I denna studie undersöktes effekten av förstärkt hörselåterkoppling (enhanced auditoryfeedback, EAF) på observerbar stamning och upplevd känsla av talflyt hos vuxna personer som stammar. Så vitt vi vet finns inga tidigare studier av effekten av förstärkt hörselåterkoppling vid stamning. Mycket forskning finns dock på andra typer av hörselåterkoppling, som exempelvis frekvensförändrad hörselåterkoppling (frequencyaltered feedback, FAF), där man sett positiv effekt på talflytet hos personer som stammar. Deltagargruppen bestod av 14 personer i åldrarna 20-43 år, som stammade. Deltagarna fick läsa högt under olika förhållanden av hörselåterkoppling, de olika förhållandena som testades var förstärkt hörselåterkoppling och FAF mot normal hörselåterkoppling. Testtillfällena spelades in och procent stammade stavelser (%SS) räknades för en objektiv bedömning av talflytet. Deltagarna fick också skatta hur de upplevde talflytet under de olika förhållandena. Såväl observerbar stamning som skattning av upplevt talflyt visade en positiv tendens vid både förstärkt hörselåterkoppling och FAF. Förändringen var statistiskt signifikant för observerbar stamning vid FAF (p = 0,002), och för skattningen av upplevt talflyt vid både förstärkthörselåterkoppling (p = 0,0053) och FAF (p = 0,021). Att förändringen i observerbarstamning vid förstärkt hörselåterkoppling inte var statistiskt signifikant (p = 0,117) kanbero på relativt låg power hos studien, särskilt som två deltagare inte uppvisade någon stamning alls i testsituationen. De positiva resultaten gällande skattningen samt de positiva tendenserna i observerbar stamning (%SS) i denna studie motiverar fortsatt forskning om förstärkt hörselåterkoppling vid stamning. / This study examined the effects of enhanced auditory feedback (EAF) on observable stuttering and perceived sense of speech fluency in adults who stutter. To our knowledge there are no previous studies on the effects of EAF on stuttering. There are numerous studies on other types of altered auditory feedback, such as frequency altered feedback (FAF), in which a positive effect on speech fluency in people who stutter has been shown. The group of participants consisted of 14 people aged from 20-43 years, who stuttered. Participants were asked to read aloud during different conditions of auditory feedback, the different conditions tested were EAF and FAF compared to normal auditory feedback. The testing was recorded and the percentage of syllables stuttered (% SS) was calculated for an objective assessment of speech fluency. Participants were also asked to estimate how they perceived their speech fluency during the various conditions. Both observable stuttering and the ratings of experienced speech fluency showed a positive trend in both EAF and FAF. The change was statistically significant for observable stuttering in FAF (p = 0.002), and for the estimation of experienced speech fluency in both EAF (p = 0.0053) and FAF (p = 0.021). The lack of statistical significance for the change in observable stuttering during EAF (p = 0.117) may be due to relatively low power of the study, particularly as two participants showed no stuttering at all during the test conditions. The positive results regarding the estimation and the positive trends of observable stuttering (% SS) in this study motivates for further research on the effects of enhanced auditory feedback on stuttering.

