, Kaplan 2001). Förutsättningarna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen. En del förskolor har nära till skog och natur, medan andra förskolor inte har det. Eftersom samhället utvecklas genom digitalisering måste förskollärarna bli ännu mer medvetna om vikten av att ge barn upplevelser av olika naturmiljöer, att utmana dem i deras grovmotorik och vara medvetna om att/hur de kan påverka barns hälsa. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärarna beskriver barns möjligheter till grovmotorisk utveckling på förskolans gård och i skogen/naturen och hur olika utomhusmiljöer främjar barns hälsa. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där vi har intervjuat fem verksamma förskollärare på två förskolor och har på så sätt fått ta del av deras synsätt och tänkande kring olika utomhusmiljöer och dess hälsoeffekter. Vi vill genom detta skapa en ökad förståelse för hur barns motoriska utveckling påverkas av olika utomhusmiljöer. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna var överens om att barns lek är central för barns utveckling. Resultatet visar även att barns lek i varierande miljöer är betydelsefulla för barns grovmotoriska utveckling och att olika material i varierande miljöer är utvecklande för barns lek. Däremot var några av respondenterna osäkra på om utomhusmiljön är positiv för hälsan och om den ger några hälsoeffekter. Samtliga respondenter såg skog och naturmiljöer som viktiga platser att besöka, men de hade ingen enhetlig samsyn kring vad som är grovmotoriskt utmanande för barn på förskolans gård. I naturområden finns det inga synliga gränser, därför anser förskollärarna att det är viktigt att vara tillräckligt många pedagoger i förhållande till barnantal när de lämnar förskolans gård. Detta är viktigt för att kunna hålla ihop barngruppen på utflykterna.

Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger upplever att barn samspelar vid utemiljöns fasta lekredskap och vad redskapen möjliggör för barnen. För att uppnå studiens syfte valdes följande frågeställning: Hur upplever pedagoger att barn samspelar vid de fasta lekredskapen på förskolans gård? Studien genomfördes genom att analysera intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor. I resultatet framkom det vilka fasta lekredskap som fanns på förskolornas gårdar och vilket samspel som uppstår kring dem. Resultatet visar på att varje redskap bjuder in till olika typer av lekar där samspel yttrar sig på olika sätt och barnen övar sitt samspel varje dag genom sociala situationer. Resultatet visar även att pedagoger framhäver vikten av att göra barnen delaktiga och på så sätt får barnen andra möjligheter att integrera med varandra. Studien tar sin utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet där mediering och den proximala utvecklingszonen lyfts.

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares olika uppfattningar kring fenomenet utomhusverksamhet i tre olika förskolor med skilda förutsättningar i den fysiska miljön. En fenomenografisk ansats har tillämpats, vilket syftar till att föra fram skilda erfarenheter och synsätt kring ett specifikt fenomen. Det studerade fenomenet är utevistelse i förskolan och syftet med val av teori har varit att föra fram perspektiv på olika sätt att tolka hur utomhusverksamhet kan formas för att främja barns lärande och utveckling. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har olika perspektiv inhämtats, detta kopplat till aspekterna för förskollärares förhållningssätt samt möjligheter och begränsningar i fysiska miljön. Studien består av två delstudier, varav den ena har inhämtat data på två förskolor som byggdes omkring 1980-talet med jämförelsevis mindre ytstorlekar på gården. Medan den andra delstudien inhämtat data i en nybyggd förskola med betydligt större gårdsyta. Studiens huvudsakliga resultat framhäver hur den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt samspelar i olika avseenden, vilket bidrar till olika påverkan för utevistelsen. Utifrån detta samspel ges barn olika former av meningserbjudanden, vilket påverkar hur lärande och utveckling i utevistelsen kan se ut. Vidare framhävs att syfte och reflektion ständigt behöver finnas gällande utevistelsens innehåll. Spontan undervisning framhävs på flera håll, medan planerad undervisning på gården inte nämns alls. Två av nio förskollärare uttrycker att det finns för mycket annat som behöver prioriteras under planeringstiden.

I den här kvalitativa intervjustudien har vi haft som utgångspunkt att studera pedagogers syfte med förskolans gård, samt att studera vilka yttre och inre faktorer som påverkar pedagogernas möjligheter att skapa den miljö de önskar. Med de yttre och inre villkoren menar vi förutsättningar som finns för pedagoger, så som ekonomi, tid och engagemang. En del förutsättningar är svårare att styra över än andra. Hur kommer det sig?I bakgrunden behandlar vi ämnet utomhuspedagogik ur olika aspekter för att få kunskap om ämnet och varför det har blivit ett växande intresse inom förskolan. För att nå ytterligare kunskap om ämnet har vi valt att intervjua nio förskolepedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige. Dessa förskolor består av både kommunal och privat ledning.Resultatet i vår studie visar att samtliga pedagoger är eniga om att förskolans gård är av vikt för barns lärande och att den därför behöver vara rikt utrustad, fördelaktigt med många, små och innehållsrika rum, som stimulerar barns alla sinnen. Det framkommer att pedagogerna anser att deras roll är lika betydelsefull utomhus som inomhus och de benämner sig själva som medforskande pedagoger, alltså att de tillsammans med barnen utforskar omvärlden. Pedagogernas tankar gällande villkoren för att skapa en önskvärd gård skiljer sig åt på de kommunala och privata förskolorna. Varför? / In this qualitative interview study, we have had as a starting point to study teachers' purpose with the preschool yard, as well as study the possible external and internal factors that affect preschool teachers' ability to create the environment they desire. With the external and internal conditions we mean the conditions that exist for preschool teachers, such as finance, time and commitment. Some conditions are more difficult to govern than others. How is that?In the background, we treat the topic outdoor education from different aspects in order to gain knowledge about the subject, and why there has been an increasing interest in preschool. To achieve further knowledge on the topic, we have chosen to interview nine preschool teachers in three different preschool in southern Sweden. These preschools are controlled by both municipal and private managements.The results of our study show that all teachers agree that the preschool yard is important for childrens’ learning and therefore need to be richly equipped, beneficial with many, small and rich rooms, which stimulate children senses. It appears that the teachers’ thinking their role is just as important outdoors as indoors, and they call themselves exploring educators. This because of that they together with the children they explore the outside world. The teachers' thinking about the conditions to create a desirable yard differs between the municipal and private preschools. How come?