Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar med bokstavsinlärning i förskoleklass och årskurs ett och hur lärarna samverkar med varandra vid övergången mellan dessa verksamheter. För att uppnå syftet har vi intervjuat lärare i både förskoleklass och grundskola om deras erfarenheter, tankar och åsikter kring bokstavsinlärning samt observerat deras verksamhet. Resultatet visar att lärarna i förskoleklassen arbetar med att skapa ett intresse hos eleverna för att lära sig läsa och skriva, dock lyser skolinnehållet igenom. Resultatet visar även att lärarna i förskoleklass och årskurs ett arbetar på liknande sätt med bokstavsinlärning, det visar också att lärarna inte lägger så stor vikt vid övergången mellan årskurserna. Dessa två faktorer bidrar till en ökad risk för att eleverna får arbeta med samma typ av innehåll under två års tid. Lärarna har en plan för övergången, men resultatet visar att den inte följs till fullo.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur och i vilka situationerförskolepedagoger arbetar med TAKK, samt ser på betyelsen av TAKK för ett barns språk och kommunikationsförmåga. Studien genomförs med enkäter och resultatet redovisas med hjälp av diagram. Studiens teoretiska inriktning har sitt avstamp i Vygotskijs Sociokulturella teori, även ett relations och kategoriskt perspektiv beskrivs, samt inkluderande aspekter. I denna undersökning har jag använt mig av en kvantiativ metod där jag har gjort en enkät med bådeslutna och öppma frågor till respondenterna. Enkäterna besvarades av totalt 32stycken förskolepedagoger. Jag valde att genomföra emkätundersökningen i en kommun som är indelad i tre kommundelar. Studien innefattar 5st förskolor totalt. Jag har även läst och bearbetat litteratur som har varit av betydelse för min studie. Detta har jag sedan växt samman i stuidens slut diskussionen. Enkätundersökningens resultat tyder på att samtliga av förskolepedagogerna har en positiv inställning till TAKK, och dess inverkan både på barnet och barngruppen o förskoleverksamheten. Majoriteten av de använder sig av TAKK i den dagliga verksamhetens alla aktiviteter, så som samlingen, ute vistelsen och vid matsituationerna.

I förskoleklass ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina läs- och skrivkunskaper i en varierad lärmiljö och med varierande arbetssätt. En central del i undervisningen i förskoleklass är läsinlärning. Forskning om hur barns läsutveckling sker på bästa sätt är dock tvetydigt med två tydliga poler i läsinlärningsdebatten. Dessa är ljudningsmetoden på ena sidan och helordsmetoden på den andra. Det finns dock fler läsinlärningsmetoder som kan användas, och denna studie ämnar ge kunskaper om vilka metoder lärare använder i förskoleklass och varför. Denna studie innefattar två delar, varav den första består av fyra lärarintervjuer där läsinlärningsmetodernas syfte och användning har tydliggjorts och fördjupats. Den andra delen består av två observationer av lektioner, där läsinlärningsmetoder och lektionsinnehåll har studerats i syfte att skapa förståelse för hur metoderna arbetas med i praktiken. Resultaten av de två delarna visar att lärarna i hög grad använder ljudningsmetoden i läsundervisningen, tillsammans med högläsning. Textdiskussioner förekommer också i undervisningen, med förklaringar av ord och begrepp, samt förutsägelser av handlingen och förståelse av textens innehåll. Det som förekommer mer sällan i undervisningen är elevernas egna textskapande. Resultaten visar att textskapande på digitala verktyg är en metod som används, om än sällan, men som tar tillvara elevernas intressen och är en relevant metod i dagens digitala samhälle. Orsaken till att ljudningsmetoden ofta används är enligt lärarna att den passar alla elever, samt att lärarna tidigare använt metoden i förskolan. Lärarna menar att eleverna är nyfikna på bokstavsljuden och bokstäver. Ljudningsmetoden är även den metod som forskningen visat har störst effekt hos elever som har svårigheter med läsinlärningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

The purpose of this study is to examine how mobile and stationary pedagogues experience the cooperation between the two units and how the pedagogues perceive the organizational conditions for managing a dual unit. Furthermore is the study also examine whether there are any different perceptions of working methods in each other's activities and if this has an impact on the children at preschool. In order to be able to answer these questions, I have chosen to make qualitative interviews at two different stationary preschools and two different mobile units/buses. I have interviewed four pedagogues, two from stationary units and two from mobile units. In my study I can see patterns in that bus pedagogues perceive themselves as be an ”own preschool” or ”own island” where they express "take care" of themselves. Nor do they perceive that they need to adapt to what’s happening on the preschool, for example, in case of illness. But they have a need to belong to the "house" when it comes to getting help during planning times. The stationary pedagogues perceive as the bus pedagogues do not see the entire preschool as a common organization that the bus pedagogues only cares for their own needs. The stationary pedagogues perceive that the mobile pedagogues exclude themselves but the mobile pedagogues perceive that they get excluded. The result of this study points that management should be aware of the strong impact of previous traditions and approaches in a working group or individual. Without clear leadership, too much space is given to the pedagogues own "profit-making" purposes, which can have an impact on the children's opportunities and to become in the preschool environment.