Uppsatsen behandlar det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB som är en viktig del av den svenska successionsrätten samtidigt som den är svår att tillämpa i praktiken. Det är därför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rättsområde. Syftet med uppsatsen är därav att utreda gällande rätt kring denna rättsregel och påvisa samt analysera de praktiska tillämpningssvårigheter rättsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den är i behov av en reform av något slag. För att uppnå detta syfte används en rättsdogmatisk metod, där rättspraxis har en framträdande betydelse i uppsatsen. När någon avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprättats. En arvlåtare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott. En bröstarvinge är alltid berättigad att utfå sin laglott, vilket föranleder att en bröstarvinge kan påkalla jämkning av ett testamente som inskränker hens laglott. Det förstärkta laglottsskyddet ger bröstarvingar ett ytterligare laglottsskydd. Rättsregeln aktualiseras när en arvlåtare har bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med testamente och särskilda skäl ej föreligger. Om gåvan inskränker en bröstarvinges laglott ska gåvan återbäras till dödsboet. Kan gåvan inte återbäras ska ersättning motsvarande gåvans värde utgå. I rättsregelns ordalydelse återfinns tre stycken vaga rekvisit, vars innebörd har utkristalliserats i rättspraxis. Domstolen har därav tolkat vad som innefattas i begreppet gåva, vad som ska likställas med testamente samt när särskilda skäl ska anses föreligga. Vid en tillämpning av rättsregeln måste domstolen således beakta dessa vaga rekvisit, som till sist utmynnar i en subjektiv bedömning. Med det i beaktande och i samband med att vissa situationer faller utanför rättsregelns tillämpningsområde, vore det önskvärt med en reform avseende det förstärkta laglottsskyddet. / The thesis discuss the reinforced statutory share of inheritance in the 7th chapter 4 § ÄB, which is an important part of the Swedish inheritance law but likewise difficult to implement practically. It is therefore important to clarify this complex branch of law. The purpose of the thesis is to examine applicable law concerning the legal rule and to detect and analyze the practical implementation difficulties that occur for the court in order to examine if the legal rule is in need of a reformation. To achieve this purpose, a legal dogmatic method is utilized; where case-law have a prominent part of the thesis. When someone passes away, his estate shall be allocated through the legal rule of inheritance if a will has not been created. A devisor freely can bequeath one half of the share of inheritance, while the other half constitutes the direct heirs statutory share of inheritance. A direct heir is always entitled to obtain his statutory share of inheritance, which means that a direct heir can claim a will that circumscribes his statutory share of inheritance. The reinforced statutory share of inheritance gives additional protection of the statutory share of inheritance for direct heirs. The legal rule is actualized if a devisor gives property away during circumstances or upon such terms that the bequest is equivalent with a will and special reasons does not apply. If the bequest circumscribes a direct heirs’ statutory share of inheritance, the bequest shall be refunded to the estate. If the bequest cannot be refunded, remuneration corresponding to the bequest shall be reimbursed. The legal rules’ wording consists of three vague necessary conditions, whose meaning has been crystalized by case-law. The court has therefore interpreted what the term bequest is contained of, what is equivalent with a will and when special reasons shall apply. The court must therefore pay attention to these vague necessary conditions when the legal rule is applied practically, which finally results in a subjective judging. With that in mind and that some situations is not regulated within the legal rule, it would be desirable with a reformation regarding the reinforced statutory share of inheritance.

Målet med detta projekt är att ta fram en applikationsprototyp för Androidenheter som ska locka användare av applikationen till och tillbaka till broparken i Skönsberg med hjälp av augmented-reality. Applikationen ska känna av om användaren befinner sig inom eller utanför parkens område och visa olika bilder/modeller på specifika GPS-koordinater i det digitala lagret beroende på användarens positionering. Arbetet har genomförts i samarbete med Dohi på uppdrag av Sundsvalls kommun där regelbundna möten hafts med uppdragsgivaren. Utvecklingen av applikationen sker i PhoneGap med Wikitude-plugin. Projektet har resulterat i en applikationsprototyp som använder ActionRanges, som är en typ av GeoFence, för att presentera olika bilder hämtade från en egen server i det digitala lagret beroende på användarens position. Användarna har inom parkens område möjlighet att själv påverka de bilder som visas i det digitala lagret genom att i applikationen ta en bild som laddas upp till servern där bilderna lagras och där bilden som tagits även visar det digitala lagret.

Arbetet gick ut på att skapa designförslag på informationsstöd för infanterisoldater. För att åstadkomma detta samlades data in genom observation och intervjuer på militärövningsområdet Kvarn i Östergötland. Utifrån det insamlade materialet framställdes en kravlista som i sin tur låg till grund till designprocessen.Tre designförslag framställdes varav ett var på en handleds- eller vapenmonterad display, till största del riktad åt gruppchefer, och de övriga två förslagen huvudmonterade, dessa tänkta att kunna användas av alla soldater i fält. Fokus låg på att på ett så enkelt sätt som möjligt ge tillräcklig information om omgivningen och övriga gruppmedlemmars position för att öka soldatens situationsmedvetenhet och minska belastningen på arbetsminnet.

At present, augmented reality (AR) isn’t used to any significant degree in Sweden. However, the technology is considered as the next step in digitizing the constructionprocess. The development of AR has come a long way over the years but has not until recently begun to take shape as a tool to rely on. The purpose of the study has been to investigate today's AR technology and then identify its uses in the construction industry. The focus has been on investigating the possibilities of an application to prevent construction errors and coordination flaws, but also to see if the technology is useful in other ways in the construction process. The method used was based on a summary of technical reports of AR technology in a literature study. Applications and future possibilities with the technology have been described while the tracking systems and devices behind the applications have been studied. Interviews were conducted with staff at different positions at the workplace, working closely with the design and production. Based on these interviews, uses, advantages, shortcomings and development opportunities with AR to reduce construction errors have been established. The report points out that there are sufficiently good positioning systems currently available for AR to be applied to a construction site and that these are constantlybeing developed. However, further development of AR applications is required to enable them to meet the functions needed to overcome construction errors and coordination flaws. Even the devices that are most advantageous for the construction industry need more work to increase performance and eliminate possible health risks such as dizziness and nausea in constant use. At present, AR can be applied for simpler tasks such as illustrating models during meetings or for sale. / I dagsläget används inte förstärkt verklighet (AR) i någon markant utsträckning i Sverige. Teknologin anses dock som nästa steg i digitaliseringen av byggprocessen. Utvecklingen av AR har kommit långt under åren men har inte förrän nyligen börjat ta form som ett verktyg att förlita sig på. Syftet med studien har varit att undersöka dagens AR teknologi för att sedan identifiera dess användningsmöjligheter inom byggbranschen. Fokuset har legat på att undersöka möjligheterna med en applicering för att förhindra att byggfel och samordningsbrister uppstår men även för att se om teknologin är användbar på andra sätt i byggprocessen. Metoden som användes utgick ifrån en samlad information från tekniska rapporter om tekniken bakom AR i en litteraturstudie. Användningsområden och framtida möjligheter med tekniken har beskrivits samtidigt som de spårningssystem och enheter bakom applikationerna har studerats. Intervjuer utfördes med personal på olika positioner på arbetsplatsen som arbetar nära projekteringen och produktionen. Utifrån dessa intervjuer har användningsområden, fördelar, brister och utvecklingsmöjligheter med AR för att minska byggfel fastställts.Rapporten pekar på att det finns tillräckligt bra positioneringssystem i dagsläget för att AR ska kunna tillämpas på en byggarbetsplats och att dessa kontinuerligt utvecklas. Det krävs emellertid ytterligare utveckling av AR-applikationer för att dessa ska kunna uppfylla de funktioner som behövs för att avstyra byggfel och samordningsbrister. Även de enheter som är mest fördelaktiga att använda för byggbranschen behöver mer arbete för att öka prestandan och avstyra eventuella hälsorisker som yrsel och illamående vid ett konstant användande. I dagsläget kan AR appliceras för simplare uppgifter som att illustrera modeller under möten eller för försäljning.

En skyttegrupp är en grupp av soldater inom Försvarsmakten vars huvuduppgift är att strida mot fienden på marken. Skyttegruppen leds av en gruppchef som bestämmer inbrytningspunkter, skjutgränser, markerar fientliga soldater och dirigerar hur skyttegruppen agerar i stridsförhållanden. I stridens hetta ökas ljudnivån, gruppchefens manövrerbarhet begränsas och skyttegruppen sätts under hög stress. Detta leder oftast till brist på kommunikation som sänker gruppens stridsvärde. Augmented Reality innebär att förstärka verkligheten med hjälp av teknik. Idag finns flera olika utvecklingsmiljöer som låter utvecklare på ett enkelt sätt bygga applikationer där användare kan förstärka verkligheten, till exempel genom att placera virtuella objekt över den verkliga världen. Dessa virtuella objekt bibehåller sin position när användaren förflyttar sig runt omgivningen. De virtuella objekten kan synkroniseras mellan olika enheter, vilket tillåter flera olika användare att se samma virtuella objekt. Detta examensarbete gick ut på att undersöka ifall användning av förstärkt verklighet förbättrade kommunikationen i skyttegruppen. Tre prototyper implementerades med hjälp av ARCore (ett utvecklingspaket för förstärkt verklighet): en för gruppchefen vilket möjliggjorde markering av olika mål, en prototyp för skyttesoldaterna som visualiserade dessa mål genom att placera virtuella objekt på platsen som gruppchefen markerade och en server som hanterade kommunikation mellan de första två. Detta medförde att gruppchefen kunde markera objekt i realtid under strid och skyttesoldaterna kunde se dessa objekt genom VR-glasögon. Prototyperna testades i stridsmiljöer och resultaten visade att kommunikationstiden förbättrades med 7.5 sekunder på öppet fält, 13.5 sekunder i tätskog och 0.2 sekunder i stadsmiljö. / An infantry squad is a group of soldiers in the Armed Forces of Sweden whose main task is to combat the enemy on the ground. The infantry squad is led by a squad leader who determines breaking points, firing limits, marks enemy soldiers and directs how the squad acts in combat conditions. In the heat of battle, the noise level is increased, the group leader's maneuverability is limited, and the shooting group isput under a lot of stress. This usually leads to a lack of communication which lowers the group's combat value. Augmented Reality means augmenting reality with the help of technology. Today,there are several different development environments that allow developers to easilybuild applications where users can augment reality, for example by placing virtual objects over the real world. These virtual objects maintain their position as the user moves around the environment. Virtual objects can be synchronized between different devices, allowing several different users to see the same virtual object. This thesis aimed to investigate whether the use of Augmented Reality improved communication in the infantry squad. Three prototypes were implemented with the help of ARCore (a software development kit for Augmented Reality): one for the squad leader which enabled the marking of different targets, one prototype for the infantryman which visualized these targets by placing virtual objects in the place marked by the group leader and a server prototype which handled communication between the first two. This meant that the squad leader could mark objects through a smartphone in real time during combat and the infantrymen could see these objects through VR goggles. The prototypes were tested in combat environments andthe results showed that the time for communication were improved by 7.5 seconds in open fields, 13.5 seconds in dense forests and 0.2 seconds in urban environment.

Att använda teknik för att underlätta lärande, eller tekniskt förstärkt lärande som det även kallas, är en metod som idag tillämpas i allt större grad. I den här rapporten undersöks metoden med tekniken talsyntes. Syftet är att se om den har en påverkan på memoreringsförmågan vid läsning. Grunden för den här undersökningen är befintlig forskning som visar på att vår inlärningsprocess kan effektiviseras genom att vi använder flera sinnen istället för ett ensamt. Således borde även memoreringen förbättras. I den här rapporten undersöks alltså huruvida den medietekniska produkten talsyntes ger en påverkan på hur fakta memoreras hos studenter.  För att undersöka det här fick två grupper av studenter läsa en faktamässigt rik text. Den ena gruppen fick även samtidigt lyssna på textens innehåll med hjälp av en talsyntes. Efter att deltagarna tagit åt sig texten fick de svara på flervalsfrågor om innehållet för att se hur väl de memorerat texten. Samma test skickades sedan ut efter tio dagar för att undersöka hur väl deltagarna kom ihåg faktan efter en längre tid. Resultaten från enkäterna, det vill säga antal rätta svar för de båda grupperna från bägge omgångarna, analyserades sedan med hjälp av statistiska metoder, som ANOVA, för att se om det finns en påverkan av talsyntesen.  Resultaten tyder på att det inte finns någon signifikant påverkan av talsyntesen på förmågan att memorera fakta. Testerna visar att memoreringsförmågan överlag såg snarlik ut hos de båda deltagargrupperna. Däremot finns vissa frågor där gruppen som använde talsyntes hade noterbart fler antal rätt i jämförelse med dem som inte hade talsyntes. För vidare studier inom ämnet bör en undersökning göras i större omfång och under en längre tidsperiod för att få bättre mätningsresultat.

The technology of “augmented reality” has existed in an experimental stage since the early 1990s, but it is not until around year 2010 that commercial use in the form of both hardware and software became available, for example, when Pokémon GO and Google Glass were announced. The aim of this thesis is to develop a mobile application that utilizes the technique of augmented reality to gain an insight into the technique’s potential, as well as the various tools available in this type of development. The project resulted in an augmented reality application, written in the program language Kotlin for the mobile operating system Android. The main use of the application includes group activities such as tourism, as the main functionality is to visualize other users' location via the mobile camera using the tools ARCore and Azure’s database Cosmos DB. Even though the technology is relatively new, the work has progressed without major difficulties, and even with basic programming knowledge it is possible to do software development in this area.

Denna uppsats har till syfte att studera den debatt som uppstod efter den 9:e december, då en rapport om CIA:s användning av tortyr som del av kriget mot terrorismen släpptes. Detta sker igenom en kritisk diskursanalys av amerikansk media, specifikt med en metod kallad förklarande kritik, med fokus på vad politiker citeras säga och vad opinionsskribenter själva säger gör tortyr rätt eller fel att använda. Igenom analys av sådant material ges här både en inblick i de ställningstaganden som görs i debatten, där censur av rapporten bidrar till att en debatt där båda parter kan göra starka sanningsanspråk om effektivitet och politisering, samt även förklaringar av de pragmatiska och affektiva argument som används i media för att legitimera CIA:s tortyranvändning. / This essay has as its purpose to study the debate that occurred after the 9th of December, when a report about CIA’s use of torture as part of the war against terror was released. This is done through a critical discourse analysis of American media, specifically through a method called explanatory critique, focusing upon what politicians are cited to say, and what various opinion writers say make torture right or wrong to employ. Through analysis of such material, a glimpse is given into the positions that are taken in the debate, where redactions contribute to a debate where both parties can make strong claims of truth about efficacy and politisation, along with explanations of the pragmatic and emotional arguments used in media to legitimize CIA’s use of torture.

Förstärkt verklighet eller Augmented Reality (AR) är idag en av de viktigaste riktningarna inom informationsteknologiområdet (IT). AR-tekniken har redan använts inom områden såsom underhållning, konstruktion, medicinsk behandling, utbildning och är tillgänglig i flera olika enheter som till exempel mobiltelefoner, surfplattor, etcetera. Under de senaste åren har allt snabbare framsteg gjorts inom mobilapplikationer som erbjuder AR-upplevelser, men det finns fortfarande ett behov av en djupare förståelse för hur en bättre användarupplevelse eller User Experience (UX) kan designas i dessa Augmented Reality Mobile Applications (ARMA). Detta examensarbete fokuserar på de aspekter av interaktionen som måste beaktas när ett grafiskt användargränssnitt baserat på ARMA utformas i syfte att göra applikationerna kontextkänsliga. Det betyder att hjälpa användaren få relevant information som passar situationen eller den kontext denne befinner sig in när hen använder sin mobiltelefon och därmed erbjuda hen bättre användarupplevelser. Studien omfattar en heuristisk utvärdering och ett användbarhetstest av mobilapplikationen Layar som bland annat känner igen olika Points of Interest (POI) och som ger direkt digital kontextuell information om dem. Baserat på resultatet av den heuristiska utvärderingen och användbarhetstestet i kombination med tidigare forskning inom området, har åtta stycken designriktlinjer tagits fram. Jag hoppas att dessa riktlinjer kan fungera som ett stöd vid utformningen av gränssnittet på kontextkänsliga ARMA och i förlängningen förbättra användarupplevelsen.